Bli kund Annonsera
fredag 24 maj 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 10 april 2024,

Ett urholkat anställningsskydd?

För att skydda arbetstagare och hindra alltför godtyckliga uppsägningar infördes lag om anställningsskydd, LAS. På senare tid har det framkommit kritik mot att anställningsskyddet vid arbetsbrist inte tillämpas i förhållande till vad lagstiftaren avsett. Mot bakgrund av denna kritik granskar studenten Zack Norén i denna artikel hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.
Zack Norén

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Kort om den rättsliga regleringen

Det vanligaste skälet till att någon blir uppsagd är arbetsbrist. Arbetsbrist föreligger när en arbetsgivare inte har möjlighet att bereda arbete till sina arbetstagare. Under begreppet arbetsbrist faller samtliga fall där uppsägningen från arbetsgivarens sida beror på förhållanden som inte är att hänföra till personliga omständigheter. Begreppet innefattar därmed inte enbart brist på arbete utan alla typer av organisatoriska förändringar av verksamheten.

En arbetsgivare kan endast säga upp en arbetstagare om det föreligger sakliga skäl enligt 7 § 1 st. LAS. Arbetsbrist kan i sig utgöra sakliga skäl. En driftsinskränkning från en arbetsgivare är således ett acceptabelt skäl för uppsägning.

Inom svensk arbetsrätt är det en grundläggande princip att arbetsgivaren har rätt att organisera sin verksamhet på det sätt som arbetsgivaren finner lämpligt. Det saknar betydelse om beslutet är föranlett av exempelvis en minskad orderingång eller om arbetsgivaren av annan anledning har omstrukturerat den bedrivna verksamheten (jfr SOU 2020:30 s. 187 f.)

En arbetsgivare måste enligt 7 § 2 st. och 7 a § LAS beakta skäliga omplaceringsmöjligheter för att en uppsägning ska anses vara grundad på sakliga skäl. Omplaceringsskyldigheten innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbetstagaren annat arbete hos sig om möjligt.

Därutöver behöver även turordningsreglerna i 22 § LAS beaktas. Bestämmelsen föreskriver att arbetsgivare inte har någon fullkomlig möjlighet att välja vilken eller vilka arbetstagare som ska sägas upp. En arbetsgivare ska även förhålla sig till företrädesrätten i 25-27 §§ LAS. Bestämmelserna ger vissa arbetstagare rätt till återanställning.

Det ursprungliga syftet med LAS

Under 1970-talet genomgick svenska företag en snabb omvandling. Med hjälp av ny teknik och nya vetenskapliga rön möjliggjordes betydande produktionsökningar. Den industriella expansionen ställde dock till med problem. I takt med rationaliseringar och effektivitetssträvanden inom arbetslivet ökade påfrestningarna för de anställda.

Med ett alltför stort utrymme av lönsamhetstänkande på arbetsplatserna fanns en oro över det bristande skyddet för arbetstagare. Det ansågs som varken socialt godtagbart eller samhällsekonomiskt rimligt att betydande grupper skulle tvingas ställa sig åt sidan och hamna utanför arbetslivet. Som ett led i detta kom förslaget att trygga den individuella anställningen genom en anställningsskyddslag (prop. 1973:129 s. 109 ff.).

Det ursprungliga syftet med lagstiftningen var att skydda utsatta arbetstagargrupper och därmed hålla nere arbetslöshetsnivån. LAS sågs som ett nödvändigt skydd för att effektivt kunna skydda arbetstagare mot arbetsgivares godtycke vid uppsägning. Det skulle inte längre vara möjligt att genomföra uppsägningar endast av effektivitetsskäl, såtillvida det inte var fråga om nödvändiga driftsförändringar (prop. 1973:129 s. 112 ff. och 123).

Tanken var att varje arbetsgivare skulle vara skyldig att överväga alla till buds stående möjligheter att genomföra driftsförändringen utan att någon arbetstagare behöver sägas upp (prop. 1981/82:71, s. 65). Uppsägning ansågs därför endast få sättas in i de fall där alla andra möjligheter är uttömda (prop. 1973:129, s. 121). En driftsinskränkning krävde enligt förarbetena att arbetsgivaren genom en noggrann och seriös bedömning kunnat påvisa att det förelegat en befogad anledning för åtgärden (SOU 1973:7 s. 178).

Tillämpning i praxis

Utgångspunkten i domsmotiveringarna har genomgående varit att arbetsgivaren ska ges en stor möjlighet att ta beslut inom ramen för arbetsledningsrätten om hur sin verksamhet ska organiseras och bedrivas. I AD 2001 nr 107 sades en civilingenjör upp på grund av arbetsbrist. Vid uppsägningen fanns omständigheter som talade emot att företaget tagit till rationella ekonomiska och organisatoriska skäl.

Trots att det förelåg en särskild anledning att uppfatta beslutet om arbetsgivarinskränkning som olämpligt så hade ändå arbetsgivaren bestämmanderätt och saklig grund förelåg. Här tydliggjordes en utveckling från tidigare praxis, exempelvis AD 1997 nr 121, som innebar att även om det finns fog för att en förändring av ett företags organisation eller personalstyrka inte är lämplig, så kan arbetsbrist föreligga.

Arbetsdomstolen har endast i ett fåtal fall rakt av underkänt en arbetsgivares uppsägning när den är grundad på organisatoriska skäl. I AD 2006 nr 92 skedde en arbetsbristuppsägning utan att bolaget vidtagit någon åtgärd innan. Uppsägningshandlingens lydelse vidgav att företaget endast bedömde den negativa spiralen som tillfällig. Arbetsdomstolen konstaterade att uppsägning endast får tillgripas om någon annan lösning inte står till buds. En arbetsgivare måste därför kunna presentera någon form av utredning där det framgår att uppsägningen inte kunnat undvikas utifrån de överväganden som gjorts.

I flertalet mål har arbetsgivares försök att genom kryphål komma runt anställningsskydden godtagits. Det anses exempelvis inte strida mot företrädesrätten när arbetsgivare hyr in arbetskraft från ett bemanningsföretag för att slippa återanställa (se t.ex. AD 2007 nr 72 och AD 1995 nr 149). Inte heller en arbetsgivares åtgärd att flytta en arbetstagare från en geografisk enhet till en annan och sedan nyanställa vid den första enheten ansågs vara ett försök att kringgå arbetstagarens företrädesrätt (AD 1996 nr 56).

Jämförelse och slutsatser

Ett ursprungligt syfte med LAS var att ge alla arbetstagare ett skydd mot godtyckliga uppsägningar. Även om anställningsskyddets omfattning vid arbetsbrist inte specificeras ingående i förarbetena så var förhoppningen att en social skyddslagstiftning skulle hindra det diskretionära utövandet av arbetsgivares uppsägningsrätt.

Tanken i förarbetena om att arbetsgivare ska vara skyldiga att överväga alla till buds stående möjligheter för att undvika uppsägning bekräftas i enskilda rättsfall från Arbetsdomstolen. Domstolen har då ställt upp krav på någon form av utredning från bolaget inför uppsägning.

I sin helhet synliggör dock rättspraxis att arbetsgivares befogenheter och handlingsutrymme att gallra bland sin personal genomgående utökats. Dessutom framträder en successiv utveckling där verksamhetsrelaterad uppsägning omfattar allt fler typer av åtgärder.

När regleringens syfte ställs i relation till arbetsbristsituationer i praxis kan konstateras att LAS inte uppnår sitt skyddssyfte. Den bild av en skyddslagstiftning som målades upp vid lagens införande har dämed urholkats. Snarare får LAS i de fall där domstolen tillåter att arbetsgivare kringgår skyddet, genom exempelvis bemanningsföretag, en motsatt verkan.

FAKTA

Rättsområde: Arbetsrätt

Lagrum: lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS

Rättsfall: AD 2007 nr 72 AD 1995 nr 149 AD 1996 nr 56

Förarbeten: SOU 2020:30 s. 187 f. prop. 1973:129 prop. 1981/82:71, s. 65 SOU 1973:7 s. 178

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Nya domare

Regeringen har den 23 maj utnämnt sex nya domare.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Nya domare

Regeringen har den 16 maj utnämnt 15 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Straffskärpning för brott i nätverksmiljö

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om den straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk som infördes för snart ett år sedan.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

46 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 46 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

RÅ vill genomföra fler bakgrundskontroller

Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att kunna genomföra utökade bakgrundskontroller av fler medarbetare än vad som är möjligt i dag.

Klartecken för ny domstolsbyggnad

Regeringen har gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om att ingå hyresavtal för en ny domstolsbyggnad i Växjö.

Foto TOMAS PICH

Ny domarutnämning

Johan Sjöö har av regeringen utnämnts att vara lagman i Malmö tingsrätt. 

DOMARBLOGGEN

En vanlig dag i kammarrätten

Förvaltningsmålen handlar om frågor som i stort och smått berör oss alla och det samhälle vi lever i, men trots detta är rapporteringen därifrån betydligt lägre än från den allmänna domstolarna.

Foto Boris Breytman

Förslag till ny president i Svea hovrätt

Efter att intervjuförfarande nu har genomförts konstaterar Domarnämnden att justitiekanslern Mari Heidenborg är lämplig för anställning som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Foto Högsta domstolen

Stefan Lind- skog till CMS Wistrand

Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.

Klimatförändringarnas påverkan på juridiken

Vad betyder klimatförändringarna för rätten och juristprofessionen? Det var temat för dagen när Climate Change Counsel och JP Infonet höll i en konferens om rätten och klimatförändringarna.

Lindahl rekryterar arbetsrättsspecialist

Advokatfirman Lindahl rekryterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Elin Pettersson. Hon tillträder den 29 april till Lindahls kontor i Uppsala.

Nya ledamöter i brotts-skadeersättningsnämnd

Regeringen har nu beslutat om en ny sammansättning i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning.

Foto Stuart Miles

Digitaliseringens på-verkan på lagstiftningen

Vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med den snabba tekniska och digitala utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren vid Stockholms Universitet.

Foto Vinge

Vinge prisades i London

Vinge tog nyligen emot fyra utmärkelser vid Managing IP EMEA Awards 2024 i London.

Kriminell mc-miljö växer i Sverige

I en ny nulägesrapport om den kriminella mc-miljön konstateras bland annat att denna miljö fortsätter att växa.

Delphi arrangerade GDPR-dag

För femte året i rad anordnade Advokatfirman Delphi i veckan GDPR-dagen i Göteborg.

Ny chefsjurist på Alecta

Karin Cederbaum blir ny chefsjurist och chef för avdelning Juridik på Alecta.

DOMARBLOGGEN

DNA som bevisning

Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Jurist får pris

Upphandlingsjurist Fredrik Rogö har fått utmärkelsen Årets inköpare 2024.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt