Uppdragsredovisning för stärkt oberoende av domstolarna
VERKTYG
I redovisningen beskriver Domstolsverket vilka konsekvenser den nya ledningsformen innebär, vilka organisatoriska anpassningar som krävs och vilka åtgärder som är nödvändiga för att reformen ska kunna genomföras effektivt och i tid.
Regeringen får samtidigt en samlad redovisning av den nya nomineringsprocessen som gör det möjligt för domstolarna att nominera ledamöter till styrelsen för Domstolsstyrelsen och Domarnämnden.
Förberedelser inför styrelsens tillträde
Domstolsverket genomför nu de anpassningar som krävs för att den nya styrelsen ska kunna påbörja sitt arbete från dag ett. Arbetet omfattar bland annat utvecklade styr- och ledningsprocesser, förberedelser inför rekrytering av myndighetens första direktör samt vissa organisatoriska justeringar.
Det är, skriver verket, ett omfattande förberedelsearbete som syftar till att skapa stabilitet och tydlig ansvarsfördelning i den nya myndighetsformen.
Frågor som kräver fortsatt dialog med Regeringskansliet
Domstolsverket har också identifierat några frågor där det förs en dialog med Justitiedepartementet. Det gäller bland annat utformningen av övergångsbestämmelser för att undvika att viktiga funktioner saknar ledning vid reformens ikraftträdande.
Det handlar också om hur värdmyndighetskapet för Domarnämnden och Domaransvarsnämnden ska organiseras på ett rättssäkert och genomförbart sätt samt hur den nya instruktionen för Domstolsstyrelsen ska utformas så att verksamheten kan fortsätta utan avbrott.
En transparent nomineringsprocess utvecklad av domstolarna
Domstolsverket redovisar också utformningen av en nomineringsprocess för att utse ledamöter till styrelsen för Domstolsstyrelsen och Domarnämnden. Fyra nomineringskommittéer har utsetts och alla anställda inom allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol ges möjlighet att nominera och lämna synpunkter på kandidaterna.
- Nomineringsprocessen har utformats av domstolarna själva och bygger på öppenhet och delaktighet. Ambitionen har varit att alla medarbetare på domstolarna ska kunna påverka sammansättningen av den nya styrelsen. Det skapar både legitimitet och en stark förankring i hela Sveriges Domstolar, säger Eva-Lotta Hedin, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm och talesperson för nomineringsprocessen.
Ett reformarbete som stärker rättsstaten
- Oberoendereformen förändrar inte bara en myndighetens ledningsform, den bidrar till att stärka fundamenten i den svenska rättsstaten. Genom att värna domstolarnas självständighet, öka avståndet till den politiska makten och ge domstolarna ett större inflytande över den centrala domstolsadministrationen skapas en modern och oberoende domstolsadministration. Vårt fokus det kommande året är att förbereda organisationen för det nya ledarskapet så att vi tillsammans kan stärka utvecklingskraften i hela Sveriges Domstolar, säger Mikael Forsgren, generaldirektör på Domstolsverket.
UTBILDNING
» Till utbildningarOm HFD år 2025
Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2025.


































