I betänkandet "Mer flexibla regler om verkställighet av häktning och fängelsestraff" (SOU 2026:30) föreslår utredningen flera förändringar för att hantera den akuta platsbristen inom Kriminalvården. Bland annat föreslås att rätten för häktade att placeras i enrum avskaffas, att häktade i vissa fall ska kunna placeras i polisarrest och att personer som dömts till fängelse ska kunna stanna längre i häkte i väntan på en plats på anstalt.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har yttrat sig över betänkandet och avstyrker förslagen. I sitt remissvar framhåller fakulteten att flera av de förhållanden som utredningen vill reglera redan förekommer i praktiken, trots att de strider mot gällande regler.

Fakulteten hänvisar bland annat till återkommande kritik från Justitieombudsmannen (JO) mot Kriminalvårdens hantering av överbeläggningar. Kritiken gäller både att regler inte följts och att intagna har vistats under oacceptabla förhållanden. Enligt fakulteten bör den akuta platsbristen inom Kriminalvården mötas med tydligare regler och tillräckliga resurser, snarare än genom att avskaffa befintliga skyddsregler för frihetsberövade.

Risk för omänsklig behandling

Ett av utredningens förslag är att avskaffa häktades lagstadgade rätt till enrum och i stället låta ansvariga myndigheter bestämma hur de intagna ska placeras. Fakulteten anser att förslaget inte är tillräckligt underbyggt och pekar på internationella rekommendationer om utrymme och förhållanden för frihetsberövade.

Enligt remissvaret borde utredningen ha analyserat Europadomstolens praxis mer ingående för att bedöma när dubbelbeläggning i svenska häktesceller riskerar att strida mot förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling i artikel 3 i Europakonventionen.

Fakulteten hänvisar också till ett avgörande från Miljööverdomstolen, där dubbelbeläggning i häktet i Trelleborg bedömdes innebära en olägenhet för människors hälsa. Domstolen framhöll att brist på resurser inte i sig är ett godtagbart skäl för att frångå miljöbalkens krav.

Polisarrester inte lämpliga för längre frihetsberövanden

Utredningen vill även göra det möjligt att placera häktade i polisarrest vid särskilda skäl, exempelvis platsbrist i häktena. Enligt remissvaret förekommer sådana placeringar redan i dag, trots att de strider mot gällande rätt.

Fakulteten framhåller att polisarrester skiljer sig avsevärt från häkten. De saknar ofta toalett i cellen och har betydligt sämre möjligheter till förströelse och sysselsättning. Det kan innebära att en person som placeras i arrest har mycket begränsade möjligheter att göra något under tiden där.

Utredningen anger i författningskommentaren att en placering i arrest som sammanlagt överstiger en vecka som utgångspunkt inte bör förekomma. Fakulteten anser att en sådan tidsgräns, om den är avsedd att gälla, bör anges direkt i lagtexten. Även här efterlyser fakulteten en mer ingående analys av Europadomstolens praxis och av risken för att förhållandena strider mot Europakonventionen.

Tydligare regler för vistelse i häkte

Utredningen föreslår att de nuvarande tidsgränserna för hur länge en person som dömts till fängelse får stanna kvar i häkte i väntan på en anstaltsplats ska tas bort. I stället ska tidsgränserna fungera som målsättningar.

Fakulteten anser att personer som ska avtjäna ett fängelsestraff skyndsamt bör flyttas från häkte till anstalt. Det kan konstateras att förhållandena på anstalter är oftast mer humana än i häkten, och det är också viktigt att häktade och dömda hålls åtskilda.

Fakulteten hänvisar till JO kritik mot att lagstadgade tidsgränser har överskridits. I ett beslut från juni 2024 riktade JO allvarlig kritik mot Kriminalvården efter att en dömd person blivit kvar i häkte i närmare ett år i väntan på en anstaltsplats. Enligt fakulteten är det ansträngda läget inom Kriminalvården inte ett tillräckligt skäl för att avskaffa tidsgränserna. Situationen talar snarare för tydligare regler och att tillräckliga resurser tillförs.

Efterlyser tydligare minimikrav

Fakulteten anser även att utredningens förslag om utformningen av häkten och polisarrester inte ger tillräckligt tydliga garantier för de intagnas förhållanden. Om flera personer ska dela rum bör det enligt fakulteten finnas uttryckliga minimikrav på bland annat golvyta och möjligheten att använda toalett avskilt.

Remissvaret pekar på att dubbelbeläggning redan förekommer under förhållanden som JO har kritiserat. Att överlåta till Kriminalvården att anpassa celler för flera intagna utan närmare krav bedöms därför inte vara lämpligt.

Mot bakgrund av invändningarna avstyrker Juridiska fakulteten de föreslagna förändringarna.

Beredning av remissvaret

Fakultetens yttrande har beretts av docent Simon Andersson och beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner, på uppdrag av Juridiska fakultetsnämnden.