Bli kund Annonsera
fredag 24 maj 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 25 mars 2024,

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. I debatten har det hävdats att lagen kommer leda till alltifrån att personer som fötts till män men bytt juridiskt kön kommer bryta sig in i kvinnors omklädningsrum till att kriminella kommer kunna ändra juridiskt kön för att undgå myndigheter. Vad stämmer egentligen – rent rättsligt? Om det skriver Robin Nilsen i en ny analys.
Robin Nilsen

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Könstillhörighetslagen finns redan idag

Enligt 18 § st. 2 folkbokföringslagen skiljer sig våra personnummer om vi fötts som kvinnor eller män. Det är det här som är det juridiska könet. Sedan 1972 finns det genom ”lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall” en möjlighet att ändra juridiskt kön.

Förutsättningarna är enligt 1 § att personen ”sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, uppträder i enlighet med denna könsidentitet, måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden och har fyllt 18 år.”

Förslaget på ny könstillhörighetslag

50 år har gått sedan lagen infördes och det har i över 17 års tid nu diskuterats om det finns skäl att förenkla förutsättningarna att ändra juridiskt kön. Det har lett till lagrådsremissen ”Förbättrade möjligheter att ändra kön”, som nu ligger till grund för att ersätta lagen från 1972 med en ny ”lag om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”.

Det handlar alltså om vad som står i personnumret, inte om att göra det enklare att genomgå könskirurgi eller andra ingrepp som är svåra eller omöjliga att ändra tillbaka.

I korthet innebär förslaget att åldersgränsen sänks till 16 år, men i praktiken med krav på godkännande från vårdnadshavare om personen inte är myndig. Vidare förenklas förutsättningarna något.

För att ändra juridiskt kön, ska det räcka att ”det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet, och (att) det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid”. Det sistnämnda ska kontrolleras genom intyg från hälso- och sjukvården.

Sant och falskt om könstillhörighetslagen

Frågan om könsdysfori, alltså diskrepansen en del upplever mellan det medfödda könet och den faktiska könstillhörigheten, är komplicerad och berör alltifrån psykiatri till samhällsnormer.

Avsikten med den här artikeln är inte att gå igenom alla de aspekterna, utan att rättsligt reda ut farhågor som förekommit i debatten om lagförslaget. I de här fallen handlar det om att personer födda män skulle utnyttja lagen av olika skäl:

1. Ger könstillhörighetslagen män tillträde till omklädningsrum för kvinnor?

Juridiskt handlar frågan om tillträde till könsuppdelade utrymmen ska grunda sig på juridiskt kön eller på personers könsuttryck, kropp och beteenden. Exempel: Det står ”man” på en persons födelsebevis men denna har ändrat juridiskt kön, vilket alltså varit möjligt sen 1972 och inte är något nytt som föreslås.

Personen har inte genomgått någon könskorrigering utan ser ut som en man men har ett kvinnligt personnummer. Kommer personen kunna komma in i ett omklädningsrum för kvinnor genom att visa sin legitimation?

Som oftast i juridiken är svaret att det beror på. Enligt förarbetena ska det råda en presumtion om att den som ändrat juridiskt kön till kvinnor ska ha samma rättigheter som kvinnor i övrigt. En född man som nekas tillträde till ett omklädningsrum för kvinnor skulle alltså hypotetiskt kunna mena att denne blivit missgynnad i strid mot diskrimineringslagen.

Som noteras i lagrådsremissen kan det dock ”finnas ett legitimt behov att begränsa tillträde till könsuppdelade utrymmen, men sådana åtgärder måste vara nödvändiga och lämpliga”. Det här har också bekräftats i praxis, där Svea hovrätt i mål FT 1033-20 nekade en född pojke, som identifierar sig som flicka, tillträde till flickornas omklädningsrum. Detsamma gäller även för andra slags könsuppdelade forum, som skyddade boenden för kvinnor eller forskningsmedel som enbart kvinnor kan söka.

2. Innebär könstillhörighetslagen att lagstiftning som gäller enbart för kvinnor även gäller för födda män som byter juridiskt kön till kvinnor?

Svar: Ja. Genomgripande genom lagrådsremissen är premissen att ”ändringen av det kön som framgår av folkbokföringen ska vara den som styr den enskildes rättigheter och skyldigheter i de fall där könet har rättslig betydelse”.

Det innebär att exempelvis reglerna om att kvinnor har rätt att enbart kroppsvisiteras av kvinnor ska tolkas utifrån juridiskt kön. Samt att hypotetiskt, skulle en född man men juridisk kvinna kunna omfattas av brottet grov kvinnofridskränkning, där enbart kvinnor kan vara målsägande.

Remissinstanser så som Kriminalvården, som genomför kroppsvisiteringar, menar dock att det här i praktiken inte väntas bli något problem för deras praktiska verksamhet.

3. Ger könstillhörighetslagen män tillträde till fängelser och häkten för kvinnor?

Enligt 2 kap. 2 § fängelselagen respektive 2 kap. 2 § häkteslagen får en intagen inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. Frågan är: Är det juridiskt kön eller det medfödda könet som styr här? Enligt lagrådsremissen ska 2 kap. 2 § tolkas utifrån juridiskt kön.

Det innebär dock inte att Kriminalvården, om den nya lagen antas, kommer bli skyldiga att placera exempelvis födda män som ändrat juridiskt kön till kvinna bland andra kvinnor. Tvärtom ändras fängelse- och häkteslagen så det blir enklare för Kriminalvården att neka personer som vill byta placering på grund av ändrat juridiskt kön.

Det sker genom att kravet på samtycke från andra intagna för att kunna placera någon av motsatt kön på samma avdelning tas bort. Eftersom innebörden av kön här är det juridiska innebär det alltså att en man som ändrat juridiskt kön till kvinna skulle kunna nekas att placeras av födda män eftersom de inte hade samtyckt till att ha en person där av ett motsatt juridiskt kön.

Det kommer alltså bli enklare att neka tillträde för födda män som vill in på kvinnoanstalter än vad det är idag.

4. Underlättar könstillhörighetslagen för kriminella och skuldsatta att gå under jorden?

En farhåga som uppkommit i debatten är att eftersom ändrat juridiskt kön ger ett nytt personnummer, skulle det innebära att exempelvis myndigheter ”tappar bort” en person som får ett nytt personnummer, vilket skulle kunna missbrukas av till exempel kriminella.

Här är det viktigt att påminna sig om att den nya könstillhörighetslagen inte innebär att vem som helst med bank-id kan gå in på Skatteverkets hemsida och byta juridiskt kön. Så funkar det inte. Utan det krävs fortfarande en vårdkontakt där man påvisar om att man verkligen har någon form av könsdysfori som motiverar ändringen av juridiskt kön.

Med det sagt har såväl Lagrådet som remissinstanser, exempelvis Bolagsverket, belyst risken för att ändring av juridiskt kön och därmed personnummer, missbrukas.

Enligt lagrådsremissen är myndigheters tekniska system inte uppbyggda kring att enkelt spåra historik om personnummer ändras flera gånger. IT-system kan dock uppdateras och det finns en viss spärr genom kravet på godkännande från vården för att ändra juridiskt kön.

Polisen, Säkerhetspolisen och Skatteverket har i sina remissvar inte heller uttryckt någon oro. I lagrådsremissen har man även kikat på Danmark, Island och Norge, där liknande lagstiftning införts och man inte sett att det missbrukats på det här sättet.

I debatten har det också hävdats att en person med skulder hos Kronofogden i praktiken skulle bli skuldfri genom att med sitt nya personnummer gå under jorden.

Rent juridiskt är det förstås inte så att ett nytt personnummer innebär att den aktuella fysiska personen blir ett helt nytt rättssubjekt. Utan här finns en kontinuitetsprincip, skulderna består och det blir mer av en teknisk fråga för myndigheters IT-system om hur man ska koppla ihop personnummer.

5. Underlättar könstillhörighetslagen för födda män att tävla i kvinnliga idrottslag?

Här är lagrådsremissen kort och gott tydlig med att det här är ett område som hör hemma inom den privata sfären och således styrs av idrottsförbundens egna regler. Även med en ny könstillhörighetslag kommer det alltså inte finns någon juridiskt erkänd rättighet för den som ändrat juridiskt kön att kräva en plats i exempelvis ett kvinnligt lag för simmare eller löpare.

Sammantaget vilar den nya könstillhörighetslagen juridiskt på att när det finns en direkt koppling till kön i själva lagstiftningen avses det juridiska, inte biologiska, könet. Det innebär att den som ändrar juridiskt kön direkt påverkas av de lagar som pekar ut ett specifikt kön.

De flesta situationer i våra liv, exempelvis omklädningsrum och idrottstävlingar, är dock inte direkt kopplade till en lagstiftning. I denna privata sfär kommer man fortsatt kunna göra en uppdelning mellan män och kvinnor baserat på om man är född som man eller kvinna.

Vi kommer säkert få följa en del rättsfall på det här området, exempelvis om gränsen för diskriminering, men förarbeten och praxis hittills talar för att det mesta blir som idag.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Nya domare

Regeringen har den 23 maj utnämnt sex nya domare.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Nya domare

Regeringen har den 16 maj utnämnt 15 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Straffskärpning för brott i nätverksmiljö

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om den straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk som infördes för snart ett år sedan.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

46 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 46 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

RÅ vill genomföra fler bakgrundskontroller

Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att kunna genomföra utökade bakgrundskontroller av fler medarbetare än vad som är möjligt i dag.

Klartecken för ny domstolsbyggnad

Regeringen har gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om att ingå hyresavtal för en ny domstolsbyggnad i Växjö.

Foto TOMAS PICH

Ny domarutnämning

Johan Sjöö har av regeringen utnämnts att vara lagman i Malmö tingsrätt. 

DOMARBLOGGEN

En vanlig dag i kammarrätten

Förvaltningsmålen handlar om frågor som i stort och smått berör oss alla och det samhälle vi lever i, men trots detta är rapporteringen därifrån betydligt lägre än från den allmänna domstolarna.

Foto Boris Breytman

Förslag till ny president i Svea hovrätt

Efter att intervjuförfarande nu har genomförts konstaterar Domarnämnden att justitiekanslern Mari Heidenborg är lämplig för anställning som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Foto Högsta domstolen

Stefan Lind- skog till CMS Wistrand

Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.

Klimatförändringarnas påverkan på juridiken

Vad betyder klimatförändringarna för rätten och juristprofessionen? Det var temat för dagen när Climate Change Counsel och JP Infonet höll i en konferens om rätten och klimatförändringarna.

Lindahl rekryterar arbetsrättsspecialist

Advokatfirman Lindahl rekryterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Elin Pettersson. Hon tillträder den 29 april till Lindahls kontor i Uppsala.

Nya ledamöter i brotts-skadeersättningsnämnd

Regeringen har nu beslutat om en ny sammansättning i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning.

Foto Stuart Miles

Digitaliseringens på-verkan på lagstiftningen

Vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med den snabba tekniska och digitala utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren vid Stockholms Universitet.

Foto Vinge

Vinge prisades i London

Vinge tog nyligen emot fyra utmärkelser vid Managing IP EMEA Awards 2024 i London.

Kriminell mc-miljö växer i Sverige

I en ny nulägesrapport om den kriminella mc-miljön konstateras bland annat att denna miljö fortsätter att växa.

Delphi arrangerade GDPR-dag

För femte året i rad anordnade Advokatfirman Delphi i veckan GDPR-dagen i Göteborg.

Ny chefsjurist på Alecta

Karin Cederbaum blir ny chefsjurist och chef för avdelning Juridik på Alecta.

DOMARBLOGGEN

DNA som bevisning

Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Jurist får pris

Upphandlingsjurist Fredrik Rogö har fått utmärkelsen Årets inköpare 2024.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt