Bli kund Annonsera
lördag 3 juni 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 april 2023,

Granskning av utländska direktinvesteringar

I linje med EU-kommissionens uppmaning till medlemsländerna att införa harmoniserade och koordinerade granskningssystem av investeringar i känsliga verksamheter, lämnade regeringen den 16 mars 2023 en remiss till lagrådet avseende ett nytt granskningssystem och anmälningsskyldighet för utländska direktinvesteringar. En omedelbar effekt av den föreslagna lagen är att vid förberedelse, förhandling och genomförande av transaktioner måste nya faktorer beaktas i samband med bland annat due diligence, ansvars- och riskallokering av den nya tillståndsprocessen och transaktionens tidslinje. Om detta skriver advokaternaa Niclas Rockborn, Foad Hoseinian och Pierre Olsson, Gernandt & Danielsson i en ny praktikerartikel.
Niclas Rockborn
Foad Hoseinian
Pierre Olsson

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Den 16 mars 2023 lämnade regeringen en remiss till lagrådet avseende ett nytt granskningssystem och anmälningsskyldighet för utländska direktinvesteringar. Syftet med den nya lagen är att hindra utländska direktinvesteringar som kan skada säkerhet eller allmän ordning i Sverige. En omedelbar effekt av den föreslagna lagen är att vid förberedelse, förhandling och genomförande av transaktioner måste nya faktorer beaktas i samband med bland annat due diligence, ansvars- och riskallokering av den nya tillståndsprocessen och transaktionens tidslinje.

Lagförslaget är i linje med EU-kommissionens uppmaning sedan 2019 till medlemsländerna att införa harmoniserade och koordinerade granskningssystem av investeringar i känsliga verksamheter inom hela EU. Den svenska lagen föreslås omfatta ett stort antal verksamheter och investeringar och går långt utöver befintligt regelverk kring prövning av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet som följer av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Säkerhetsskyddslagen kommer gälla parallellt med den nya lagen.

Förslaget medför att en ny anmälningsskyldighet införs för investeringar i, och förvärv av, vissa verksamheter. Vidare ges granskningsmyndigheten, som förväntas blir Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP), behörighet att ställa upp villkor för, eller ytterst förbjuda, en investering i sådan verksamhet. Överträdelse av nya lagen kan medföra sanktionsavgift om upp till 100 000 000 kr och en investering som genomförs i strid med lagen kan ogiltigförklaras.

I vissa situationer, så som vid förvärv av aktier på en reglerad marknad, kan investeraren åläggas en skyldighet att avyttra de förvärvade aktierna istället för att transaktionen ogiltigförklaras. ISP ges även rätt att inleda granskningar på eget initiativ utan föregående anmälan. Vidare kommer de anmälningar som görs till ISP att kommuniceras till EU-kommissionen och övriga EU-länders granskningsmyndigheter för granskning och kommentarer. Lagen föreslås träda ikraft 1 december 2023 och omfattar samtliga transaktioner som fullgörs efter detta datum utan några föreslagna övergångsbestämmelser.

Vilka typer av investerare och investeringar omfattas?

Anmälningsskyldigheten föreslås träffa både svenska och utländska investerare och begränsas således inte till rena utländska direktinvesteringar, trots lagens underliggande syfte. Dock ska investeringar där det kan fastställas att investeraren inte har kopplingar till land utanför EU som utgångspunkt avskrivas utan att en granskning inleds och varken förbud eller villkor kan bli aktuella vid sådana investeringar.

Vad gäller investeringar i aktiebolag omfattas både fullständiga förvärv och andra investeringar som medför att investerarens innehav efter investeringen motsvarar eller överstiger något av gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent av rösterna i aktiebolaget. Investeringar i både publika och privata aktiebolag omfattas och även nybildning av ett aktiebolag eller investering i ett aktiebolag som ska bedriva verksamhet inom lagens tillämpningsområde omfattas. Däremot omfattas inte förvärv av aktier till följd av en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare.

Anmälningsskyldigheten föreslås, till skillnad från anmälan enligt säkerhetsskyddslagen, åligga investeraren. Målbolaget ska dock ha en upplysningsskyldighet gentemot investeraren.

Vilka verksamheter omfattas?

Lagen är avsedd att träffa bred skyddsvärd verksamhet i linje med EU-kommissionens förordning men med vissa avvikelser. Exempelvis undantas investeringar i medieföretag. Skyddsvärd verksamhet definieras närmare i lagförslaget enligt nedan.

Samhällsviktig verksamhet

Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Exempel på sådan verksamhet är infrastruktur för energi, transport, hälso- och sjukvård och kommunikation. Avsikten är att föreskrifter, som närmare definierar avgränsningen av begreppet, ska utfärdas.

Säkerhetskänslig verksamhet

Säkerhetskänslig verksamhet är sådan verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen och vilken redan idag omfattas av restriktioner vid överlåtelser. Begreppet tar sikte på militär eller civil verksamhet som har grundläggande betydelse för Sverige på nationell nivå och inkluderar bland annat flygplatser, energianläggningar och informationssystem för elektronisk kommunikation. Som nämnts ovan föreslås det nya granskningssystemet gälla parallellt med den separata prövning som sedan tidigare följer av säkerhetsskyddslagen och prövningarna kan i teorin ge olika utfall.

Verksamheter som hanterar kritiska råvaror och andra metaller och mineraler

Granskningssystemet föreslås omfatta verksamheter som prospekterar, utvinner, anrikar, eller säljer kritiska råvaror eller metaller eller mineraler som annars är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning. Avsikten är att föreskrifter, som närmare definierar avgränsningen av vilka råvaror som omfattas, ska utfärdas.

Verksamhet som behandlar känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter

Begreppet tar sikte på verksamhet som i stor utsträckning behandlar särskilda kategorier av personuppgifter, så som definierat i artikel 9.1 i EU:s allmänna dataskyddsförordning (2016/679), eller lokaliseringsuppgifter, så som definierat i lag (2022:482) om elektronisk kommunikation, i eller genom en vara eller tjänst.

Verksamheter som kan falla in under begreppet är bland annat datamäklare, tillhandahållare av molntjänster och mobila applikationer samt hälso- och sjukvårdsföretag.

Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Granskningssystemet föreslås omfatta verksamheter som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel enligt lag (1992:1300) om krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden i enlighet med bilaga I till EU:s förordning (2021/821) avseende produkter med dubbla användningsområden. Ovan innefattar ett stort antal produkter så som vapen och ammunition men också vissa programvaror och teknik som kan användas för både civila och militära ändamål.

Framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi

Slutligen föreslås granskningssystemet även omfatta verksamheter som bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter eller teknik inom framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi. Granskningssystemet föreslås även omfatta företag som inte bedriver sådan verksamhet men som har sådan förmåga. Regeringen har meddelat att den avser att utfärda föreskrifter som närmare definierar avgränsningen av vilka teknologier som ska omfattas.

Vilka tidsramar föreslås gälla?

Enligt lagförslaget ska granskningsmyndigheten fatta beslut om att inleda en granskning inom 25 arbetsdagar från det att en inkommen anmälan är fullständig. Därefter ska beslut om att godkänna eller förbjuda investeringen fattas inom tre månader, alternativt sex månader om det finns särskilda skäl. En process kan således ta upp till knappt åtta månader från det att en anmälan är komplett. Eftersom det idag inte finns någon möjlighet till föranmälan kommer en anmälan att kunna genomföras tidigast 1 december 2023 när lagen träder ikraft. Detta kan således medföra väsentliga förseningar för investeringar som avses fullgöras efter nämnda datum och behöver tas i beaktning redan nu.

Foto Vladimír Cerešnák

Få fällande domar om grov fridskränkning mot barn

Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en ny Brå-rapport.

Vinge utser delägare, counsels och advisors

Sex nya delägare, sju nya counsels, en chefsekonom och en senior advisor har utsetts vid Vinges Stockholmskontor.

Foto clearstock

Fler avtjänar fängelsedom i häkte

Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Det visar ny statistik från Brå över kriminalvård och lagförda.

Foto Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Jurist ny HR-direktör

Daniela Eriksson har anställts som HR-direktör i Regeringskansliet. Hon tillträdde den 29 maj.

Missgynnande när bygg-företag avslutade snick-ares provanställning

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär nu att ett byggföretag ska betala skadestånd till en man vars provanställning avbröts efter att han varit hemma för vård av sitt allvarligt sjuka barn.

Foto © Harvepino

Även domare kan tjänstgöra utomlands

Inom Sveriges Domstolar gör cirka tio personer utlandstjänstgöring varje år. En av dem är Anders Cedhagen, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg.

Ny VD på Glimstedt

Advokatbyrån Glimstedt Sverige har fått en ny VD, Frida Keyling.

Två nya MP på Lindahl

Advokatfirman Lindahl har utsett två nya Managing Partners som därmed också tar plats i byråns styrelse.

Foto Andrey Popov

Ny taxa hotar inte rättssäkerheten

I en skrivelse till Domstolsverket framför Sveriges advokatsamfund kritik mot den nya taxan i förordnandemål som införs den 1 juni. I Domstolsverkets svar på skrivelsen tillbakavisas kritiken om att taxan skulle hota rättssäkerheten.

Foto Helder Almeida

Unesco utser nytt svenskt världsminne

År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen och denna har nu utsetts till världsminne av Unesco.

Advokater och organiserad brottslighet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om ett mål där två tidigare advokater dömdes för grova brott efter att ha haft nära samröre med grov organiserad brottslighet.

Foto stocksnapper

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 maj utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Sitta ting – en viktig er-farenhet för alla jurister

I veckans inlägg på Domarbloggen intervjuas Matilda Bergström som var notarie på Södertörns tingsrätt för snart elva år sedan. Notarietiden gav henne både en bred teoretisk bas att stå på och många vänner för livet.

Foto Wavebreakmedia

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Tioårsjubilerande byrå vill sponsra passioner

För att uppmuntra - och underlätta för - sina anställda att ha en balans i livet har advokat-byrån Hansen, i samband med att byrån fyller tio år, lanserat initiativet "Passionsfonden".

Sex personer åtalas för flera grova våldsbrott

Åklagare i Stockholm har väckt åtal mot sex personer för ett flertal grova våldsbrott i januari.

Foto Luiba Tandit | Dreamstime.com

Nytt kollektivavtal för advokatbyråer

Almega Tjänsteföretagen har idag träffat kollektivavtal med fackförbundet Akavia för advokat- och juristbyråer.

PRAKTIKERARTIKEL

Ökat konsumentskydd för kryptoinvesteringar

Den 20 april 2023 röstade EU-parlamentet om godkännande av den så kallade MICA-förordningen. MiCa, eller Markets in Crypto Assets, är en EU-rättsakt som tar sikte på införande av en EU-gemensam lagstiftning avseende kryptotillgångar. Den förväntas att få stor påverkan på samtliga marknadsaktörer inom området. Det skriver Justus Pettersson & Lars Törner Larsson, Wistrand Advokatbyrå.

Avhandling prisas av Högskoleföreningen

Högskoleföreningen i Stockholm har utsett Alexandra Johansson, universitetslektor och jur.dr. i skatterätt vid Stockholms universitet som mottagare till utmärkelsen för mest framstående vetenskapliga prestation inom den Juridiska fakulteten under 2019-2022.

DOMARBLOGGEN

Några tankar kring domares yttrandefrihet

På Europadagen, den 9 maj, publicerar Domarbloggen ett inlägg som handlar om Europarådets rådgivande organ (CCJE) och arbetet med att ta fram en vägledning för domares yttrandefrihet.

Avbruten provanställ-ning var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen riktar i ett beslut krav mot ett serviceföretag efter att bolaget avbröt provanställningen för en kvinna som var sjukskriven till följd av graviditet.

Foto © Robyn Mackenzie | Dreamstime.com

Juridiklektor prisas

Jan Leidö, lektor vid Juridiska institutionen, tilldelas Umeå studentkårs pedagogiska pris 2023, med motiveringen att han visat ett outtröttligt engagemang för varje students utveckling och för sin passion för ämnet.

PRAKTIKERARTIKEL

Beskattningstidpunkten för utdelning från ut-ländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Foto David Naylor

Juristprogrammet i Uppsala populärast

Nu är första antagningen klar inför höstterminen 2023. Uppsala universitet är det universitet i landet som fått flest anmälningar och precis som förra året har flest sökt juristprogrammet, följt av läkarprogrammet och ekonomie kandidatprogrammet.

Provokation som för-mildrande omständig-het i svensk straffrätt

I en ny avhandling från Stockholms universitet utforskar jur. dr. Maria Rasmussen de straffrättsliga förutsättningarna för att bedöma provokation som en förmildrande omständighet i fall av våldsbrott.

PRAKTIKERARTIKEL
Foto Voy

Hållbarhetsredovisning - nya regler för ökad transparens och informationsgivning

Den 5 januari trädde det nya direktivet för företagens hållbarhetsrapportering. Regleringen syftar till att förbättra befintliga regler om icke-finansiell informationsgivning och därmed underlätta omställningen till en hållbar ekonomi, men medför betydande förändringar i rapporteringskraven för hållbarhetsinformation för de bolag som omfattas. Om det skriver Niclas Rockborn, Partner och Camilla Hedner, Senior Associate, Gernandt & Danielsson i en ny praktikerartikel.

Ny taxa i förordnandemål

Den 1 juni 2023 införs en ny taxa i förordnandemål. Taxan förväntas enligt Domstolsverket leda till en förenklad handläggning av ersättningsanspråk i förordnandemål och att statens kostnader för rättsliga biträden minskar.

Ny hedersdoktor i Stockholm

Stockholms universitet har tilldelat professor Birke Häcker en hedersdoktorsexamen i juridik.

Riksåklagaren över-klagar dom om synner-ligen grov misshandel

Riksåklagaren har överklagat en uppmärk-sammad hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkat att en man i Hudiksvall ska dömas för mord istället för synnerligen grov misshandel på sin före detta sambo.

Foto Roland Magnusson

Föreslås bli ny AD-chef

Domarnämnden föreslår nu Catharina Nordlander som ny ordförande i Arbetsdomstolen.

Överklagar dom om beslag av minneskort

Vice riksåklagare överklagar nu ett hovrättsbeslut om beslag av ett minneskort till en kamera.

PRAKTIKERARTIKEL

Ingen vägledning ges om hyresundantaget

Avtal om hyra av fastighet har uttryckligen undantagits från tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (3 kap. 19 §). Den närmare innebörden av detta s.k. hyresundantag och hur lagen i övrigt ska tillämpas, t.ex. i fall då en byggnad ska uppföras för en upphandlande myndighets räkning och sedan hyras av myndigheten, har varit föremål för prövning i flera fall under senare tid. Det saknas dock i stor utsträckning vägledande avgöranden på området. Det skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, om i en ny praktikerartikel.

Foto Högsta domstolen

Nya justitieråd i HD

Anders Perklev och Margareta Brattström tillträder som nya justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarnas arbete vid brott mot barn

Hur jobbar polisen, socialtjänsten och åklagaren vid brott mot barn? Det fick medarbetare på Södertörns tingsrätt veta mer om under en föreläsning nyligen och om detta handlar veckans inlägg på Domarbloggen.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 13 april utnämnt åtta hovrättsråd och två chefsrådmän.

PRAKTIKERARTIKEL

Granskning av utländ-ska direktinvesteringar

I linje med EU-kommissionens uppmaning till medlemsländerna att införa harmoniserade och koordinerade granskningssystem av investeringar i känsliga verksamheter, lämnade regeringen nyligen en lagrådsremiss avseende ett nytt granskningssystem och anmälnings-skyldighet för utländska direktinvesteringar. Om detta skriver advokaternaa Niclas Rockborn, Foad Hoseinian och Pierre Olsson, Gernandt & Danielsson i en ny praktikerartikel.

Åklagare begär hov-rättsdom överklagad

Kammaråklagare Birgitta Fernlund har formellt begärt att hovrättens dom från den 30 mars rörande ett mordåtal - och där hovrätten ändrade Hälsinglands tingsrätts dom - ska överklagas till Högsta domstolen.

Allt fler felaktiga uppgifter stoppas

Skatteverket stoppar allt fler felaktiga inkomstuppgifter och falska individuppgifter. Det innebär en stor besparing för samhället och hindrar bedrägerier mot utbetalande myndigheter och banker.

Foto Roland Lundgren

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Helena Swenzén till rättschef i Utrikesdepartementet.

21 nya domare

Regeringen har den 5 april utnämnt 21 nya domare.

Migrationsverket ber om undantag från förvaltningslagen

Migrationsverket, Domstolsverket och tre förvaltningsdomstolar föreslår att man tillfälligt ska pausa prövningen av ärenden där enskilda begär att deras ärende ska avgöras, så kallad dröjsmålstalan.

Framgångsrik samverkan mot organiserad brottslighet

I en ny rapport om myndigheters samverkan mot organiserad brottslighet slås det fast att myndigheternas gemensamma arbete har haft ett framgångsrikt år.

Nytt rättsligt ställnings-tagande om statslöshet

I ett nytt ställningstagande klargör Migrationsverket hur statslöshet ska definieras och hur myndigheten ska utreda frågan.

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt