Bli kund Annonsera
fredag 14 augusti 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 november 2014,

Debatt: Rättssäkerheten i kontantbranschen?

Doktoranden Gustav Lindkvist och Carsten Lyhagen, jur.dr. och f.d. kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, har undersökt skatte- och brottmål i kontantbranschen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Skattefusk i kontantbranschen medför stora skattebortfall för staten. Intresset av att lagföra individer och beskatta dessa verksamheter är stort. Intresset är också stort av att lagföringen och beskattningen sker på ett korrekt och rättssäkert sätt. Vi har undersökt dels skattemål om oredovisade löner, dels skatte- och brottmål om oredovisade intäkter. Den övergripande slutsatsen är att dessa mål prövas på ett rättsosäkert sätt.

Skattemål om oredovisade löner

Skattemål om oredovisade löner handlar om en rörelse - typiskt sett en restaurang, ett kafé eller ett tvätteri - där Skatteverket påstår att det utbetalats löner till arbetskraften som inte redovisats i dess skattedeklarationer för arbetsgivaravgifter. Centralt att utreda är rörelsens arbetskraftsbehov och lönenivå.

Den främsta synpunkten i dessa mål är att tillämpligt beviskrav inte uppnåtts i flera mål. I flera mål har Skatteverket haft framgång till sin talan trots att kontrollbesök i verksamheten för att kunna uppskatta arbetskraftsbehovet och lönenivån inte åberopats som bevis. Istället har enbart en bristfälligt förd personalliggare åberopats som bevis för att uppskatta arbetskraftsbehov och lönenivå under flera månader. I flertalet mål har emellertid kontrollbesök utförts, men så pass få (i regel 2-4 stycken) under en relativt lång period (i regel 6-12 månader) att bevisningen får anses vara så svag att beviskravet ”sannolikt” inte uppnåtts.

Skattemål om oredovisade intäkter

I dessa mål är det främst två synpunkter som gjorts gällande. Den ena är att Skatteverket och domstolarna utsatt den skattskyldiges motbevisning för beviskrav på sådant sätt att den fria bevisvärderingen inskränkts. Detta sätt att pröva målen kräver enligt oss en fullt utbyggd kontradiktorisk process, vilket skatteprocessen inte är. Den andra synpunkten avser att Skatteverket och domstolarna i flera fall hyst en sakligt omotiverad skepsis mot den skattskyldiges uppgifter. I ett fall - där en av tvistefrågorna i målet var mängden kebabkött i en maträtt – ansåg domstolarna att Skatteverkets huvudbevis – ett påstående om viss kebabmängd styrkt med recept ur en ospecificerad kokbok - hade högre bevisvärde än den skattskyldiges uppgift om kebabmängden, vilken inte var osannolik.

Skatte- och bokföringsbrott i mål om oredovisade intäkter

I målen om skatte-och bokföringsbrott påstår åklagaren att oredovisade intäkter förekommit i verksamheten. Dessa intäkter borde ha beskattats och bokförts, vilket enligt gärningspåståendena inte skett. Åklagaren ska enligt gällande rätt bevisa att oriktig uppgift lämnats för varje redovisningsperiod (skattebrott) och på vilket sätt huvudsaksrekvisitet inte är uppfyllt för varje räkenskapsår (bokföringsbrott). Endast i undantagsfall har dock gärningsbeskrivningen innehållit uppgift om detta, vilket i regel inte hindrat domstolarna från att bifalla åtalen. Vi bedömer därför dels att domstolarna i flera mål haft bristande kunskaper om den materiella rätten, dels att bristande precision förelegat i gärningsbeskrivningarna och därför inte uppfyllt kraven enligt 45 kap. 4 § 1 stycket 3 p. rättegångsbalken och artikel 6 EKMR. Därutöver har i vissa mål förelegat en stor osäkerhet angående de oredovisade intäkternas storlek. I ett par mål har uppskattningen grundats på branschstatistik om t.ex. bruttovinster, vilket får anses ha ett mycket begränsat bevisvärde. I vissa mål kan därför ifrågasättas om beviskravet uppnåtts.

Sammantaget framträder en ganska tydlig bild av att flera av de undersökta målen prövats på ett för den enskilde rättsosäkert sätt.

---------------------------------------

Resultaten redovisas i sin helhet i Lindkvist & Lyhagen, Skatte- och brottmål i kontantbranschen. Prövning och bevisprövning i mål om oredovisade löner och intäkter, Norstedts Juridik 2014.

Foto ©kzenon

Svårt köpa juridiska tjänster

Enligt en ny undersökning från Konsumentverket tycker Sveriges konsumenter att det är svårt att veta vilka juridiska tjänster man ska välja och vad man får för pengarna.

Nya lagar i augusti

Den 1 augusti försvinner kravet på tillstånd för kamerabevakning i vissa situationer och nya regler börjar gälla med syftet att förbättra informationsutbytet mellan polis och socialtjänst.

Foto Roland Magnusson

Svensk seger i nordisk juristtävling

Det blev svensk vinst för sex studenter vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i årets omgång av den "Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna".

Foto Roland Lundgren

Dom mot Kinaambassa-dör överklagas inte

Åklagarna har beslutat att inte överklaga domen från Stockholms tingsrätt om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Foto © Mikael Damkier Dreamstime.com

Juridiska problem med digital vård

I en ny rapport visar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, på ett antal svårigheter med dataskydd för digitala vårdtjänster.

Foto designtock

JO utreder kommuners utlämnande av coronauppgifter

JO har beslutat att utreda en anmälan mot åtta kommuner och en region som påstås ha samordnat sin hantering av en journalists begäran om att få ta del av uppgifter som rör covid-19.

Särskilt sändebud mot organiserad brottslighet

Juristen och före detta ambassadören Håkan Jevrell har utsetts till regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet.

Foto Andrey Popov

Ny generaldirektör för Domstolsverket

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén har utsetts till generaldirektör för Domstolsverket, en tjänst han tidigare innehaft 2005-2007.

Byggstart för Hudiksvalls tingsrätt

Projektet med ny- och ombyggnation av domstolen i Hudiksvall kommer att starta i september och beräknas vara slutfört 2022.

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt