Bli kund Annonsera
lördag 5 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 januari 2011,

Jurisdiktion vid skadegörande handlingar på Internet

Om EU-domstolen tillämpar en liberal syn på vilka anknytningsfaktorer som krävs för att nationell domstol skall ha domsrätt kommer det att öppna för forumshopping för en kärande som vill föra talan i anledning av skadegörande handlingar på Internet. Det skriver advokat Henrik Bengtsson på Advokatfirman Delphi i en praktikerartikel med anledning av flera kommande beslut och domar i HD och EU-domstolen om under vilka förhållanden en nationell domstol har domsrätt över skadegörande handlingar som inträffar på Internet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

2008 publicerade PointLex en artikel jag skrivit tillsammans med Katja Brandberg under rubriken ” Domsrätt över immaterialrättsintrång - deliktsforum vid intrång på Internet”. En av de frågor som utreddes i artikeln var under vilka förutsättningar nationell domstol kan pröva frågan om gränsöverskridande immaterialrättsliga intrång och särskilt sådana intrång som sker över Internet. När artikeln skrevs fanns det endast ett hovrättsbeslut, numera refererat som RH 2008:4, där hovrätten tagit ställning till huruvida svensk domstol var behörig att pröva ett upphovsrättsintrång som begåtts på en norsk webbsida som var tillgänglig för svenska prenumeranter. Frågan om vilka anknytningskriterier som måste vara uppfyllda för att en nationell domstol skall ha domsrätt enligt artikel 5 (3) Bryssel I-förordningen respektive artikel 5 (3) Luganokonventionen var dock alltjämt förhållandevis öppen. Under det närmaste året kommer det dock meddelas ett flertal beslut och domar som kommer att tydliggöra under vilka förhållanden en nationell domstol har domsrätt över skadegörande handlingar som inträffar på Internet.

Svenska Högsta domstolen meddelade den 29 november 2010 prövningstillstånd i mål nr Ö 2256-10 som rör frågan huruvida svensk domstol enligt artikel 5 (3) Luganokonventionen har domsrätt över ett upphovsrättsintrång som inträffat på en norsk webbsida. Bakgrunden är att en bild av artisten Kikki Danielsson som en svensk fotograf har upphovsrätten till har använts vid marknadsföringen av en skiva på en norsk webbsida, (tylden.musiconline.no). Vid en sökning på ”Kikki Danielsson” på Googles svenska webbsida (www.google.se) har bilden visats som första sökträff. Käranden har gjort gällande att dessa faktorer är tillräckliga för att grunda svensk domsrätt. Svea hovrätt ansåg att det av utredningen framgick att det inte sålts några skivor till Sverige eller att svenska Internetanvändare inte i någon beaktansvärd omfattning besökt webbsidan. Hovrätten konstaterade därför att enbart den omständigheten att den aktuella webbsidan var tillgänglig i Sverige inte var tillräcklig för att omedelbar skada skulle anses ha inträffat i Sverige. Svensk domstol var därmed inte behörig att pröva talan som avvisades (Svea hovrätts beslut 2010-03-23 i mål nr 4891-09), frågan är dock, som nämnts, föremål för HD:s prövning.

EU-domstolen har fått förfrågningar om förhandsbesked beträffande tolkningen av artikel 5 (3) Bryssel I-förordningen, som är i princip likalydande med artikel 5 (3) Luganokonventionen, från inte mindre än fyra nationella domstolar. Tre av förfrågningarna rör frågan huruvida nationell domstol har domsrätt över talan om förbud och skadestånd i anledning av att information som innebär förtal förekommit på Internet. Den fjärde förfrågan rör huruvida nationell domstol har domsrätt över ett varumärkesintrång som sker genom att svaranden använder ett s k adword (sökord) i en sökmotor. Med anledning av dessa förfrågningar kommer EU-domstolen att behöva ta ställning till ett relativt stort antal internationellt privaträttsliga frågor som inte bara rör principerna för deliktsforum enligt artikel 5 (3) Bryssel I-förordningen utan också förordningens tillämplighet om svaranden befinner sig i tredje land. I sammanfattning har följande frågor ställts till EU-domstolen:

 

1. Är Bryssel I-förordningen tillämplig även om det är troligt att svaranden har domicil utanför EU eller de länder som omfattas av Luganokonventionen och kan käranden i sådana fall föra talan i alla de medlemsländer där webbsidan är tillgänglig (mål nr C-292/10 [Buschmann])?

 

 

2. Skall lokutionen ”ort där skadan kan inträffa” tolkas på så vis att den skadelidande kan föra en förbudstalan mot tillhandahållaren av en webbsida i något av alla de medlemsländer där webbsidan kan åtkommas, och detta oavsett i vilket medlemsland tillhandahållaren befinner sig (de förenade målen mål nr C-509/09 och C-161/10 [eDate])?

 

 

3. Krävs det, för att en nationell domstol skall vara behörig att pröva talan att det föreligger någon särskild anknytning (nationell anknytningsfaktor) utöver att webbsidan är tekniskt tillgänglig till domstolslandet?

 

 

4. Vilka är de nationella anknytningsfaktorer som krävs för att en domstol skall vara behörig att pröva en förtalstalan (de förenade målen nr C-509/09 och C-161/10 respektive mål nr C-292/10) respektive en talan om varumärkesintrång på grund av användningen av ett s k adword (mål nr C-523/10 [Wintersteiger]).

 

 

5. Har det någon betydelse för bedömningen av nationella anknytningsfaktorer vid hur många tillfällen den aktuella webbsidan besökts av användare i ifrågavarande land (mål nr C-292/10).

Det är tydligt att EU-domstolen kommer att ta ställning till motsvarande frågor som Högsta domstolen ställs inför när det gäller artikel 5 (3) Luganokonventionen. Eftersom tolkningen av Luganokonventionen bör överensstämma med tolkningen av Bryssel I-förordningen bör HD vilandeförklara målet (jfr HD:s beslut 2010-12-02 i mål nr Ö i mål nr 2472-10 där ett mål om informationsföreläggande vilandeförklarades i avvaktan på EU-domstolens dom i Ephone-målet [mål nr C-461-10]) eller i vart fall avvakta EU-domstolens domar i ovan nämnda mål innan målet rörande den norska webbsidan prövas.

Förfrågningarna i Buschmann respektive eDate rör också frågan hur den s k ursprungslandsprincipen i e-handelsdirektivet skall tillämpas och om den utesluter tillämpningen av internationellt privaträttsliga regler. I korthet innebär ursprungslandsprincipen i artikel 3 (1) och (2) i e-handelsdirektivet att det är den medlemsstat i vilken tillhandahållaren av en informationssamhällets tjänster är etablerad som ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med nationell rätt. Ursprungslandsprincipen innebär också att medlemsstaterna inte får begränsa den fria rörligheten när det gäller tjänster som har sitt ursprung i en annan medlemsstat. Av beaktandesats 23 till direktivet framgår vidare att direktivet inte skall påverka internationellt privaträttsliga lagvalsregler.

I Buschmann respektive eDate ställer de nationella domstolarna frågor bl a huruvida ursprungslandsprincipen i e-handelsdirektivet utesluter att lagvalsregler tillämpas och att endast lagen i ursprungslandet därmed kan tillämpas eller om utfallet av prövningen enligt ett annan lands lag än ursprungslandet skall justeras utefter de regler som gällt i ursprungslandet.

Utfallen av EU-domstolens bedömningar både beträffande domsrätt över skadegörande handlingar som inträffar på Internet respektive ursprungslandsprincipen och dess förhållande till internationellt privaträttsliga lagvalsregler kommer att få stor betydelse för tillhandahållare av tjänster på internet. Om EU-domstolen tillämpar en liberal syn på vilka anknytningsfaktorer som krävs för att nationell domstol skall ha domsrätt kommer det att öppna för forumshopping för en kärande som vill föra talan i anledning av skadegörande handlingar på Internet.

Viss ledning hur EU-domstolen kan tänkas bedöma frågan kan hämtas i EU-domstolens nyligen meddelade avgörande i de förenade målen C-585/08 och C-144/09 (Pammer) som rörde frågan under vilka förutsättningar en näringsidkare enligt Bryssel I-förordningen artikel 15.1 c) kan anses ha riktat sina tjänster till konsumenter i en viss medlemsstat. I detta avgörande konstaterade EU-domstolen att följande, icke uttömmande, anknytningsfaktorer är av betydelse för om verksamheten anses riktad mot konsumenter i en viss medlemsstat:

 

1. Verksamheten är internationell till sin art.

 

 

2. Vägbeskrivningar, från andra medlemsstater till den plats där näringsidkaren är etablerad, lämnas.

 

3. Ett annat språk eller en annan valuta används än det språk eller den valuta som vanligen används i den medlemsstat där näringsidkaren är etablerad, med möjlighet att genomföra och bekräfta bokningar på detta andra språk.

 

4. Telefonnummer anges med landsnummer.

 

5. Utgifter läggs ned på en sökoptimeringstjänst på Internet för att göra det lättare för konsumenter med hemvist i andra medlemsstater att finna näringsidkarens eller förmedlarens webbplats.

 

6. En annan toppdomän används än den som avser den medlemsstat där näringsidkaren är etablerad.

 

7. Det nämns att näringsidkaren har en internationell kundkrets bestående av kunder med hemvist i olika medlemsstater.

EU-domstolen konstaterade vidare att det inte är tillräckligt att näringsidkarens eller förmedlarens webbplats helt enkelt är tillgänglig i den medlemsstat där konsumenten har hemvist eller att en e-postadress eller andra kontaktuppgifter eller användning av ett språk eller en valuta som är det språk och/eller den valuta som vanligen används i den medlemsstat där näringsidkaren är etablerad.

Viss ytterligare ledning vilka anknytningsfaktorer som är relevanta kan också hämtas i WIPO:s Joint recommendation concerning provisions on the protection of marks, and other industrial property rights in signs, on the Internet (http://www.wipo.int/about-ip/en/development_iplaw/pub845.htm).

Bedömningen av huruvida skada kan inträffa på effektorten måste vara restriktiv eftersom deliktsforumsregeln i artikel 5 (3) Bryssel I-förordningen är en undantagsregel från huvudregeln i artikel 2 om att domstolarna i svarandens domicilland är behörig att pröva tvisten (jfr C-168/02 Kronhofer). Eftersom domstolarna i det land där skadan inträffat eller kan inträffa endast är behöriga att pröva skadan i domstolslandet (jfr RH 2008:4) och inte skadan i andra medlemsstater är det varken ändamålsenligt eller resurseffektivt att en domstol i ett annat land än svarandens domicilland prövar ett mål om anknytningsfaktorer är svaga. Är anknytningsfaktorerna svaga kan rimligen inte kärandens skada – och intresset att få skadeståndsfrågor prövade – heller vara särskilt stor. Käranden kan dock ha ett något starkare intresse av att utverka ett förbud.   

Till det ovan sagda kommer att behörighetsregler som avviker från huvudregeln skall tolkas på så sätt att en normalt välunderrättad svarande rimligtvis kan förutse vid vilka domstolar - utöver domstolarna i hans hemviststat - talan kan väckas mot honom (jfr C-256/00 Besix). Med en alltför liberal tolkning av kravet på anknytningskriterier kan en tillhandahållare av webbsidor annars riskera att stämmas i länder som denne inte rimligen kunnat förutse.

Enligt min uppfattning bör anknytningsbedömningen göras utifrån huruvida svaranden avsett att rikta sin verksamhet till en viss medlemsstat. Exempel på faktorer, utöver de faktorer som angivits i Pammer som kan användas för att bedöma denna fråga är:

 

1. Om svaranden gjort marknadsföringsinsatser i Sverige där man hänvisat till en utländsk webbplats, exempel på sådan marknadsföring är banners på svenska webbsidor som länkar till den utländska webbsidan eller traditionella annonser med angivande av en webbadress till en utländsk webbsida.

 

2. Om svaranden anpassar utförandet av sin webbsida utefter den IP-adress Internetanvändaren som besöker webbsidan använder (geo-IP-lokalisering).

 

3. Om svaranden marknadsför eller försäljer produkter på ett visst lands språk, exempelvis böcker på svenska.

 

4. Om svaranden på sin webbsida anger att tjänsten utnyttjas av användare i ett visst territorium.  

FAKTA

Rättsområde: IT-rätt, Allmän processrätt

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt