Bli kund Annonsera
måndag 6 april 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 februari 2020,

Domstolarna kräver högre anslag

Domstolarna behöver ökade resurser för att ta hand om allt fler mål. Det anser Domstolsverket som har lämnat ekonomiska yrkanden till regeringen för 2021-2023.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.

Nya domare

Regeringen har den 2 april utnämnt nio domare.

Foto Lumination

Inställda förhand- lingar ökar

Med anledning av den pågående pandemin ställs många domstolsförhandlingar in och Domstolsverket kommer varje vecka att publicera statistik över antalet inställda förhandlingar.

Ny counsel till Bird & Bird

Bird & Bird har utsett Ersen Bethersen till counsel och ansvarig för compliance & investigations-gruppen.

Foto © Elnur

Finalister utsedda i Årets Bolagsjurist

Finalisterna till Årets Bolagsjurist är chefsjuristerna Sofia Graflund på Northvolt, Malin Löveborg på Klövern och Henrik Johanssont på Nordic Capital.

Tingsrätternas kvälls-beredskap senareläggs

Med anledning av pågående pandemi och den ansträngda situation den har medfört för landets domstolar, flyttas kvällsberedskapens införande fram till den 1 september.

Jurist blir generaldirektör

Regeringen har beslutat att utse juristen Carl Johan Wieslander till ny generaldirektör och chef för Inspektionen för strategiska produkter.

Ny delägare i Cirio

Lennart Pettersson ansluter som delägare till Cirios M&A-team.

Foto inbj

Corona ställer till pro-blem för domstolarna

Den pågående pandemin påverkar nu även situationen vid landets domstolar med många inställda förhandlingar som följd. Dels beroende på sjukdomar i personalen, dels med hänvisning till frågan om äldre nämndemän ska få tjänstgöra vid domstolarna.

Setterwalls obestånds- avdelning till Fylgia

Efter att Mathias Winge från Setterwalls började på Fylgia i början på året kommer nu resterande del av Setterwalls obeståndsavdelning att börja där den 1 april.

Bright Advokat får ny partner

Advokaten Johannes Harlevi inträdde som partner i byrån den 1 mars.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har bland annat utnämnt sju nya hovrättsråd tillika vice ordförande i Svea hovrätt.

Försök med snabbare lagföring utvidgas

I januari byggdes försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ut till att omfatta hela polisregion Stockholm. Regeringen har nu beslutat att försöksverksamheten byggs ut till delar av övriga polisregioner från januari 2021.

Fler anmälda person-uppgiftsincidenter

Statliga myndigheter och hälso- och sjukvården anmälde under 2019 dubbelt så många personuppgiftsincidenter jämfört med 2018. Det visar Datainspektionens kartläggning.

Disputation i civilrätt

Doktoranden Sebastian Lindroos-Moll vid Karlstads universitet försvarar sin avhandling Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning - En aktiebolagsrättslig och redovisningsrättslig studie.

Nya advokater

Advokatsamfundet har antagit nya advokater den 5 mars.

DI inleder tillsyn om ansiktsigenkänning

Datainspektionen inleder en tillsyn för att ta reda på om svenska myndigheter använder den teknik för ansiktsigenkänning som tillhandahålls av företaget Clearview AI.

Foto © tomloel

Nya domare

Regeringen har den 5 mars utnämnt bland annat två nya lagmän.

Foyen för-stärker inom fastighetsrätt

Foyen rekryterar fastighetsexperten Rickard Zamuhl som varit delägare i AG Advokat.

Två nya delägare i Walthon Advokater

Ytterligare två advokater, Michelle Hessius och Anna Grahn, inträder som delägare i Walthon Advokater i mars respektive juni.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt