Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets, Säkerhetspolisens och regeringens arbete när det gäller att identifiera utländska medborgare som kan utgöra hot mot Sveriges säkerhet, utreda allvaret i hotet samt besluta om och vidta åtgärder.

Granskningen visar att samarbetet mellan Migrationsverket och Säkerhetspolisen fungerar mestadels väl, men att handläggningstiderna ofta är långa. Det är också vanligt att beslut om utvisningar i säkerhetsärendena inte kan verkställas så att personen blir kvar i Sverige.

Missar säkerhetshot

Trots utvecklade rutiner händer det att Migrationsverket missar indikationer på säkerhetshot. Det beror bland annat på att myndigheten inte alltid begär in relevant bakgrundsinformation, och att medarbetare kan ha begränsad erfarenhet av att identifiera sådana indikationer. Därmed finns en viss risk för att personer som kan utgöra ett säkerhetshot får uppehållstillstånd eller medborgarskap.

Granskningen visar också att Säkerhetspolisen inte systematiskt följer upp träffsäkerheten i sina hotbedömningar. Det är en väsentlig brist eftersom samtliga beslutande instanser undantagslöst litar på Säkerhetspolisens bedömningar, och att eventuella felaktigheter kan få stora följdverkningar för enskilda. Den starka sekretessen gör dessutom att de personer som berörs inte alltid kan få veta varför de har bedömts vara ett säkerhetshot och fått avslag på sin ansökan.

– Hotbedömningarna är svåra eftersom de är framåtblickande och har ett förebyggande syfte. Därför är det viktigt att Säkerhetspolisen gör allt för att säkerställa att de är korrekta, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

Mycket långa handläggningstider hos regeringen

Riksrevisionen konstaterar vidare att det är regeringen som hanterar överklaganden om medborgarskap i säkerhetsärenden. Processen är relativt enkel och regeringen har utan undantag följt Säkerhetspolisens rekommendation. Trots det är handläggningstiderna mycket långa, ofta flera år. Framför allt beror det på att dessa ärenden prioriteras lågt i förhållande till Regeringskansliets andra uppgifter.

Regeringen har också dubbla roller. Först styr regeringen aktivt Migrationsverkets handläggning av medborgarskapsärenden mot ökade säkerhetskontroller och därefter hanterar den överklaganden av myndighetens beslut i samma ärenden.

– Riksdagen har tidigare flyttat ansvaret för överklagade säkerhetsärenden enligt utlänningslagen från regeringen till migrationsdomstolarna. Vår bedömning är detta bör övervägas även för överklagade medborgarskapsärenden, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionens rekommendationer i korthet:

Regeringen rekommenderas bland annat att överväga att flytta hanteringen av överklaganden i medborgarskapsärenden till migrationsdomstolarna.

Migrationsverket rekommenderas bland annat att:

• överväga att begära in uppgifter om sökandes bakgrund och tidigare verksamhet i alla ansökningar om uppehållstillstånd
• stärka kompetensen om indikationer på säkerhetshot hos chefer och medarbetare.

Säkerhetspolisen rekommenderas bland annat att:

• verka för att korta ner handläggningstiderna
• utveckla uppföljningar av hotreducerande åtgärder och effekter av arbetet med utlänningsärenden.