Bli kund Annonsera
tisdag 23 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 juni 2024,

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Kritiken mot aktiekapitalets existens bottnar framförallt i en tveksamhet om aktiekapitalet verkligen uppfyller det uttalade borgenärssyftet. Med anledning av denna kritik granskar studenten Hemen Yazdanfar i denna artikel kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Kort om aktiekapitalet
En grundläggande förutsättning för att ett aktiebolag ska kunna registreras i bolagsregistret är att ett belopp motsvarande det lagstadgade aktiekapitalet tillförs aktiebolaget vid dess bildande, 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (ABL). Av 1 kap. 5 § ABL framgår att i privata bolag ska det minsta aktiekapitalet uppgå till minst 25.000 kronor.

Den förmögenhet som tillförs aktiebolaget vid dess bildande kan vara beskaffad på olika sätt. Förmögenheten kan bestå av såväl kontanta medel som annan tillgång, det vill säga apportegendom (jfr 2 kap. 5 och 16 §§ ABL). För att apportegendomen ska kunna tillskjutas bolaget och därigenom täcka aktiekapitalet räcker det att egendomen är till nytta för bolagets verksamhet (2 kap. 6 § ABL).

Aktiekapitalets borgenärssyfte
För att skapa en djupare förståelse kapitalkravet måste en grundläggande aktiebolagsrättslig utgångspunkt framhållas. Utgångspunkten är att aktiebolagets aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser, 1 kap. 3 § ABL. Det innebär således att denna associationsform erbjuder aktieinnehavare möjlighet att äga andel i aktiebolag utan att vederbörande aktieägare riskerar sin privatekonomi. Främst med anledning av detta har kapitalkravet vuxit fram. Det uttalade syftet med kravet är som härvid antyds att fungera som ett skydd för aktiebolagets borgenärer. För att tillgodose borgenärernas behov av att få betalt för sina fordringar är tanken att det genom kapitalkravet ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Den funktion som kapitalkravet förespråkas att ha är främst att fungera som ett standardkontrakt till skydd för såväl de s.k. anpassade och icke-anpassade borgenärerna. Genom att kapitalkravet fungerar som ett standardkontrakt är tanken att de anpassade borgenärerna genom individuella avtal om exempelvis ställande av säkerhet för förpliktelserna ska kunna frångå standardkontraktet. Samtidigt i och med att de icke-anpassade borgenärerna av olika anledningar inte har möjlighet att säkra sina fordringar på bolaget är tanken att dessa genom kapitalkravet ska beredas skydd fordringarna.

Skyddar aktiekapitalet borgenärerna i realiteten?
Mot det nu anförda synsättet på aktiekapitalet som ett borgenärsskyddande institut har det som initialt lyfts fram i artikeln riktats kritik. Storleken för kapitalkravet har kritiserats för att vara alltför godtyckligt uppställt. Som framförs ovan är nämligen det uppställda kravet detsamma oavsett ifrågavarande bolags verksamhet sett till potentiella risker och faktiska kapitalbehov. Eftersom storleken på aktiekapitalet i princip saknar någon funktionell koppling till verksamhetens art, omfattning och risker så tas inte någon hänsyn till exempelvis antal anställda, vilka varor eller tjänster som tillhandahålls och komplexiteten i dessa.

Oavsett om storleken på kapitalkravet hade bestämts utifrån en mer nyanserad bedömning kan det ifrågasättas om problemet verkligen ligger i storleken på kapitalkravet. Redan i en proposition från 1994 konstaterades det nämligen att ett aktiekapital så högt som 200.000 kronor praktiskt sätt utgör ett otillräckligt skydd i händelse av ekonomiskt trångmål i bolaget. Ett intakt aktiekapital säger ju i sig inget om bolagets likviditet. Ingenstans i lagen uppställs krav på att tillgångar som tillskjuts i syfte att tjäna som aktiekapital ska ha en viss likviditet. Trots ett intakt aktiekapital är det således inte alltid säkert att borgenären har möjlighet att med kort varsel omvandla tillgångar i bolaget till likvida medel. Detta stöds även av det faktum att banker och andra kreditinstitut regelmässigt uppställer krav på säkerhet och tillhandahållande av finansiell information om bolagets soliditet respektive likviditet. Mot denna bakgrund torde därför kunna konstateras att problemet med kapitalkravet ur ett borgenärsperspektiv inte bottnar i själva storleken på aktiekapitalet utan snarare i institutet som sådant.

Kapitalkravets effekter på nyföretagande
Utöver kritiken riktat mot kapitalkravet som ett institut till skydd för borgenärerna har den även bestått i att nuvarande ordning har negativa effekter på nyföretagande och därigenom på sysselsättningsgraden i samhället. Det har lyfts fram att ett avskaffande gör det mer lättillgängligt att starta aktiebolag vilket i sin tur ger upphov till att fler aktiebolag grundas. Att ett avskaffande de facto leder till ökning av antalet nya aktiebolag råder det emellertid inte konsensus om. Vid den senaste sänkningen av kapitalkravet hävdade nämligen flertalet remissinstanser att det från utredningens sida inte lyfts fram tillräckligt med empiriskt material till stöd härför.

Det är först nu, alltså efter att den senaste sänkningen trädde i kraft, som det kan konstateras att det i högre grad finns belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet leder till en ökning av nya aktiebolag. Det torde nämligen inte vara av en ren slump att efter såväl 2010 års sänkning som 2020 års sänkning av aktiekapitalet ökade antalet bolagsbildningar drastiskt - låt vara att den ökade graden av uppsägningar på grund av den då rådande pandemin med stor sannolikhet medförde att fler startade aktiebolag . Förutom att den ökade arbetslösheten i samhället har gett upphov till att fler bolag bildats har rimligen även andra fakorer såsom konkurrensen och efterfrågan i samhället också gjort det. Påståendet om att det inte finns tillräckligt belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet främjar nyföretagande bör därför kunna lämnas utan avseende.

Avslutande ord
Sammantaget kan på goda grunder riktas kritik mot kapitalkravet för privata aktiebolag. Till att börja med kan det konstateras att den nuvarande ordningen inte i högre grad tycks bereda något reellt skydd för bolagets borgenärer. Förekomsten av ett intakt aktiekapital behöver nödvändigtvis inte innebära att bolaget har det ekonomiskt bra ställt utan bolaget kan ändå ha en exempelvis dålig likviditet eller soliditet. Inte nog med det har kravet på aktiekapital en negativ påverkan på nyföretagande. I positiv riktning har det i artikeln påvisats en korrelation mellan de senaste sänkningarna av aktiekapitalet och nyföretagandet i samhället. Mot bakgrund av den kritik som kan riktas mot aktiekapitalet har det från olika håll lyfts fram att det vore på sin plats att kapitalkravet för privata aktiebolag avskaffas. Huruvida så är fallet är inte något som kan konstateras inom ramen för denna artikel, utan en sådan slutsats kräver en närmare kritisk analys av samtliga syften bakom kapitalkravet. Vad som emellertid får sägas stå klart är ändå att den nuvarande ordningen inte bereder något reellt och seriöst skydd för borgenärerna och att det därför finns anledning för lagstiftaren att se över kravet på aktiekapital i privata aktiebolag.

FAKTA

Lagrum: 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (2005:551)

Förarbeten: prop. 2009/10:61 s. 7 SOU 2008:48 s. 83 f. prop. 2019/20:21 s. 10 och s. 39 prop. 1993/94:196 s. 82

Litteratur: Ju2019/01733/L1, Remissyttrande från Srf konsulternas förbund, s. 4 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, statistik 2020:04 och 2021:05 Anna Forsebäck, Det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet i EU: hög tid för reform, JT, Nr 1 2008/09, s. 204 Rolf, Skog, Är det dags att avskaffa aktiebolagslagens krav på ett minsta tillåtet aktiekapital i privata aktiebolag?, Nordisk tidsskrift for selskabsret, Nr 4 2006/07, s. 73

IMY får ny GD

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt