Bli kund Annonsera
torsdag 21 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 februari 2020,

Domstolarna kräver högre anslag

Domstolarna behöver ökade resurser för att ta hand om allt fler mål. Det anser Domstolsverket som har lämnat ekonomiska yrkanden till regeringen för 2021-2023.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Ny delägare till Cirio

Cirio rekryterar Emma Dansbo som delägare och ansvarig för det digitala synergiområdet.

Hansen får ny delägare

Johan Lidström blir ny delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari. 

Nya domare

Regeringen har den 10 december utnämnt ett kammarrättsråd och en rådman.

Percy Bratt får pris av Advokatsamfundet

Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket har tilldelats advokaten Percy Bratt. Han är advokat med inriktning på mänskliga fri- och rättigheter.

45 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 45 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 4 december.

Attunda tingsrätt får nya lokaler

Attunda tingsrätt i Sollentuna flyttar in delar av sin verksamhet i nya lokaler intill tingsrätten. Tillbyggnaden inrymmer bland annat sex nya förhandlingssalar.

Rättsvetare ska studera domstolars makt

Rättsvetaren Katalin Capannini-Kelemen får 5,8 miljoner kronor för att kartlägga hur de nordiska högsta domstolarna resonerar i konstitutionella frågor.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 december utnämnt 13 nya domare samt en byråchef hos JK.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt