Bli kund Annonsera
tisdag 25 februari 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 september 2009,

Kan en betalningsvägrande kund skylla på ändrade betalningsrutiner?

En stor kund meddelade att den ändrat sina betalningsrutiner till 45 dagars netto. Vi valde att stå fast vid 20 dagars netto, vilket lett till en räntefaktura då kunden betalat på 45 dagar. Nu vägrar kunden att betala räntefakturan och hänvisar till ändrade betalningsrutiner. Får man göra så?
Gabriel Albemark är advokat och partner på Hamilton Advokatbyrå, Stockholm.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän

För att Ert betalningsvillkor om 20 dagar skall gälla mellan parterna krävs att det har blivit avtalsinnehåll. Att endast ange betalningsvillkor på fakturan är inte bindande för köparen/beställaren. Däremot kan det bli avtalsinnehåll genom s k konkludent handlande från köparen, d.v.s. om  köparen upprepade gångar har betalatm ed 20 dagar måste de anses ha accepterat det såsom betalningsvillkor. Betalningsvillkoret kan naturligtvis även vara avtalsinnehåll just för att det är en del i det avtal som har föregått leverans.

I annat fall, d.v.s. i frånvaro av avtal därom, gäller räntelagens bestämmelse om att dröjsmålsränta utgår på förfallen fordran från den dag som infaller trettio dagar efter det att ni har avsänt fakturan (4 § första och andra stycket räntelagen). Beroende på vilken bransch vi talar om kanske det även kan finnas fast etablerad praxis eller handelsbruk som kan bli tillämpligt, men det bortses från här eftersom jag inte vet vilken bransch det gäller. 

För det fall att 20 dagar är avtalsinnehåll genom uttryckligt avtal eller genom avtal till följd av konkludent handlande kan inte kunden ensidigt ändra betalningsrutiner. Betalning senare än 20 dagar innebär då att det föreligger dröjsmål med betalningen varför ni har rätt att kräva ränta, antingen enligt vad som avtalats eller i annat fall enligt räntelagen. Om inget avtal föreligger om 20 dagar kan kunden ändå inte ensidigt ändra betalningsvillkoren till 45 dagar, eftersom det strider mot räntelagens ”huvudregel” om 30 dagar. – Vilket agerande som är kommersiellt lämpligt i frågan avstår jag från att ha synpunkt på.

Inkomna mål ökade 2019

Antalet inkomna mål till domstolarna fortsatte under 2019 att öka och ligger nu på de högsta nivåerna någonsin. Arbetet med digitalisering av verksamheten har fortsatt och resulterat i nya e-tjänster.

Hundra nya åklagare

Åklagarmyndigheten har överlämnat 2019 års årsredovisning till regeringen och av den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

Nya domare

Regeringen har den 20 februari utnämnt respektive anställt två nya rådmän.

Två nya delägare till Lindahl

Advokatfirman Lindahl tar in advokaterna Monica Lagercrantz och Dennis Westermark som delägare i Stockholm. Dessutom ansluter juristerna Nicklas Bexelius och Lisa Liljekvist.

Nytt hovrättsråd

Regeringen har den 13 februari utnämnt ett nytt hovrättsråd.

Ny generaldirektör för Kriminalvården

Regeringen har utsett Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren till generaldirektör för Kriminalvården.

Foto Igor Stevanovic

Översyn av domstolars oberoende

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över formerna för ändring av grundlag och utreda åtgärder för att stärka domstolarnas och domarnas oberoende.

Foto © Dave Bredeson | Dreamstime.com

Ingen åtgärd mot advokater i musikvideo

De tre advokaternas medverkan i en inspelning av en musikvideo i en tingsrätt bröt inte mot god advokatsed och lämnas därmed utan åtgärd av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Skatteverkets kontroller

Skatteverket kommer i år att granska privata kostnader och oredovisade förmåner i företag samt städ- och transportbranscherna i kampen mot svartarbete. Dessutom görs insatser mot identitetsrelaterat fusk och skenutvandring.

Felaktig kommentar av advokat

Advokaten borde inte ha kommenterat ett inlägg på Instagram på sätt som skett. Det slår Advokatsamfundets disciplinnämnd fast i ett uttalande.

Professor i offentlig rätt

Pernilla Leviner befordrades den 1 februari till professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

Foto stocksnapper

Stor skillnad i andelen direktavskrivna brott

Direktavskrivning av brott skiljer sig mellan landets sju regioner. Brottsstrukturen förklarar en stor del av skillnaden. Det visar en ny kortanalys från Brå.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt