Under 2025 fattades totalt 119.227 lagföringsbeslut, vilket jämfört med 2024 är en ökning med 3.407 beslut eller tre procent. Män stod för 81 procent av alla lagföringsbeslut, och kvinnor för resterande 19 procent.

Antal fängelsedomar var under 2025 totalt 15.643, vilket var fyra procent fler än 2024. Jämfört med 2016 har de ökat med 48 procent. Ökningen gällde framför allt för de längre fängelsestraffen (minst sex månader).

Även den genomsnittligt utdömda strafftiden per fängelsedom ökade. Sammantaget innebar det att den totalt utdömda strafftiden ökade med sju procent jämfört med 2024, och med 141 procent jämfört med 2016. Under de senaste tio åren har även antalet livstidsdomar ökat, från elva till 40 domar per år.

Tydlig trend

– Vi ser en tydlig trend under det senaste decenniet där både antalet fängelsedomar och de utdömda strafftiderna fortsätter att öka. Till exempel har antalet utdömda fängelsestraff på minst två år tredubblats. Utvecklingen beror inte minst på de straffskärpningar som har genomförts under perioden, förklarar Martin Jonasson, statistiker på Brå.

Brott mot narkotikastrafflagen var den vanligaste brottskategorin under 2025 och utgjorde huvudbrott i 28 procent av lagföringarna. Därefter trafikbrott (25 procent) följt av stöld- och tillgreppsbrott (12 procent). Jämfört med 2016 har antalet lagföringsbeslut ökat mest bland narkotikabrotten (+64 procent), medan stöld- och tillgreppsbrott har haft störst minskning (−26 procent) under samma period.

Fler döms för stämpling och förberedelse till mord

Antal domslut med mord som huvudbrott var 401 under 2025, vilket var en ökning med 14 beslut jämfört med året innan, och med 259 beslut jämfört med 2016. I fokusrapporten "Dömda för mord 2023–2025" redovisas domslut om fullbordade mord, men också över försök, stämpling och förberedelse till mord, samt medverkansformerna anstiftan och medhjälp till mord.

De senaste årens ökningar av antal domslut med mord som huvudbrott beror framför allt på ökningarna av dömda för stämpling till mord och förberedelse till mord. Även försök till mord samt anstiftan eller medhjälp till fullbordade mord har ökat. Den enda typen av domslut som minskat i antal under perioden är fullbordade mord där den dömda var den som utförde mordet.

– Utvecklingen kan enligt tidigare studier från Brå till viss del förklaras av att polisens arbete med att avvärja och förhindra våldsdåd inom kriminella miljöer gett utdelning. Att polisen lyckats ingripa innan ett planerat mord blir fullbordat har i slutändan troligtvis bidragit till att fler personer döms för stämpling eller förberedelse till mord och att färre döms för fullbordade mord, konstaterar Martin Jonasson.

Fakta

I statistiken över personer lagförda för brott redovisas fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser som har fastställts av rättsväsendet. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett över tid.

I fokusrapporten över dömda för mord ingår samtliga domslut med mord som huvudbrott 2023–2025 uppdelat på brottsformer och medverkansformer.