Bli kund Annonsera
söndag 10 november 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 april 2024,

AI och digitaliseringens påverkan på framtida lagstiftning

I en värld där tekniken ständigt utvecklas och förändrar vårt sätt att leva, är det inte förvånande att också den juridiska sektorn genomgår en evolution. Men vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren Stockholms Universitet..

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Peter Wahlgren, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, har under perioden 2019–2023 varit innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap. Professuren har ägnats åt projektet ”Lagstiftningsteknik”, som har utforskat lagstiftningsteknik i en digital miljö alltmer präglad av tillämpningen av artificiell intelligens (AI).

Projektet tar avstamp i beskrivningen av hur lagstiftning under historien har utvecklats från att i huvudsak bestå av strikt skriven lag – på latin: Lex Scripta – till att bli allt mer rörlig och anpassningsbar. Det är en utveckling som skett genom inslag av mer flexibla regelformer såsom avtal, rekommendationer och frivilliga riktlinjer. Så kallat ”Soft law”. Dessa lagformer framhävs ofta som mer snabba och mer effektiva, vilket gjort att de nu inte sällan förespråkas i de fall som de är praktiskt möjliga att tillämpa på ett område.

Utöver denna ”strikta” och ”mjuka” lagstiftning finns det idag också lagar och regler som är möjliga att inprogrammera i tekniska system och som där har möjligheten att verka mer självständigt. Exempel på detta är brandväggar som skyddar datorer mot skadlig kod, hastighetsskyltar som ändras beroende på mängden trafik eller datorer som automatiskt hanterar skatteavdrag efter gällande skatteregler. Dessa typer av regler har fördelen att de till viss del kan anpassa sig efter olika förhållanden, men de kan dock inte hantera okända situationer.

Från reaktiv problemhantering till proaktiv kontroll

Trots att vi alltså kan urskilja flera olika distinkta lagstiftningstekniker som alla har sina egna styrkor och svagheter, så ställer den digitala evolutionen än högre krav på flexibilitet och modernitet för att möta upp den snabba utvecklingen. En verklighet där vi inte helt kan förutspå hur framtiden kommer att se ut när det kommer till tekniska framsteg och resultaten av dessa.

Här talar Peter Wahlgren om behovet av Lag 4.0 – ett dynamiskt och flexibelt rättsligt ramverk med möjlighet att anpassa sig till nya situationer. Detta skulle ha syftet att komplettera och, i kombination med redan existerande former av lagstiftning, täcka de behov och krav som finns för att kunna hantera nya teknologier på ett effektivt och rättssäkert sätt.

I övrigt beskriver Wahlgren att vi genom utvecklingen av AI och ökad digitalisering nu kan notera ett skifte, där lagar har kommit att växla från att tidigare i huvudsak varit verktyg som är ämnade att reagera på och lösa faktiska problem - till att nu bli verktyg som syftar till att reglera de system som förväntas ta hand om problemen.

Tydliga exempel på detta är lagar som GDPR och AI Act, vilka proaktivt förebygger och minimerar riskerna för oönskade effekter av digitalisering och användning av AI-teknologi. Effekter vi bara kan sia om idag, men som mycket väl skulle kunna uppstå om nyttjandet av modern teknologi sker gränslöst.

AI både skapar och förebygger problem

Utvecklingen av tekniken har dock inte bara medfört ett behov av lagstiftning som agerar proaktivt, den skapar också många nya möjligheter visar Wahlgrens analys. Att ny lagstiftning ska vara digitaliserings- och automationsvänlig har därmed närmast blivit ett krav.

Begreppet "kod som lag", som tas upp i studien som exempel, innebär att regleringar nu alltmer kan integreras direkt i digitala system och programvara. Detta gör bestämmelserna mer effektiva och tillgängliga, samtidigt som det också minskar behovet av manuellt ingripande.

Och fördelarna stannar inte heller där. Utöver möjligheten att implementera lagar effektivare i teknik, innebär AI en ökad förmåga att bedöma konsekvenserna av lagstiftningens effekter. Genom att systematiskt samla in och analysera data om hur olika regler tillämpas och vilka utfall de ger, kan lagstiftaren i princip skräddarsy regleringar för att på bästa möjliga vis öka effektiviteten och minska negativa bieffekter av dem.

Nyttan på detta område är så pass framstående att det i framtiden blir ett krav att konsekvent samla in kontrolldata när nya lagar implementeras menar Wahlgren. Denna metodik skulle inte bara förbättra lagstiftningens precision och effektivitet, utan också bidra till en mer transparent och ansvarsfull lagstiftningsprocess.

Framtidens jurister måste rustas för utvecklingen

För att kunna dra nytta av AI fullt ut, utan att samtidigt äventyra rättssäkerheten, krävs dock gedigen kunskap om de tekniska och etiska utmaningar som följer med en sådan utveckling. Här kommer framtidens jurister att spela en viktig roll – och inte minst besitter de som tillhandahåller juridisk utbildning en central roll.

Peter Wahlgren konstaterar att den ökade användningen av AI och digitaliseringen av den juridiska sektorn ställer nya krav på juristyrket. Utöver att den tekniska utvecklingen troligen kommer att leda till att behovet av vissa traditionella juridiska tjänster utmönstras - eftersom de framgent kan erbjudas via en app eller någon annan digital plattform - så kommer AI:s ökande roll i textgenerering ha en djupgående påverkan på juridiken, från allt om hur juridiska dokument skapas till hur rättsliga beslut fattas och tolkas.

Blivande jurister måste med andra ord vara rustade för den ökade komplexiteten och de nya arbetsmetoderna som digitaliseringen medför. Wahlgren menar att en omorientering av juristutbildningen kommer att krävas för att möta dessa förändrade behov, i vilken både juridiska, datavetenskapliga och sociologiska metoder behöver integreras.

Detta för att den framtida juristen professionellt måste kunna delta i de processer där lagar och regleringar skapas, utföra riskbedömningar och ha en förståelse för tekniska lösningar och deras konsekvenser.

Ligger utanför den rättsliga sektorns kontroll

Sammanfattningsvis belyser Peter Wahlgrens forskning kritiska juridiska frågor som uppstår i takt med den teknologiska utvecklingen. Hans noggranna analys leder till slutsatsen att de förändringsprocesser som sker ligger utanför den rättsliga sektorns direkta kontroll. Detta på grund av människans naturliga benägenhet att dra nytta av tekniska lösningar för att uppnå effektivisering, kostnadsbesparing och förbättrad kvalitet. Därför kommer teknik även i fortsättningen att vara en drivande kraft i utvecklingen av rättsväsendet.

Lika tydligt är dock att AI utmanar grundläggande rättsprinciper och påverkar rättsväsendets integritet. Resultaten understryker därav vikten av att aktivt följa och anpassa rättsväsendet till den snabba digitala transformationen.

Här pekar Wahlgrens arbete på behovet av en kontinuerlig dialog mellan teknikexperter, juridiska experter och beslutsfattare för att skapa en rättvis och balanserad rättslig miljö i en alltmer digitaliserad värld.

Framtida studier och initiativ inom detta område kommer att vara avgörande för att utveckla ett robust och anpassningsbart juridiskt ramverk som kan möta de komplexa utmaningar och möjligheter som AI och digitalisering medför.

Wahlgrens forskning erbjuder en solid grund för dessa framsteg, och understryker vikten av en samordnad ansträngning över disciplingränserna för att upprätthålla och stärka de demokratiska principerna i den digitala eran.

Tretton personer åtalas för grovt bidragsbrott

Åtal har i dag väckts i Luleå tingsrätt mot totalt 13 personer för grovt bidragsbrott. Det är enligt åtalet fråga om assistansbedrägerier där påstått arbete aldrig utförts eller kraftigt överdrivits.

Hemlig dataavläsning föreslås bli permanent

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som ger de brottsbekämpande myndig-heterna fortsatta och utökade möjligheter att använda hemlig dataavläsning för att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott.

Foto USER_76523

Juristprogrammet fortfarande i söktoppen

Juristprogrammet är fortsatt i topp som det mest sökta programmet inom Uppsala universitet med 4619 sökande. Dett är en ökning med 6,3 procent jämfört med vårterminen 2024.

Foto Harvepino

Ny lagstiftning ska ta tillbaka brottsvinster

Den 8 november träder en ny förverkandelag-stiftning i kraft. Tanken med de nya reglerna är att förbättra förutsättningar att återta vinster av brott.

Fastställer beslut om förundersökning

Joakim Zander, chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren, beslutade den 25 september att lägga ned förundersökningen om hets mot folkgrupp som tidigare inletts mot en riksdagsledamot. Idag har beslutet fastställts efter en begäran om överprövning.

Foto GAMMA-MAN

Stort narkotika-brottsåtal väcks

Åtal har väckts i Södertörns tingsrätt mot fem personer för inblandning i en omfattande och organiserad narkotikaverksamhet i Stockholm, Göteborgsområdet, Katrineholm och Gävle.

Foto Andrey Popov

Svår arbetsbelastning för landets domare

En stor majoritet av Sveriges domare har en ansträngande arbetsbelastning och varannan domare ser arbetsbördan som ett hot mot rättssäkerheten. Det visar en ny rapport.

DOMARBLOGGEN

Arbete i Migrations-överdomstolen

I ett nytt inlägg på Domarbloggen delar Elisabet Reimers, som arbetar som domare vid Kammarrätten i Stockholm, med sig av sin inblick i Migrationsöverdomstolens arbete.

Åtal för grova brott i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot tre personer för inblandning i en skjutning och en sprängning i Södertälje i juli i år.

Foto Uppsala universitet

Ny hedersdoktor i Uppsala

Juridiska fakulteten i Uppsala har till ny hedersdoktor utsett Johan C Bärlund, professor i nordisk rätt vid Helsingfors universitet.

Diskriminering att stänga av elev

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en kommunal skola stängde av en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning under en veckas tid.

DOMARBLOGGEN

Om våldsamt motstånd

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts domarblogg skriver Philip Stålhandske om brottet våldsamt motstånd.

Skarp kritik mot individuell lönesättning

Europeiska Domareförbundet, European Association of Judges, har antagit en resolution där det svenska systemet med individuell lönesättning av domare tilldelas skarp kritik.

Nya delägare i Delphi

Albert Danielsson, Jonatan Loor och Johan Lundgren har utnämnts till partners i Advokat-firman Delphi med tillträde efter årsskiftet.

Foto © Secondshot | Dreamstime.com

Juristprogrammet populärast i Lund

Över 34 000 personer sökte till vårens utbild-ningar vid Lunds universitet. Juridikprogrammet toppar listan över mest populära program, följt av läkar- och ekonomie kandidatprogrammen.

DOMARBLOGGEN

Tre år i Sarajevo

Pernilla Flank, som till vardags arbetar som kammarrättsråd vid Kammarrätten i Stockholm, skriver i det senaste inlägget på Domarbloggen om sin tid som utsänd till Bosnien och Hercegovina.

Välbesökt öppet hus hos domstolarna i Falun

Lördagen den 19 oktober arrangerade Förvaltningsrätten i Falun och Falu tingsrätt ett mycket välbesökt öppet hus där alla aktörer i rättskedjan deltog.

45 nya advokater

Styrelsen för Sveriges Advokatsamfund antog 45 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 oktober.

Pojke diskriminerades i samband med bussresor

Diskrimineringsombudsmannen, DO, slår fast att en pojke vid upprepade tillfällen diskriminer-ats när han försökt åka buss med Skånetrafiken.

Foto stocksnapper

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 oktober utnämnt två chefsrådmän och två rådmän.

Välbesökt mässa för blivande jurister

Juridiska Föreningen vid Stockholms Universitet har hållit i den 43:e upplagan av Juristdagarna, Nordens största arbetsmarknadsmässa för blivande jurister.

Minskad utsatthet för sexualbrott

Andelen som uppger att de utsatts för sexual-brott har minskat medan utsatthet för försälj-ningsbedrägeri har ökat. Det visar Brå:s senaste "Nationella trygghetsundersökning".

Narkotikaplats på Darknet stängd

Internationellt rättsligt samarbete med Finland har bidragit till att stänga en webbplats på Darknet som använts för omfattande narkotikaförsäljning.

Förändrad skolmat inte diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har beslutat att inte inleda tillsyn till följd av de anmälningar som har inkommit med anledning av att individer nekats skolmat i form av annat kött än fläsk.

Åtalas för mordför-beredelser i Danmark

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord och stämpling till mord och en annan 16-åring för medhjälp till förberedelse till mord. Samtidigt väcks bevistalan mot en 14-årig flicka för med-hjälp till samma brott samt förberedelse till mord.

DLA Piper nyanställer

DLA Piper har anställt Alicia Ehn, Kim Bergman och Emma Brolund vid sitt kontor i Stockholm.

Foto Igor Stevanovic

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt sex nya domare.

Roschier får ny MP

Johan Sidklev blir ny Managing Partner på Roschier.

DOMARBLOGGEN

Spännande arbete på förvaltningsrätten

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts Domarblogg berättar Olle Persson om hur det är att arbeta som föredragande jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare

Fredrik Schalin tar nu över som svensk domare i EU-domstolens högsta instans.

Ekobrottsmyndigheten får ny generaldirektör

Den 1 oktober tillträdde Rikard Jermsten som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

DOMARBLOGGEN

Om utvisning efter brott

I det det senaste inlägget på Domarbloggen berättas om vilka överväganden som domstolen måste göra innan ett beslut fattas om utvisning på grund av brott enligt de nya skärpta reglerna.

DLA Piper nyanställer

Kristina Dunbring ansluter som Managing Associate till advokatbyrån DLA Piper i Stockholm.

Ny generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten

Eric Leijonram har tillträtt som generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten. Han kommer närmast från en tjänst som chefsjurist på Finansinspektionen.

Digitalt förordnande- system införs

Nacka tingsrätt inför ett digitalt förordnande-system för offentliga biträden i mål och ärenden.

Jurist ny GD för Jämställdhetsmyndigheten

Regeringen har beslutat att anställa juristen Lise Tamm som ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Två nya justitieråd

Regeringen har den 26 september utnämnt Mikael Westberg och Mathias Säfsten att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Nya förverkanderegler

En rad nya ändringar rörande reglerna för förverkande träder snart i kraft och om dessa handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

Åtgärder behövs för nya advokatbyråer

Advokatsamfundet har nu presenterat sin granskning av ”unga advokatbyråer”, enligt vilken det behövs åtgärder för att stärka regel-efterlevnaden hos nyblivna advokaters byråer.

Förundersökning mot politiker läggs ned

Förundersökningen mot riksdagsledamoten Richard Jomshof avseende hets mot folkgrupp läggs nu ned.

Grovt dataintrång

Irans säkerhetstjänst har genomfört en special-operation mot mål i Sverige. Genom ett grovt dataintrång tog hackare över en svensk sms-tjänst och skickade 15 000 meddelanden med uppmaningar om hämnd mot koranbrännare.

Foto Piotr Adamowicz

Unikt åtal för brott mot mänskligheten

En 52-årig kvinna åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse i Syrien. Det är första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Utökad budget för upphandlingstillsyn

Konkurrensverket får ökade resurser för en förstärkt upphandlingstillsyn. Det framgår av budgetpropositionen för 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt