Bli kund Annonsera
torsdag 16 april 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 6 oktober 2023,

Nya regler om anmälningsplikt

Den 12 januari i år trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den utländska marknaden (Foreign Subsidies Regulation) i kraft. Om de nya reglerna skriver advokat Hanna Trygg och biträdande jurist Emelie Baniameri, Wistrand advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.
Hanna Trygg
Emelie Baniameri

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Förordningen innehåller bland annat villkor för granskning av subventioner från länder utanför EU. Reglerna i förordningen har trätt i kraft stegvis och den 12 oktober kommer ytterligare regler att börja gälla avseende anmälningsskyldighet vid stora företagskoncentrationer och vid stora förfaranden i offentliga upphandlingar.

Förordningen möjliggör för Europeiska kommissionen att granska subventioner som beviljas av länder utanför EU till företag som är aktiva inom EU och hantera den negativa effekt som subventionerna kan få på EU:s inre marknad.

Förordningen innehåller regler och förfaranden som ska underlätta för kommissionen att granska utländska subventioner som riskerar att direkt eller indirekt snedvrida konkurrensen och, i den mån det är nödvändigt, kunna åtgärda sådana snedvridningar.

Syftet med detta är att kunna säkerställa en god och rättvis konkurrens inom EU:s marknad och inom den offentliga upphandlingen.

Ekonomiskt bidrag

En utländsk subvention är ett ekonomiskt bidrag som direkt eller indirekt kommer från en stat utanför EU och som innebär en förmån som är begränsad till ett eller flera företag eller branscher på den inre marknaden.

Med ekonomiskt bidrag avses exempelvis överföring av medel genom kapitaltillskott, bidrag och lån eller tillhandahållande av varor och tjänster. En utländsk subvention bedöms snedvrida EU:s inre marknad om den främjar ett företags konkurrenskraft samtidigt som konkurrensen på den inre marknaden påverkas negativt.

Inom offentlig upphandling handlar snedvridningen om att utländska subventioner möjliggör för ekonomiska aktörer att lämna anbud som ger dem en otillbörlig fördel till de berörda varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna i upphandlingen.

Kommissionen granskar

Genom förordningen ges kommissionen möjlighet att granska företag som är aktiva på den inre marknaden och undersöka de subventioner och ekonomiska bidrag som givits till företag vid större företagskoncentrationer och vid anbud i större offentliga upphandlingar. Företag som inte följer förordningen riskerar att möta sanktioner så som böter eller viten.

Enligt regler som trädde i kraft den 12 juli 2023 kan kommissionen granska företag som har mottagit utländska subventioner och som är verksamma inom EU:s inre marknad. Kommissionen har alltså befogenhet att på eget initiativ inleda undersökningar av utländska subventioner och bedöma om de snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

Denna befogenhet ger även kommissionen möjlighet att granska anbud som redan har genomförts eller tilldelats inom den offentliga upphandlingen. Om det visar sig att konkurrensen har snedvridits, exempelvis genom att ett företag genom subventionerna fått konkurrensfördelar i en upphandling, får kommissionen lov att vidta åtgärder för att avhjälpa snedvridningen. Kommissionen har dock inte rätt att ogiltigförklara ett redan ingånget offentligt kontrakt.

Anmälningsplikt

Den 12 oktober börjar reglerna om anmälningsplikt att gälla. Dessa regler avser upphandlingar som uppskattas uppgå till ett kontraktsvärde om minst 250 miljoner euro.

De anbudsgivare som har erhållit utländska subventioner och vill delta i upphandlingen måste lämna information om detta till den upphandlande organisationen. Företagen måste bland annat intyga att de inte har erhållit ekonomiskt stöd från länder utanför EU de senaste tre åren som överskrider 4 miljoner euro per land.

Även ekonomiska bidrag till betydande underleverantörer kan, under specifika omständigheter, omfattas av anmälningsplikten. Den upphandlande organisationen är sedan skyldig att utan dröjsmål vidarebefordra dessa uppgifter till kommissionen, som i sin tur utvärderar och granskar de ekonomiska bidragen.

Om företaget bedömer att de inte erhållit ekonomiska bidrag som är anmälningspliktiga ska företaget genom en försäkran intyga alla utländska ekonomiska bidrag som mottagits och bekräfta att de erhållna utländska ekonomiska bidragen inte är anmälningspliktiga.

Kommissionen kan på eget initiativ begära att även ekonomiska bidrag som en anbudsgivare erhållit ska anmälas i en upphandling som har ett lägre kontraktsvärde än 250 miljoner euro. Denna möjlighet föreligger fram till att kontraktet har tilldelats en leverantör och syftar främst till att utnyttjas vid misstanke om att en anbudsgivare kan ha fått konkurrensfördelar genom utländska subventioner.

Rätt att begära in

Om en anmälan eller en försäkran saknas i en anbudsansökan eller anbudet har den upphandlande organisationen rätt att begära att de berörda företagen lämnar in den relevanta dokumentationen inom tio arbetsdagar.

Om dokumentationen inte lämnas in ska anbuden betraktas som ogiltiga och avvisas av den upphandlande organisationen. Den upphandlande organisationen ska informera kommissionen om avvisningen.

Kommissionen ska göra en inledande preliminär granskning av anmälda ekonomiska bidrag inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan mottagits.

Under den inledande granskningsperioden har kommissionen möjlighet att besluta om att inleda en mer omfattande utredning. En sådan fördjupad utredning ska avslutas inom högst 110 arbetsdagar från det att kommissionen mottagit den fullständiga anmälan. Under tiden då kommissionen undersöker om det föreligger snedvridande utländska subventioner får inget kontrakt tilldelas till anbudsgivaren (genomförandeförbudet).

Högre krav

Förordningen om utländska subventioner ställer högre administrativa krav på både anbudsgivare och upphandlande organisationer vid stora upphandlingar som omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Företag som avser att lämna anbud i en sådan upphandling kommer nu att behöva ta fram, dokumentera och redovisa de eventuella utländska subventioner som de erhållit de senaste tre åren.

Upphandlande organisationer kommer att behöva kontrollera att anbudsgivaren lämnat nödvändiga intyg och försäkringar och att dessa uppgifter därefter lämnas till kommissionen för utredning. Även vid upphandlingar av mindre värde kan alltså anmälningsplikt aktualiseras om det finns misstanke om utländska subventioner.

Även genomförandeförbudet – som innebär att tilldelningsbeslut inte får fattas innan kommissionen färdigställt sin utredning – kommer att ha påverkan på stora upphandlingar framöver då anmälningsplikten och granskningsförfarandet kan medföra att tiden för upphandlingen förlängs.

Tillämpningen av de nya reglerna kan alltså medföra att det tar längre tid innan avtal slutligen kan ingås.

DOMARBLOGGEN

Domstolen och om-händertagande av barn

Vilken är domstolens roll när ett barn omhänder-tas? Om det handlar veckans inlägg på Söder-törns tingsrätts domarblogg.

Lindahl i samarbete om mänskliga rättigheter

Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law (RWI) och Advokatfirman Lindahl har ingått ett strategiskt partnerskap för att stärka tillämpningen av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Ny MP för MAQS

MAQS Advokatbyrå har utsett Jonas Blomquist till ny Managing Partner för byråns Malmökontor.

Framtidens jurister i fokus på Juridicums utbildningsdag

Nyligen samlades Juridiska fakulteten i Stock-holm till en utbildningsdag med fokus på jurist-programmets framtida inriktning. Med utgångs-punkt i både studentperspektiv och arbetsmark-nadens behov, diskuterades hur utbildningen kan fortsätta utvecklas i takt med samhället.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd i HD

I dag tillträder Erik Lindberg och Tobias Eriksson som nya justitieråd i Högsta domstolen.

Juristprofessor kritisk mot regeringen

Regeringen stressar fram bristfälliga lagar och tar inte hänsyn till vad Lagrådet framför i de olika lagstiftningsärendena. Det menar professor Joakim Nergelius.

Foto Doug Olson

Medgiven talan av region prövas igen

I ett mål om vårdingrepp vid förlossning medgav en region betalningsskyldighet men förnekade ansvar för en påstådd kränkning av grundlägg-ande fri- och rättigheter. Högsta domstolen slog fast att ett sådant orent medgivande inte hindrar domstolsprövning. Nu prövas målet återigen i tingsrätten.

Foto Hans Christiansson

Aktivt arbete mot välfärdsbrott

Över 22 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har stoppats eller återkrävts av Uppsala kommun under 2025. Resultaten uppges vara en följd av ett mer systematiskt arbete för att stoppa välfärdsbrott tidigare i systemen.

Åtalas för mord i Norrköping

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för inblandning i mordet på en 23-årig man som sköts i ett parkeringsgarage i Norrköping den 19 december 2024. En 22-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott, och en 30-årig man åtalas för medhjälp till mord.

Foto Leif Ingvarson

Jurist blir chef för Kriminalvården

Regeringen har utsett Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Kriminalvården. Anställningen gäller från och med den 11 maj 2026 till och med den 31 maj 2032.

Vinge samarbetar med XO Foundation

Vinge har inlett ett pro bono-samarbete med XO Foundation i syfte att stötta nästa generations entreprenörer.

DOMARBLOGGEN

Vad händer efter huvudförhandlingen?

Om domarens arbete efter det att huvudförhandlingen är avslutad handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Roland Magnusson

Åtalas för omfattande stölder av motorcyklar

Åtta personer har i dag åtalats för delaktighet i stölder av närmare 70 motorcyklar och fyrhjulingar i Dalarna och andra delar av Mellansverige. Utredningen visar att fordonen har transporterats till Polen i en organiserad verksamhet. Sammanlagt är de stulna fordonen värda omkring fem miljoner kronor.

Ny delägare i Hammar-skiöld

Advokatfirman Hammar-skiöld har rekryterat Martin Järvengren som ny partner inom firmans verksamhet för finansiell reglering.

Foto jagen51

Ökat fokus på arbetslivskriminalitet

Under 2025 ökade de myndighetsgemensamma kontrollerna kraftigt, vilket ledde till fler upp-täckta brottsupplägg och ekonomiska oegentligheter. Totalt stoppades eller krävdes 187 miljoner kronor tillbaka.

Foto Snowing

Femton nya domare

Regeringen har den 1 april utnämnt femton nya domare.

Foto MICHAEL KUELBEL

Arbete för mer oberoende domstolar

Domstolsverket redovisar nu ett regerings-uppdrag om förberedelserna inför den så kallade oberoendereformen. Från den 1 april 2027 blir Domstolsverket en styrelsemyndighet, Domstolsstyrelsen, ledd av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare.

MAQS:s fondteam nyanställer

MAQS Advokatbyrå har rekryterat Therese Virgin, specialist inom fonder, investeringar och privat M&A.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt