Bli kund Annonsera
fredag 14 augusti 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 februari 2020,

Domstolarna kräver högre anslag

Domstolarna behöver ökade resurser för att ta hand om allt fler mål. Det anser Domstolsverket som har lämnat ekonomiska yrkanden till regeringen för 2021-2023.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.

Foto ©kzenon

Svårt köpa juridiska tjänster

Enligt en ny undersökning från Konsumentverket tycker Sveriges konsumenter att det är svårt att veta vilka juridiska tjänster man ska välja och vad man får för pengarna.

Nya lagar i augusti

Den 1 augusti försvinner kravet på tillstånd för kamerabevakning i vissa situationer och nya regler börjar gälla med syftet att förbättra informationsutbytet mellan polis och socialtjänst.

Foto Roland Magnusson

Svensk seger i nordisk juristtävling

Det blev svensk vinst för sex studenter vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i årets omgång av den "Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna".

Foto Roland Lundgren

Dom mot Kinaambassa-dör överklagas inte

Åklagarna har beslutat att inte överklaga domen från Stockholms tingsrätt om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Foto © Mikael Damkier Dreamstime.com

Juridiska problem med digital vård

I en ny rapport visar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, på ett antal svårigheter med dataskydd för digitala vårdtjänster.

Foto designtock

JO utreder kommuners utlämnande av coronauppgifter

JO har beslutat att utreda en anmälan mot åtta kommuner och en region som påstås ha samordnat sin hantering av en journalists begäran om att få ta del av uppgifter som rör covid-19.

Särskilt sändebud mot organiserad brottslighet

Juristen och före detta ambassadören Håkan Jevrell har utsetts till regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet.

Foto Andrey Popov

Ny generaldirektör för Domstolsverket

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén har utsetts till generaldirektör för Domstolsverket, en tjänst han tidigare innehaft 2005-2007.

Byggstart för Hudiksvalls tingsrätt

Projektet med ny- och ombyggnation av domstolen i Hudiksvall kommer att starta i september och beräknas vara slutfört 2022.

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt