Seminariet, som ägde rum i Riksdagshusets förstakammare, syftade till att försöka belysa olika perspektiv för de intressegrupper som berörs dels av Högsta domstolens beslut att personuppgifter i brottmålsdomar inte fortsättningsvis får finnas sökbara i databaser, dels av utredningen "Personuppgifter och mediegrundlagarna" (SOU 2024:75) som presenterades i höstas och som är tänkt att resultera i nya regler från och med den 1 januari 2027.

Arrangörer var tre ledamöter från Riksdagens Justitieutskott: Torsten Elofsson (KD), Charlotte Nordström (M) och Martin Melin (L) samt, från Konstitutionsutskottet, Susanne Nordström (M).

Moderator var Christoffer Nilsson, näringspolitisk expert Almega Kompetensföretagen och i två olika paneler deltog representanter för bland annat bakgrundskontrollföretag, Ekobrottsmyndigheten, databaser, Svenskt Näringsliv, Södertälje kommun, advokatbyråer samt Integritetsskyddsmyndighetens (IMY:s) generaldirektör Eric Leijonram.

Två viktiga, motstående intressen

Seminariet inleddes emellertid av justitieminster Gunnar Strömmer, som konstaterade att det här är ett rättsligt sett oerhört komplicerat område och att det handlar om två viktiga behov och intressen som står emot varandra: offentlighetsprincipen och skyddet för personlig integritet.

- Och den stora publik som vi har här idag visar ju på intresset av den här frågan och att behovet av bakgrundskontroller är stort, förklarade han. Vi har idag väldigt stora samhällsproblem och en, av flera, lösningar på dessa är möjligheten att göra bakgrundskontroller. Samtidigt kan sådana kontroller också användas av kriminella för att kartlägga olika typer av potentiella brottsoffer.

Strömmer konstaterade vidare att ett annat starkt och legitimt intresse, som måste beaktas här, är det journalistiska intresset av att kunna få ta del av viktiga och relevanta uppgifter om bland annat personer och bolag.

Lagstiftning krävs

- På Justitiedepartementet arbetar vi nu för fullt med att analysera läget efter HD:s beslut och utredningen från i höstas. Vi väntar också på ett förhandsavgörande från EU-domstolen, som Attunda tingsrätt begärt, men som sannolikt kan dröja lite. Klart är i alla fall att det krävs ny lagstiftning på området och att den bör komma så snart som möjligt, förklarade Strömmer avslutningsvis i sitt anförande.

Dagens första panel bestod av Birgitta Edlund, VD på bakgrundskontrollföretaget ToFindOut, Pontus Lindström, näringspolitisk chef, Säkerhetsföretagen, Sara Persson, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten, Johan Sjöberg, Chef försvars- och säkerhetspolicy, Svenskt Näringsliv, Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande (S) Södertälje kommun samt Matti Larsson, vd Panoptes (Acta Publica), representant för ett rättsdatabasbolag.

Måste finnas databaser

Gemensamt för denna panel var att alla deltagare var överens om vikten av att det även fortsättningsvis måste finnas databaser i vilka det går att göra olika typer av bakgrundskontroller.

- Det är faktiskt helt avgörande för samhällets förmåga att beivra brott och försöka stoppa kriminella att vi kan hitta den här typen av information om personer och företag och personerna bakom olika företag, betonade Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten. Rättsdatabaser är den enda rimliga och praktiska möjligheten för oss att kunna utreda och granska den växande och alltmer allvarliga kriminaliteten, som bland mycket annat också har börjat infiltrera sig i den offentliga verksamheten, med enormt stora ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenser, konstaterade hon.

Behov av kontroller i kommunerna

På samma linje gick Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun, som berättade att man i hennes kommun tidigare - med hjälp av olika databaser - har gjort omfattande och fördjupade bakgrundskontroller av personer som söker jobb där i bland annat skola, omsorg och andra centrala samhällsfunktioner.

- Det här är en enormt viktig fråga, inte bara för vår kommun, utan för landets alla kommuner, menade hon. Vi hade bara fått positiv respons från våra anställda och våra medborgare på de kontroller vi gjorde och vi tyckte att det här fungerade oerhört väl fram tills dess att den här utredningen kom och vände upp och ned på allt, sade Godner.

Hon fick medhåll av Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten, som tillade att hela den offentliga sektorn har ett stort intresse av ett bra och effektivt system för bakgrundskontroller.

- Visst ska och måste hänsyn tas till integritetsintresset, men man måste också se till det större, och mer övergripande, samhällsintresset, menade hon.

Förvirrat rättsläge

Dagens andra panel bestod av Ängla Pändel, advokat på Mannheimer Swartling och expert på digitala rättigheter, dataskydd och digital regelefterlevnad samt grundare till institutet Juridik & Internet, Rebecca Henriques, jurist vid Almega och Eric Leijonram, generaldirektör vid IMY.

- HD:s beslut innebär ju inte att befintliga databaser per se blir olagliga, utan att de nu inte får fyllas på med nya domar. Samtidigt är betänkandet från i höstas väldigt komplext och, med tanke även på det mål som just nu ligger i EU-domstolen, är rättsläget väldigt förvirrat för alla som berörs av detta, konstaterade Pändel.

IMY:s generaldirektör Eric Leijonram höll med om att det visserligen kan finnas flera legitima behov av bakgrundskontroller, men att dessa behov måste ställas mot en proportionalitsbedömning när ett helhetsgrepp ska tas i frågan.

- Och jag håller med tidigare talare om att det behövs en tydlig reglering av detta område, men jag vänder mig mot den ordning vi har här i Sverige med privata databaser och anser inte att tillstånd till sådana databaser är lösningen, utan att det istället i så fall bör byggas upp någon form av statlig databas, förklarade Leijonram avslutningsvis.