Bli kund Annonsera
fredag 24 maj 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 22 september 2023,

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är. Det skriver studenten Robin Nilsen från Uppsala universitet.
Robin Nilsen

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Äntligen satt jag där. I en av de praktfulla salarna i Universitetshuset i Uppsala. Jag hade kommit långt från min egen uppväxt i Örebros förorter och var redo att dyka in i den akademiska världen. Det var även något som den föreläsande professorn implicerade. Han sa att efter fyra och ett halvt år på juristprogrammet skulle vi komma ut som nya människor.

Sedan sa professorn något som bedrövade mig. Det handlade om vad som efterfrågas av arbetsgivare inom juristbranschen. De bästa sakkunskaperna? Nej. De bästa betygen? Nej. Utan att visa på yrkesmässig flit och social kompetens. Jag visste att jag med min bakgrund inte riktigt visste hur man förde sig i rum med jurister och andra akademiker. “Begåvad men fattig, ge honom lika chans”, står det på en socialdemokratisk valaffisch från 1948. Hur skulle det bli med det, om de meriter som var viktiga på riktigt var något som till stor del inte förvärvades genom att svara bäst på en tentafråga, utan genom att förstå och anpassa sig till en samhällsklass som för mig var något främmande?

På byråerna är det betyg som gäller

Jag har länge varit en realist som gör det jag behöver för att nå dit jag vill, så länge det inte trampar på andra. Därför bestämde jag mig för att på juristprogrammet inte lägga tid på att plugga från morgon till kväll varje dag i veckan och noggrant läsa igenom precis all kurslitteratur. Istället arbetade jag i princip halvtid vid sidan av studierna och engagerade mig i flera ideella föreningar. Jag skulle visa på yrkesmässig flit, ledarskap och social kompetens.

På juristprogrammet i Uppsala blir man ständigt uppvaktad av de stora affärsjuridiska byråerna, som till stor del rekryterar biträdande jurister därifrån. Under hela studietiden sade de till mig och andra studenter att det här med betyg är överspelat, det som spelar roll är vem du är som person och vad du har att komma med. Jag köpte det - men det var en lögn.

När jag nu snart tar examen och söker jobb visar det sig nämligen att flera - inte alla - av de stora affärsjuridiska byråerna är benhårda med att man ska ha en extremt hög andel högsta betyg för att ens komma ifråga. Det spelar ingen roll hur mycket erfarenhet jag fått vid sidan av studierna. Det spelar ingen roll hur väl jag skriver det personliga brevet. Det spelar ingen roll att jag har fått högsta möjliga tjänstgöringsbetyg på de arbeten jag utfört. Den bistra sanningen är för att jobba på de här byråerna spelar betygen all roll.

Falsk marknadsföring om vikten av annan kompetens

Jag vill poängtera att det här inte är en gnällartikel. För det är ingen mänsklig rättighet att bli kallad på intervju och de stora affärsjuridiska byråerna får naturligtvis ha vilken HR-policy de vill. Det finns flera andra arbetsgivare, som inte tillhör just de här byråerna, som visat stort intresse för mig som kandidat. Kärnan i den här artikeln handlar om hur de här byråerna värderar meriter och hur det påverkar samhället ur ett bredare perspektiv, särskilt i förhållande till studenternas hälsa och på byråernas kompetensförsörjning.

Ur ett studentperspektiv är det ingen hemlighet att juristprogrammet för många är synonymt med stress och press. Många studenter, med kontakter på de stora affärsjuridiska byråerna, vet nämligen att deras marknadsföring är falsk, och att betygen är avgörande. Det ska poängteras att det förstås även gäller för tjänstgöring som tingsnotarie i en större stad. Poängen är att juriststudenter ständigt påminns om att deras prestationer på papperet är viktigare än deras personliga utveckling och kompetenser.

Betygsfixering rimmar illa med mångfald

Risken är att detta blir en negativ spiral. Att en student som under en period mår dåligt och inte presterar i enlighet med dessa byråers förväntningar blir ännu mer stressad och fortsätter prestera sämre än om detta tryck inte funnits. Därför spär många av de stora affärsjuridiska byråerna - som säger sig värna om work-life och balance och annat som ser bra ut på deras Instagram-konton - på den psykiska ohälsa som finns bland studenter.

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv kan man ifrågasätta hur detta påverkar kompetensförsörjningen av biträdande jurister. De här byråerna spelar en central roll för Sveriges näringsliv - den ska inte negligeras. Just därför är det viktigt att de är öppna för studenter som är meriterade i sin helhet och inte enbart bäst på att skriva tentasvar om vilken av Olivecrona och Ekelöfs teorier om rättskraftens omfattning som är mest adekvat.

Denna betygsfixering rimmar även illa med att de i sin marknadsföring ofta betonar mångfald. Det är en empiriskt bevisad sanning att den enskilt största faktorn för elevers betyg är föräldrarnas utbildningsnivå. Det drabbar i synnerhet studenter med utländsk bakgrund, som av samma skäl är kraftigt underrepresenterade på juristprogrammet. Ironiskt nog kan därför det benhårda kravet på höga betyg leda till att byråerna går miste om högkvalificerade kandidater. Man kan alltså tala om att HR-grindvakterna gör självmål.

Trots den problembild jag beskriver finns det också positiva krafter i branschen som kämpar för förändring. Det finns idag organisationer som arbetar för att främja inkludering och rättvisa i juridiska rekryteringsprocesser. De strävar efter att bryta ner barriärer och skapa möjligheter för alla oavsett deras akademiska bakgrund eller betyg. Flera stora affärsjuridiska byråer har bytt bort sin starka betoning på betyg de senaste åren, eller i vart fall tonat ner hur avgörande de är. Jag förstår även att betyg måste spela en viss roll för juniora tjänster med ett högt antal sökande. Jag förespråkar alltså inte att alla affärsjuridiska byråer helt och hållet ska bortse från kandidatens betyg, men att de ska väga mindre.

När jag tänker tillbaka på den första dagen i Universitetshuset i Uppsala har jag nu en annan syn på meritokrati. Då tyckte jag precis som de byråer som är kvar i gamla tankebanor att meritokrati, ja, det handlar mest om formella meriter som betyg och inte mycket annat. Under åren på juristprogrammet har jag insett att professorn som sade att andra egenskaper i praktiken är mer värdefulla hade helt rätt. Meritokrati handlar om att erkänna och värdesätta alla former av kompetens och potential som en individ har att erbjuda.

Jag hoppas innerligt att fler i juridikbranschen kommer att omfamna denna bredare syn på meritokrati och sluta att fastna i en snäv betygsfokuserad syn. Det är dags att öppna dörrarna för alla som har passionen och viljan att göra skillnad på riktigt.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Nya domare

Regeringen har den 23 maj utnämnt sex nya domare.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Nya domare

Regeringen har den 16 maj utnämnt 15 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Straffskärpning för brott i nätverksmiljö

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om den straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk som infördes för snart ett år sedan.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

46 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 46 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

RÅ vill genomföra fler bakgrundskontroller

Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att kunna genomföra utökade bakgrundskontroller av fler medarbetare än vad som är möjligt i dag.

Klartecken för ny domstolsbyggnad

Regeringen har gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om att ingå hyresavtal för en ny domstolsbyggnad i Växjö.

Foto TOMAS PICH

Ny domarutnämning

Johan Sjöö har av regeringen utnämnts att vara lagman i Malmö tingsrätt. 

DOMARBLOGGEN

En vanlig dag i kammarrätten

Förvaltningsmålen handlar om frågor som i stort och smått berör oss alla och det samhälle vi lever i, men trots detta är rapporteringen därifrån betydligt lägre än från den allmänna domstolarna.

Foto Boris Breytman

Förslag till ny president i Svea hovrätt

Efter att intervjuförfarande nu har genomförts konstaterar Domarnämnden att justitiekanslern Mari Heidenborg är lämplig för anställning som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Foto Högsta domstolen

Stefan Lind- skog till CMS Wistrand

Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.

Klimatförändringarnas påverkan på juridiken

Vad betyder klimatförändringarna för rätten och juristprofessionen? Det var temat för dagen när Climate Change Counsel och JP Infonet höll i en konferens om rätten och klimatförändringarna.

Lindahl rekryterar arbetsrättsspecialist

Advokatfirman Lindahl rekryterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Elin Pettersson. Hon tillträder den 29 april till Lindahls kontor i Uppsala.

Nya ledamöter i brotts-skadeersättningsnämnd

Regeringen har nu beslutat om en ny sammansättning i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning.

Foto Stuart Miles

Digitaliseringens på-verkan på lagstiftningen

Vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med den snabba tekniska och digitala utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren vid Stockholms Universitet.

Foto Vinge

Vinge prisades i London

Vinge tog nyligen emot fyra utmärkelser vid Managing IP EMEA Awards 2024 i London.

Kriminell mc-miljö växer i Sverige

I en ny nulägesrapport om den kriminella mc-miljön konstateras bland annat att denna miljö fortsätter att växa.

Delphi arrangerade GDPR-dag

För femte året i rad anordnade Advokatfirman Delphi i veckan GDPR-dagen i Göteborg.

Ny chefsjurist på Alecta

Karin Cederbaum blir ny chefsjurist och chef för avdelning Juridik på Alecta.

DOMARBLOGGEN

DNA som bevisning

Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Jurist får pris

Upphandlingsjurist Fredrik Rogö har fått utmärkelsen Årets inköpare 2024.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt