Bli kund Annonsera
tisdag 25 januari 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 november 2014,

Debatt: Rättssäkerheten i kontantbranschen?

Doktoranden Gustav Lindkvist och Carsten Lyhagen, jur.dr. och f.d. kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, har undersökt skatte- och brottmål i kontantbranschen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Skattefusk i kontantbranschen medför stora skattebortfall för staten. Intresset av att lagföra individer och beskatta dessa verksamheter är stort. Intresset är också stort av att lagföringen och beskattningen sker på ett korrekt och rättssäkert sätt. Vi har undersökt dels skattemål om oredovisade löner, dels skatte- och brottmål om oredovisade intäkter. Den övergripande slutsatsen är att dessa mål prövas på ett rättsosäkert sätt.

Skattemål om oredovisade löner

Skattemål om oredovisade löner handlar om en rörelse - typiskt sett en restaurang, ett kafé eller ett tvätteri - där Skatteverket påstår att det utbetalats löner till arbetskraften som inte redovisats i dess skattedeklarationer för arbetsgivaravgifter. Centralt att utreda är rörelsens arbetskraftsbehov och lönenivå.

Den främsta synpunkten i dessa mål är att tillämpligt beviskrav inte uppnåtts i flera mål. I flera mål har Skatteverket haft framgång till sin talan trots att kontrollbesök i verksamheten för att kunna uppskatta arbetskraftsbehovet och lönenivån inte åberopats som bevis. Istället har enbart en bristfälligt förd personalliggare åberopats som bevis för att uppskatta arbetskraftsbehov och lönenivå under flera månader. I flertalet mål har emellertid kontrollbesök utförts, men så pass få (i regel 2-4 stycken) under en relativt lång period (i regel 6-12 månader) att bevisningen får anses vara så svag att beviskravet ”sannolikt” inte uppnåtts.

Skattemål om oredovisade intäkter

I dessa mål är det främst två synpunkter som gjorts gällande. Den ena är att Skatteverket och domstolarna utsatt den skattskyldiges motbevisning för beviskrav på sådant sätt att den fria bevisvärderingen inskränkts. Detta sätt att pröva målen kräver enligt oss en fullt utbyggd kontradiktorisk process, vilket skatteprocessen inte är. Den andra synpunkten avser att Skatteverket och domstolarna i flera fall hyst en sakligt omotiverad skepsis mot den skattskyldiges uppgifter. I ett fall - där en av tvistefrågorna i målet var mängden kebabkött i en maträtt – ansåg domstolarna att Skatteverkets huvudbevis – ett påstående om viss kebabmängd styrkt med recept ur en ospecificerad kokbok - hade högre bevisvärde än den skattskyldiges uppgift om kebabmängden, vilken inte var osannolik.

Skatte- och bokföringsbrott i mål om oredovisade intäkter

I målen om skatte-och bokföringsbrott påstår åklagaren att oredovisade intäkter förekommit i verksamheten. Dessa intäkter borde ha beskattats och bokförts, vilket enligt gärningspåståendena inte skett. Åklagaren ska enligt gällande rätt bevisa att oriktig uppgift lämnats för varje redovisningsperiod (skattebrott) och på vilket sätt huvudsaksrekvisitet inte är uppfyllt för varje räkenskapsår (bokföringsbrott). Endast i undantagsfall har dock gärningsbeskrivningen innehållit uppgift om detta, vilket i regel inte hindrat domstolarna från att bifalla åtalen. Vi bedömer därför dels att domstolarna i flera mål haft bristande kunskaper om den materiella rätten, dels att bristande precision förelegat i gärningsbeskrivningarna och därför inte uppfyllt kraven enligt 45 kap. 4 § 1 stycket 3 p. rättegångsbalken och artikel 6 EKMR. Därutöver har i vissa mål förelegat en stor osäkerhet angående de oredovisade intäkternas storlek. I ett par mål har uppskattningen grundats på branschstatistik om t.ex. bruttovinster, vilket får anses ha ett mycket begränsat bevisvärde. I vissa mål kan därför ifrågasättas om beviskravet uppnåtts.

Sammantaget framträder en ganska tydlig bild av att flera av de undersökta målen prövats på ett för den enskilde rättsosäkert sätt.

---------------------------------------

Resultaten redovisas i sin helhet i Lindkvist & Lyhagen, Skatte- och brottmål i kontantbranschen. Prövning och bevisprövning i mål om oredovisade löner och intäkter, Norstedts Juridik 2014.

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 20 januari utnämnt fyra nya domare.

Färre anmälda brott

Brottsförebyggande rådet har publicerat den preliminära statistiken över anmälda brott 2021. Brotten mot person har ökat något jämfört med föregående år men det totala antalet anmälda brott har minskat med fem procent.

Lagändringar 2021/2022

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2021/2022.

Foto Inbj

Första dom i snabbspårsmål

Malmö tingsrätt deltar i försöksverksamheten med snabbare lagföring och har nu avkunnat den första domen.

Rekord för video- konferenser

Att använda videokonferens vid förhandlingar i landets domstolar har ökat med ungefär 40 procent det senaste året.

Färre anmälningar mot advokater

Under 2021 minskade antalet anmälningar av advokater till Advokatsamfundet jämfört med året innan.

Klienternas högst rankade byråer

Roschier, Cederquist och Delphi är vinnare i branschundersökningen Årets advokatbyrå 2021, där miljonköparna av affärsjuridik gett sin syn på klientsamarbetet.

Kompass anställer biträdande jurister

Kompass Advokat anställer två biträdande jurister och ytterligare två medarbetare inom försäkring och dataskydd.

Ny MP på Lindahl Stockholm

Advokatfirman Lindahl utser Monica Lagercrantz till ny managing partner och hon efterträder Mats Tindberg som återgår till delägarrollen.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är verksam inom fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter och ansluter nu till Magnusson Advokatbyrå.

Ny delägare i DLA Piper

Karin Attorps är verksam inom skatterätt och lämnar delägarskapet i EY för DLA Piper.

Nya delägare i Lindahl

Lindahl tar in fyra nya delägare som är verksamma inom affärsjuridik, aktiemarknadsrätt och tvistlösning.

Rudbeckmedaljen till Håkan Andersson

Håkan Andersson, professor i civilrätt med inriktning mot skadeståndsrätt, prisas för sin forskargärning genom att tilldelas Rudbeckmedaljen av Uppsala universitet.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är väletablerad inom sina verksamhetsområden och har mer än tjugo års erfarenhet av att hantera alla former av fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter.

Ny VD på Rosholmdell

Rosholmdell Advokatbyrå har utsett Jonas Axelsson till VD.

Ny delägare i MAQS

Jimmy Carnelind är specialiserad inom offentlig upphandling och inträder som delägare i MAQS Advokatbyrå.

Oebergs förstärker med två jurister

Advokatfirman Oebergs har rekryterat Alex Hunt från Vattenfall samt biträdande juristen Filip Berglund.

Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har 16 december utnämnt bland andra ett justitieråd och ett departementsråd.

Wistrand rekryterar inom konkurrensrätt

Wistrand Advokatbyrå har rekryterat Alexander Gottsén som specialist counsel till sitt kontor i Stockholm.

Balanserna minskar hos hyresnämnden

Hyres- och arrendenämnden i Stockholm har under hela 2000-talet haft svårt att avgöra lika många ärenden som kommit in. Förra året kunde man dock se ett tydligt trendbrott, och den positiva utvecklingen har fortsatt under 2021.

Foto Mikhail Kokhanchikov

Tips för att lyckas med juristrekrytering

Rekryteraren Maria Elvung ger fem tips för att lyckas med juristrekrytering på en het marknad.

Två nya delägare i Wistrand

Martina Blomberg Roald och Marek Keller inträder som delägare i Wistrand i Stockholm.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt