Bli kund Annonsera
söndag 14 april 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 februari 2024,

Är en svensk uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Enligt uppgifter till medier förbereder regeringskansliet att inom kort tillsätta en utredning. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Svenska urangruvor kanske framstår som främmande för de flesta, men faktum är att förbudet mot uranbrytning bara har några år på nacken. Bakgrunden är riksdagens nu döda energiöverenskommelse som fastställde att elproduktionen senast år 2040 ska vara helt baserad på förnybara källor. Eftersom uran inte är förnybart förbjöds det år 2018 genom 9 kap. 6 i § miljöbalken.

Vem vill investera många miljarder i något som politiken kan dra undan mattan för?

Sedan 2018 har det skett ett skifte i svensk energipolitik. Målet om 100 procent förnybar energi har regeringen Kristersson ersatt till ett om 100 procent fossilfri energi. Skälet är att en riksdagsmajoritet nu ser den utsläppsfria kärnkraften som nödvändig för både industrin och klimatomställningen.

Den allmänna debatten om det uran genererar, kärnkraft, har framförallt handlat om hur svårt det är att säkra finansiering till fler reaktorer. Fram tills mindre, modulära kärnkraftsreaktorer blir verklighet krävs det massivt med kapital för att bygga ny kärnkraft. Det tar många decennier för denna att bli en lönsam. Dessutom är den politiska risken stor. Bara de senaste decennierna har kärnkraften i Sverige gått från en folkomröstning som talade för att avveckla kärnkraften, till ett mål om förnybar energi som i princip utesluter den, till att nu omfamnas genom det nya målet om fossilfri energi.

Sverige är rikast i Europa på uran – men den inte får brytas

Den här texten fokuserar på en annan aspekt av kärnkraften som är minst lika viktig som dess finansiering. Nämligen uranet. Här har Sverige en unik fördel, som regeringen verkar mån om att tillvarata. Sveriges berggrund är rikast i Europa på just uran. Myndigheten SGU (Sveriges geologiska undersökning) uppskattar att 27 procent av Europas urantillgångar finns i Sverige. Tillåts den att brytas, skulle EU kunna bli självförsörjande på uran istället för att importera det från auktoritära länder som Kazakstan, eller som Namibia, med sämre humanitära förhållanden och miljöskydd än Sverige.

Förbudet mot uranbrytning gäller inte enbart renodlade urangruvor, utan det gäller även för uran som ligger sida vid sida med andra mineraler i berggrunden. Förbudet har som effekt därför gjort det mindre lönsamt att bedriva gruvverksamhet på platser där viktiga metaller för klimatomställningen som vanadin finns på samma plats på uran. Var för sig kan fyndigheterna vara för små för att motivera en egen gruva, men tillsammans kan det bli lönsamt. Situationen idag är dock att uran som hittas i befintliga gruvor överhuvudtaget inte får användas.

Ekonomiskt och geopolitiskt finns alltså starka skäl att tillåta uranbrytning, men vad innebär det egentligen juridiskt i förhållande till frågor som miljöskydd och vilket inflytande har de som berörs av en urangruva? Att bara ändra 9 kap. 6 § i § miljöbalken leder inte per automatik till någon uranrusch. Trots att uranbrytning fram tills nyligen var tillåtet, har det i Sverige inte funnits någon urangruva sedan 1960-talet.

Trots att uranbrytning fram tills nyligen var tillåtet, har det i Sverige inte skett någon gruvdrift med uran sedan 1960-talet.

Om historien inte ska återupprepa sig, finns minst tre faktorer som regeringen i en kommande utredning behöver förhålla sig till:

1. Tillståndsprocesserna

Blir lagstiftningen densamma som innan förbudet krävs mängder med tillstånd innan något uran kan brytas. Att överhuvudtaget prospektera efter uran kan kräva fyra olika tillstånd. Först krävs undersökningstillstånd från Bergsstaten och, om någon väcker invändningar, en godkänd arbetsplan för denna enligt 2 och 3 kap. minerallagen. Dessutom kan det krävas provbrytningstillstånd från länsstyrelsen och ett särskilt tillstånd för gruvverksamhet om det påverkar ett Natura 2000-område. En mycket stor del av framförallt norra Sverige är ett Natura 2000-område och anses därför juridiskt som särskilt skyddsvärd ur ett miljöperspektiv.

Om dessa förberedande tillstånd hunnit lämnats innan riksdagsmajoriteten om uranbrytning svänger igen, krävs ytterligare tillstånd för att faktiskt bedriva gruvdrift. Först krävs en bearbetningskoncession, vilket utfärdas av beslutsorganet Bergsstaten. Därefter krävs ett miljötillstånd av mark- och miljödomstolen, i enlighet med 9 kap och 11 kap. miljöbalken. Det kan bli besvärligt för den som vill anlägga en gruva, eftersom det här ställs på sin spets om intresset av att bedriva näringsverksamheten väger tyngre än andra, motstående intressen.

Domstolens beslut innebär dock inte att det till slut är klappat och klart när det gäller processer. Efter domstolens beslut ska Bergsstaten återigen ta sig an ärendet, och besluta om en markanvisning enligt 9 kap. minerallagen för vilken del av det sökta området som faktiskt tas i anspråk för gruvdrift. Dessutom krävs bygglov från kommunen. Tillåts uranbrytning på samma sätt som före 2018 kommer det också krävas ett särskilt tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet, samt finnas ett kommunalt veto enligt miljöbalken.

2. Motståndet från kommunerna

En ytterligare förklaring varför det inte blev någon uranbrytning mellan 1960-talet och förbudet 2018 är just det kommunala vetot. Kommunstyren har helt enkelt rätt att säga blankt nej till uranbrytning. Undersökningar visar att det kommunala motståndet mot uran har varit omfattande. Engagemanget i civilsamhället, exempelvis från Naturskyddsföreningen, är ofta stort. Så snart det nystades i media om att Tidö-regeringen överväger att tillåta uranbrytning igen väcktes kritik från Jämtland i norr till Skaraborg i den södra halvan av landet.

Ytterst är det en politisk fråga hur regeringen väljer att hantera frågan om det kommunala vetot. En möjlig lösning skulle kunna vara den som Moderaterna föreslagit för att skapa incitament till fler kommuner att säga ja till vindkraft, nämligen att kommunerna ska få ta del av intäkterna. Idag går intäkterna rakt in till gruvbolagen och till staten. Det finns alltså inga direkta incitament för en kommun, frånsett att skapa några fler arbetstillfällen, att säga ja till uranbrytning och därmed väcka liv i högljudda och engagerade miljöaktivister. För att bemöta deras argument om uranbrytningens miljöpåverkan krävs förmodligen även en hel del opinionsbildning.

3. Samebyarnas markanspråk

Slutligen är en fråga som påverkar uranfyndigheterna i Norrland samebyarnas markanspråk. Här finns en intressekonflikt i och med att cirka halva Sveriges yta är ett renskötselområde. Det innebär juridiskt inte att samebyarna, som rättsligt företräder samer, likt kommuner har ett veto över allt som händer på halva Sveriges yta. Däremot är det något som tas hänsyn till i tillståndsprocesser.

Hittills har de ekonomiska intressena oftast trumfat. Det måste sägas ha skett med lagstiftarens goda vilja, eftersom Sverige medvetet inte anslutit sig till ILO:s-konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter över bland annat naturtillgångar. Samtidigt innebar HD:s avgörande i Girjasmålet år 2020 ett möjligt skifte. Enligt HD hade Girjas sameby på grund av urminnes hävd, en slags nyttjanderätt grundad på ett historiskt nyttjande av ett område, exklusiv rätt att upplåta jakt och fiske över delar av samebyns territorium. Målet gällde inte gruvdrift i sig men det är fullt möjligt att samma typ av argumentation även skulle kunna användas i situationer där uran hittas i renskötselområden. Dessutom hänvisade HD till bland annat ILO 169 som ”allmän folkrättslig princip” och kringgick därmed att Sverige faktiskt inte ratificerat konventionen.

Uranbrytning – mer minfält än en dans på rosor

Sammantaget står det tydligt att även om uranförbudet återkallas, återstår ett minfält av hinder för den som trots tillståndsprocesser och motstånd från kommuner, miljörörelsen om eventuella samebyar vill bedriva uranbrytning i Sverige. Regeringen har mycket att göra om det ska bli någon svensk uranrusch.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Foto Syda Productions

Otillräckliga åtgärder för barns rättigheter

Sverige skrev under barnkonventionen för mer än 30 år sedan och 2020 gjordes den till svensk lag. Enligt Riksrevisionens har staten emellertid inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att konventionen ska få genomslag i praktiken.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Busschaufför utsatte resenär för trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett regionalt länstrafikbolag ska betala diskrimineringsersättning till en kvinna för trakasserier. Enligt DO har trakasserierna haft samband med etnisk tillhörighet.

Turn Energy rekryterar Legal Counsel

Solenergibolaget Turn Energy har anställt juristen Hanna Tynkkynen.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 4 april 2024 utnämnt sju nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om laglighetsprövning

Varför finns det laglighetsprövning i förvaltnings-domstolarna och hur går denna till. Om det handlar senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny lagman i Stockholm

Regeringen har den 27 mars utnämnt Göran Lundahl till lagman i Stockholms tingsrätt.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt