Hamza Ouslati

Foto: Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Hur rustar man juriststudenter för en framtid som präglas av snabb teknikutveckling, ökade samhällsspänningar och nya krav på juridisk kompetens? Den frågan stod i centrum när Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet samlade medarbetare och representanter från arbetsliv och studentkår till en utbildningsdag om juristprogrammets framtid.

Under dagen riktades blicken både inåt och utåt. Diskussionerna tog sin utgångspunkt i juristprogrammets styrkor, men också i hur utbildningen kan fortsätta utvecklas för att möta nya krav. En nationell utblick visade att flera lärosäten gör liknande översyner av sina juristutbildningar, där frågor om progression, metod och pedagogik står högt på agendan.

En gemensam uppfattning som växte fram var att juristutbildningen fortsatt behöver vila på en stark teoretisk grund, men också ge studenterna bättre förutsättningar att utveckla de färdigheter som efterfrågas i yrkeslivet. Förmågan att analysera komplexa problem, uttrycka sig tydligt i tal och skrift och göra självständiga bedömningar återkom som centrala kompetenser.

En utbildning för en föränderlig verklighet

Bakgrunden till översynsarbetet är att den nuvarande utbildningsplanen infördes 2012. Sedan dess har förutsättningarna för juristyrket förändrats på flera sätt, vilket motiverar en samlad genomlysning av programmet. I detta ingår att se över hur progressionen kan stärkas och hur utbildningen kan bli mer sammanhållen, med tydligare kopplingar mellan olika ämnen.

Professor Mark Klamberg, prodekan för utbildning vid Juridiska fakulteten, beskriver arbetet med översynen som både viktigt och inspirerande:

– Översynen kan handla om allt från mindre justeringar till betydande reformer. Det är viktigt att studenterna upplever en röd linje och en gemensam struktur genom utbildningen, där innehållet är verklighetsförankrat och präglat av nyfikenhet. Vi behöver fundera på längden på kurserna, hur studenterna utvecklas både i materiell rätt och praktiska färdigheter samt hur vi kan vidareutveckla Stockholmsmodellen, förklarar han.

Reflektioner kring metod, progression och AI

En stor del av Utbildningsdagen ägnades åt gruppdiskussioner, där undervisande personal tillsammans reflekterade över både styrkor och utvecklingsområden i programmet.

Flera teman återkom under samtalen, bland annat behovet av att tydliggöra progressionen och visa hur olika kurser och moment hänger samman. Den juridiska metoden – kärnan i juristens arbete – lyftes särskilt fram som något som kan integreras tidigare och mer konsekvent i utbildningen.

Digitalisering och utvecklingen av AI var ett annat genomgående tema, som även stod i fokus i det panelsamtal om arbetsmarknadens behov där William Wigström (AI Counsel, Mannheimer Swartling Advokatbyrå), Magdalena Hägg Bergvall (chefsrådman, Stockholms tingsrätt) och Björn Rothpfeffer (Advokatsamfundet) deltog. Här framkom både möjligheter och utmaningar i takt med att tekniken snabbt förändrar juristens arbetsvardag.

- Det räcker inte att ha ett svar. Man måste förstå varför man har det svaret – eller varför man borde ha det, förklarade chefsrådman Magdalena Hägg Bergvall apropå arbetsmarknadens behov och de krav som ställs på unga jurister i takt med teknikutvecklingen.

En återkommande poäng var att tekniska verktyg inte minskar behovet av juridisk kompetens – snarare tvärtom. I en tid där information är lättillgänglig och AI kan generera snabba svar, ställs högre krav på juristens förmåga att göra självständiga bedömningar, värdera källor och förstå varför ett visst svar är korrekt. Att kunna gå tillbaka till lagtexten och rättskällorna lyftes som en grundläggande färdighet.

Panelen pekade också på att utvecklingen går snabbt och ojämnt – vissa verksamheter ligger långt fram i användningen av nya arbetssätt, medan andra knappt har påbörjat omställningen. Det innebär att jurister inte bara behöver kunna använda digitala verktyg, utan också utveckla ett förhållningssätt till tekniken: när den är ett stöd, och när den kräver särskild försiktighet.

"AI kan inte ersätta trygghet"

Samtidigt betonades att framtidens jurister behöver mer än juridiska kunskaper. Förmågan att möta människor, kommunicera tydligt och hantera komplexa och ibland helt nya frågeställningar blir allt viktigare, i takt med att ärenden växer i omfattning och komplexitet. Även språklig säkerhet och förmågan att arbeta i en internationell kontext lyftes som centrala kompetenser, inte minst inom affärsjuridiken.

Hamza Ouslati, juriststudent och ordförande för Juridiska linjerådet, bidrog med studentperspektiv i Utbildningsdagens panelsamtal om juristprogrammets styrkor och svagheter, där han särskilt framhöll det breda utbudet av specialkurser som en tydlig styrka samt att avsaknaden av terminstentor upplevs som positiv. Han ser positivt på att utbildningen nu ses över.

– Jag liksom många andra studenter ser väldigt positivt på översynsarbetet, eftersom jag upplever att det finns flera förbättringsområden inom utbildningen. I takt med att AI blir allt bättre tror jag att framtidens jurister i högre grad kommer behöva visa vad som gör dem mänskliga. Att skapa trygghet, kommunicera och lösa konflikter är sådant som AI inte kan ersätta, och därför tror jag att de förmågorna kommer bli ännu viktigare framöver.

Mot framtidens juristutbildning

Studentperspektivet var en tydlig röd tråd genom hela dagen. I diskussionerna lyftes bland annat behovet av tydligare återkoppling, bättre sammanhang mellan kurser och fler möjligheter att aktivt träna juridiska färdigheter. Samtidigt betonades att juristutbildningen inte enbart formas av kursinnehållet, utan också av studenternas eget engagemang och aktiva deltagande i lärandet.

De synpunkter och perspektiv som framkom utgör en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet, där årets utbildningsdag kan ses som ett steg i den pågående analysen av juristprogrammets styrkor och utvecklingsområden. De idéer och reflektioner som lyfts kommer nu att tas vidare inom fakulteten, bland annat genom fortsatt arbete i arbetsgrupper samt som underlag för den fortsatta översynen.

Och ambitionen är tydlig: att säkerställa att juristutbildningen även framöver ger studenterna de kunskaper, färdigheter och det omdöme som krävs – inte bara för att möta arbetsmarknadens behov, utan för att verka som jurister i ett alltmer komplext samhälle.