Bli kund Annonsera
lördag 21 juni 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 25 juli 2024,

Ska Högsta domstolen bestämma över klimatpolitiken?

Många är oroliga över klimatförändringarna, men är det rätt att flytta besluten om klimatomställningen från riksdagen till rättssalen? Nyblivne juristen Robin Nilsen skriver om hur Auroramålet kan bli avgörande för i vilken mån folkvalda respektive jurister ska vägleda oss genom de avvägningar som klimatfrågan innebär.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Den 25 april meddelade Högsta domstolen att de efter förfrågan (så kallad hissdispens) från Nacka tingsrätt kommer att avgöra om Auroramålet kan prövas av domstol. I korthet är målet en grupptalan där den ideella föreningen Aurora, bestående av unga klimataktivister, menar att staten bryter mot mänskliga rättigheter på grund av bristande klimatförpliktelser.

Båda parter, Aurora och staten genom Justitiekanslern, har välkomnat att Högsta domstolen klargör rättsläget om frågan överhuvudtaget kan prövas. Justitiekanslern menar dock att Högsta domstolen bör avskriva målet eftersom Justitiekanslern anser att talan vare sig uppfyller kraven på en fastställelse- eller fullgörelsetalan. Som ett kvitto för den grundlagsskyddade svenska principen om myndigheters självständighet menar emellertid en annan del av staten, Institutet för mänskliga rättigheter, att målet visst bör prövas i sin helhet. Tvärt emot Justitiekanslerns inställning menar myndigheten i ett ”amicusyttrande” till Högsta domstolen att målet bör prövas.

Ett amicusyttrande är en slags oberoende sakupplysning till domstolen som kommer utanför parterna. I yttrandet hänvisar institutet till Europadomstolens praxis, motsvarande processer i andra rättsstater och konventionsåtaganden om tillgång till rättsmedel. I ett unikt beslut för svensk rätt har Högsta domstolen tillåtit yttrandet vilket innebär att det kommer vara ett underlag för Högsta domstolens beslut i processfrågan. Högsta domstolen kommer alltså i detta skede inte gå in på sakfrågan i målet, nämligen om staten på grund av bristande klimatåtgärder bryter mot mänskliga rättigheter i Europakonventionen (EKMR).

Auroragruppens argument

Auroras argumentation grundar sig huvudsakligen på att Sverige har positiva förpliktelser, det vill säga måste vidta aktiva åtgärder, att skydda ett flertal rättigheter i EKMR mot klimatförändringarnas skadeverkningar. I korthet menar Aurora att staten på grund av bristande klimatåtgärder bryter mot:

1. Rätten till liv (artikel 2 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan drabba människors liv genom exempelvis naturkatastrofer.

2. Förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling (artikel 3 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan leda till miljöstörningar som inverkar på människors hälsa, välmående och värdighet.

3. Rätten till skydd för privat- och familjeliv (artikel 8 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan orsaka miljöpåverkan som drabbar människors möjligheter att åtnjuta sin rätt till hem eller sitt privat- och familjeliv.

4 Skyddet för egendom (artikel 1 i första tilläggsprotokollet till EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna innebär risk för skador på hem och egendom.

5. Förbud mot diskriminering (artikel 14 EKMR):
Aurora menar att unga påverkas oproportionerligt mycket av klimatförändringarna eftersom de kan drabbas hårdast av de långsiktiga konsekvenserna.

Till stöd för sin argumentation i processfrågan hänvisar Aurora till att det vid tiden för stämningsansökan pågick tre rättsprocesser i Europadomstolen gällande staters ansvar i förhållande till klimatförändringar. Även i de målen anklagas stater för att genom bristande klimatåtgärder bryta mot mänskliga rättigheter i EKMR som de klagande menar påverkas av klimatförändringar.

Europadomstolens nya prejudikat för klimatprocesser

I syfte att skapa en praxis för hur den här typen av mål ska hanteras, valde Europadomstolen att behandla de tre målen tillsammans. Två av dem avvisades av processuella skäl. I ett franskt mål handlade det om att käranden hade flyttat från Frankrike och i ett portugisiskt mål om att de nationella rättsmedlen, det vill säga möjligheten att pröva målet i Portugal, inte hade uttömts. Ett mål, Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, prövades dock i sin helhet.

De klagande i målet var organisationen KlimaSeniorinnen, som består av äldre klimatengagerade kvinnor, samt enskilda medlemmar i den. De menade att Schweiz genom bristande klimatåtaganden bryter mot rätten till liv (artikel 2) och privatliv (artikel 8) eftersom värmeböljor till följd av klimatförändringarna drabbar alla men särskilt äldre kvinnor. Eftersom Auroramålet grundar sig i tolkningen av EKMR kopplat till staters klimatförpliktelser i förhållande till mänskliga rättigheter, kommer domstolens slutsatser sannolikt vara avgörande för Högsta domstolens bedömning.

Europadomstolen konstaterade att de enskilda klagande i målet inte var offer för ett åsidosättande av rättigheterna eftersom de inte kunde påvisa att värmeböljorna i Schweiz var av tillräckligt hög ”intensitet” för att det skulle finnas ett ”trängande behov” för staten att säkerställa att de inte drabbas. Domstolen konstaterade även att den framtidsinriktade argumentationen om att värmeböljorna kunde antas bli värre i framtiden endast kan godtas i ”exceptionella fall”, vilket inte ansågs ha påvisats i det här fallet. Tröskeln för att enskildas rättigheter ska åsidosättas är alltså hög.

Europadomstolen uppställde inte lika höga trösklar för organisationen KlimaSeniorinnen talerätt att i enlighet med artikel 34 anse sig vara ett offer för överträdelser av EKMR. Här godtog Europadomstolen istället mer generella argument, som inte bygger på hur värmeböljor påverkar enskilda individer utan hur bristande klimatåtgärder kan inverka på mänskliga rättigheter i stort, både nu och i framtiden. Däremot ansågs artikel 2 om rätten till liv inte vara tillämplig eftersom det inte kunde påvisas att de bristande klimatåtgärderna medför direkt livshotande konsekvenser.

Europadomstolens resonemang om artikel 2 var mer i linje med tidigare praxis inom miljörätten, som ställer krav på ett orsakssamband mellan en miljöskada och dess källa. Den typen av orsakssamband är av naturliga skäl svåra att styrka i fråga om det globala fenomenet klimatförändringar.

Klimatet som rättighet

Europadomstolen kom runt begränsningen i tidigare praxis om att utkräva ansvar för klimatet genom att utvidga artikel 8 om rätten till privat- och familjeliv till att omfatta klimatförändringarna. Enligt domstolen omfattar artikel 8 en ”rätt för enskilda till effektivt skydd av staten från allvarliga skadliga effekter av klimatförändringarna på deras liv, hälsa, välbefinnande och livskvalitet” (se skäl 519). Även om rättigheten, som framgått ovan, är svår att hävda för enskilda, ger den klimatorganisationer som Aurora långtgående möjligheter att stämma stater för bristande klimatåtgärder.

Domstolen konstaterade förvisso att klimatåtgärder är ett område präglat av intressekonflikter och överväganden som måste hanteras av folkvalda regeringar och parlament, vilket gör att stater har ett stort tolkningsutrymme (”margin of appreciation”) att avgöra vilka lämpliga klimatåtgärder. Samtidigt begränsar domstolen utrymmet genom att en stat anses bryta mot sina positiva förpliktelser enligt artikel 8 om det saknas en tidsplan för att minska utsläppen och staten inte kan bevisa att åtgärder vidtas i god tid för att uppfylla klimatmålen.

I sitt historiska avgörande var domstolen noga med att påpeka att dess uppgift inte är att specificera vilka klimatåtgärder som Schweiz behöver implementera, men att Schweiz överträtt sina positiva förpliktelser enligt artikel 8 genom att inte ha haft tillräckliga utsläppsberäkningar (så kallad ”koldioxidbudget”), klimatmål och åtgärder för att uppnå dem.

Vad innebär KlimaSeniorinnen för Auroramålet och svensk klimatpolitik?

Baserat på KlimaSeniorinnen-målet kommer Högsta domstolen, om målet prövas i sak, sannolikt att utgå från Europadomstolens prejudikat om att artikel 8 är en slags allmän ”klimaträttighet”. Även om Sverige har vidtagit fler åtgärder än Schweiz på klimatområdet är det ingen hemlighet att exempelvis de EU-gemensamma klimatmålen satta till 2030 inte är i fas att nås. Det är fullt möjligt att den svenska staten får en dubbelbestraffning från EU-domstolen och Europadomstolen. Rättsföljden skulle bli att staten får betala ersättning – men skulle det innebära en faktisk förändring av svensk klimatpolicy?

Förmodligen inte. Sverige är en demokrati där klimatåtgärder beslutas i folkvalda församlingar och inte av domstolar. Europadomstolen kan fälla Sverige men har likväl inte behörighet att besluta om vilka klimatåtgärder Sverige ska anta. Klimatåtgärder kommer även fortsatt att vara politik. I Schweiz är det särskilt tydligt, eftersom parlamentet där uttryckligen beslutat att inte följa Europadomstolens avgörande. Ytterst kan stater också lämna EKMR, vilket i Sverige kräver en grundlagsändring.

Ironiskt nog, givet denna ”juridifiering”, kommer sannolikt domstolsavgöranden om klimatåtgärder inte i sig leda till förändrad policy utan istället användas som ammunition i den politiska klimatdebatten. Förespråkare för en mer radikal klimatpolitik kommer använda fällande avgöranden för sin sak, vilket är i sin ordning i en rättsstat med yttrandefrihet. Demokratin skulle bestå även om HD skulle fälla Sverige baserat på Europadomstolens praxis och gå emot svensk rättstradition om att premiera det demokratiska handlingsutrymmet före rättsliga överväganden. Sverige har trots allt fällts mer än 47 gånger i Europadomstolen utan att förvandlas till en juriststyrd teknokrati.

Auroramålet kan göra klimatpolitiken mer auktoritär

Samtidigt ska inte de potentiella riskerna med den här rättsutvecklingen förminskas. Som dissidenten i KlimaSeniorinnen-målet, domare Eicke, påpekar kan effekten för att uppnå större utsläppsminskningar bli den motsatta genom att stater blir fastlåsta i juridiska bataljer med klimatorganisationer istället för att driva klimatpolitik. Dessa bataljer kommer dessutom föras på slagfält med domare som i grund och botten inte är experter på klimatförändringar och policy.

För egen del ser jag dessutom en risk för att det skapas ett incitament för klimatpolitiken att bli mer auktoritär. Det är mycket lätt att i vår regeringsform och i EKMR begränsa rättigheter för ”det allmänna bästa”, exempelvis kraftfullare åtgärder mot klimatförändringar. Redan idag förekommer det bland klimataktivister kritik om att klimatomställningen inte kan lösas på demokratisk väg.

Kanske skulle klimatmålen nås om folk slutade ”rösta fel” eller inte fick rösta alls om klimatet. Om var och en genom riksdagsbeslut tvingades att leva mer klimatsmart. Exempelvis genom att fråntas mer av sin egendom med ökad beskattning, påtvingad lägre konsumtion eller begränsad rörlighet med restriktioner på flyg- och bilresor och liknande. Skulle en domstol protestera mot det?

Tveksamt. För i en domstol kan inte parterna som väljarna i ett riksdagsval rösta om vilket ”pris” som ska betalas för klimatpolitiken. Domarna skulle mycket väl kunna anse det vara nödvändigt och proportionerligt för staten att begränsa rättigheter i syfte att bekämpa klimatförändringarna. Strävan att skydda mänskliga rättigheter från klimatförändringar riskerar med andra ord att paradoxalt ske på bekostnad av detsamma – oavsett om besluten fattas i riksdag eller rättssal.

Artikeln innehåller både faktabaserad information och författarens personliga reflektioner.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt