Bli kund Annonsera
fredag 9 december 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 30 april 2015,

Nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt - ett lagförslag som kan få omfattande konsekvenser

David Kleist, juris doktor i finansrätt, kommenterar lagförslaget om att göra skatteflyktslagen tillämplig på kupongskattelagen.
David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är även verksam som konsult åt Advokatfirman Vinge.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den 27 januari 2015 genomfördes en ändring av moder-dotterbolagsdirektivet som innebär att en skatteflyktsbestämmelse infördes i direktivet. Enligt artikel 1.2 i direktivet ska medlemsstaterna inte bevilja förmåner enligt direktivet till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med direktivet och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Det anges vidare att ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller en del. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska enligt artikel 1.3 ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som inte genuina i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Slutligen anges i artikel 1.4 att direktivet inte ska hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av skatteflykt, skattebedrägeri eller missbruk.

I syfte att implementera den nya direktivbestämmelsen har Finansdepartementet tagit fram en promemoria enligt vilken skatteflyktslagen, med verkan från den 1 januari 2016, ska kunna tillämpas även vid fastställande av underlag för kupongskatt. I nuläget gäller skatteflyktslagen enbart fastställande av underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. Samtidigt föreslås att den så kallade bulvanregeln i 4 § tredje stycket kupongskattelagen ska tas bort.

I fråga om förslagets effekter för företagen uttalas i promemorian att förslaget om att kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen bara ska träffa icke-genuina arrangemang och att effekten därför bedöms bli mycket liten. Jag är inte så säker på det. För det första kan man fråga sig vad som är ett icke-genuint arrangemang. För det andra är det ett uttryck som inte förekommer i skatteflyktslagen, och det finns därför en osäkerhet om tillämpningen kommer att begränsas till sådana situationer, särskilt med beaktande av domstolarnas allt mer frekventa tillämpning av skatteflyktslagen under senare år.

Enligt skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om (i) rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, (ii) den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, (iii) skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och (iv) ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Om skatteflyktslagen anses vara tillämplig är utgångspunkten att underlaget för uttag av skatt ska fastställas som om rättshandlingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet – bortsett från skatteförmånen – som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, ska beslutet dock i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet och om dessa grunder för beslutet om fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat ska underlaget för att ta ut skatt uppskattas till skäligt belopp.

Att i förväg avgöra om skatteflyktslagen kan tillämpas i en viss situation och vilka skattekonsekvenser som i så fall skulle inträda är, för att uttrycka sig milt, en utmaning. Vi kan ta ett exempel.

En fysisk person bosatt i staten A har bildat ett holdingbolag i staten B, som är en medlemsstat i EU, i syfte att investera i olika europeiska bolag. En anledning till etableringen av holdingbolaget är att staten B inte tar ut någon källskatt på utdelning, men etableringen av holdingbolaget har också andra fördelar så som att det underlättar vid finansiering av förvärv och administration av dotterbolag. Som en första investering förvärvar holdingbolaget aktierna i ett svenskt aktiebolag. Följande år lämnar aktiebolaget utdelning till holdingbolaget. Ska svensk kupongskatt utgå på utdelningen?

Enligt dagens regler står det klart att utdelning till holdingbolaget omfattas av undantaget från kupongskatt i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Efter den 1 januari 2016 kommer, om lagförslaget genomförs, en bedömning också att behöva göras enligt skatteflyktslagen.

Det står klart att förfarandet att etablera holdingbolaget medför en skatteförmån för den fysiska personen i jämförelse med att köpa aktier i aktiebolaget direkt, eftersom kupongskatt i så fall skulle ha utgått på utdelningen. Det står också klart att den fysiska personen har medverkat till förfarandet. Därmed är de två första rekvisiten för tillämpning av skatteflyktslagen uppfyllda. I fråga om skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet finns utrymme för olika bedömningar och det finns stor osäkerhet om hur de olika skälen för att bilda holdingbolaget ska vägas mot varandra. Slutligen kan man fråga sig om det skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet att fastställa underlaget för kupongskatt till noll enligt undantagsbestämmelsen i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Vem vet?

En ytterligare komplikation är hur en tillämpning av skatteflyktslagen skulle förhålla sig till Sveriges dubbelbeskattningsavtal med staten B som, om det är utformat i enlighet med OECD:s modellavtal, normalt begränsar Sveriges skatteuttag vid utdelning från ett aktiebolag till ett moderföretag i B till 5 procent av bruttobeloppet. Det finns inte utrymme för att i detta sammanhang gå in på denna fråga, men rättspraxis tyder på att skatteflyktslagen kan tillämpas oavsett vad skatteavtalet stadgar.

Vad skulle då en tillämpning av skatteflyktslagen innebära? Förmodligen att Sverige bortser från holdingbolaget och påför kupongskatt som om utdelningen hade lämnats direkt till den fysiska personen. Innebär det att Sveriges beskattningsrätt begränsas av Sveriges skatteavtal med staten A? Kanske. Den fysiska personen kommer dock knappast medges avräkning för den svenska skatten från skatt som betalas i staten A när holdingbolaget lämnar utdelning, och det finns därför en stor risk för dubbelbeskattning.

Lagförslaget väcker en lång rad frågor. Jag har i denna artikel bara skrapat på ytan. Det kan dock konstateras att förslaget, om det genomförs, leder till ökad rättsosäkerhet. Enligt min bedömning utgör denna osäkerhet inte ”en mycket liten effekt” för företagen. Osäkerheten i fråga om skatteflyktslagens tillämplighet omfattar ett stort antal situationer. Om skatteflyktslagen blir tillämplig kan detta dessutom få en rad följder, exempelvis vad gäller möjligheten att åberopa skatteavtal. Frågan är om dessa negativa effekter i form av minskad förutsebarhet uppväger de fördelar förslaget kan tänkas ha.

----------------------------

David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt som konsult åt
Advokatfirman Vinge.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Svea hovrätt söker ny president

Efter att Anders Perklev föreslagits bli nytt justitieråd i Högsta domstolen utlyser nu Domstolsverket tjänsten som president i Svea hovrätt.

Många nya domare

Regeringen har utnämnt 22 nya domare.

Åtal för vållande till fyraårings död

Åtal väcks nu mot tre personer för vållande till annans död i ett oaktsamhetsbrott där en fyraårig pojke mist livet när han tagit sig ut från sin förskola, klättrat över ett staket och drunknat i en pool.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Beslut om snabbare lagföring av brott

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Foto Borislav Marinic Marinic

Ny handläggning av garantipension

Efter en tidigare EU-dom tvingades Pensions-myndigheten förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. Inspektionen för Socialförsökringen har nu granskat Pensionsmyndighetens handläggning.

Åtal väckt i stort narkotikaärende

Åtal har väckts i Borås tingsrätt mot sex personer misstänkta för bland annat grovt narkotikabrott i ett kokainförsäljningsärende.

Ny delägare i Bokwall Rislund

Bokwall Rislund har valt in advokat Omar El Khatib som ny delägare från och med den 1 januari 2023.

Ny upplaga av bok om ansvarsfrihet

Nu släpps en ny upplaga av boken Ansvarsfrihet, som behandlar ett antal frågor rörande ansvarsfrihet i aktiebolag, av advokat Carl Svernlöv.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Norburg & Scherp utser ny partner

Norburg & Scherp Advokatbyrå har utsett advokat Helena Selander till partner per den 1 januari 2023.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Foto feferoni

Straffrättsprojekt får miljonanslag

Ett projekt vid Uppsala universitet, som handlar om bevisning i brottmål, har beviljats ett forskningsanslag med 18 miljoner kronor.

Bättre lagföring av arbetsmiljöbrott

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.

Foto Hans Christiansson

Förundersökning om mutbrott läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt