Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 6 oktober 2023,

Nya regler om anmälningsplikt

Den 12 januari i år trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den utländska marknaden (Foreign Subsidies Regulation) i kraft. Om de nya reglerna skriver advokat Hanna Trygg och biträdande jurist Emelie Baniameri, Wistrand advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.
Hanna Trygg
Emelie Baniameri

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Förordningen innehåller bland annat villkor för granskning av subventioner från länder utanför EU. Reglerna i förordningen har trätt i kraft stegvis och den 12 oktober kommer ytterligare regler att börja gälla avseende anmälningsskyldighet vid stora företagskoncentrationer och vid stora förfaranden i offentliga upphandlingar.

Förordningen möjliggör för Europeiska kommissionen att granska subventioner som beviljas av länder utanför EU till företag som är aktiva inom EU och hantera den negativa effekt som subventionerna kan få på EU:s inre marknad.

Förordningen innehåller regler och förfaranden som ska underlätta för kommissionen att granska utländska subventioner som riskerar att direkt eller indirekt snedvrida konkurrensen och, i den mån det är nödvändigt, kunna åtgärda sådana snedvridningar.

Syftet med detta är att kunna säkerställa en god och rättvis konkurrens inom EU:s marknad och inom den offentliga upphandlingen.

Ekonomiskt bidrag

En utländsk subvention är ett ekonomiskt bidrag som direkt eller indirekt kommer från en stat utanför EU och som innebär en förmån som är begränsad till ett eller flera företag eller branscher på den inre marknaden.

Med ekonomiskt bidrag avses exempelvis överföring av medel genom kapitaltillskott, bidrag och lån eller tillhandahållande av varor och tjänster. En utländsk subvention bedöms snedvrida EU:s inre marknad om den främjar ett företags konkurrenskraft samtidigt som konkurrensen på den inre marknaden påverkas negativt.

Inom offentlig upphandling handlar snedvridningen om att utländska subventioner möjliggör för ekonomiska aktörer att lämna anbud som ger dem en otillbörlig fördel till de berörda varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna i upphandlingen.

Kommissionen granskar

Genom förordningen ges kommissionen möjlighet att granska företag som är aktiva på den inre marknaden och undersöka de subventioner och ekonomiska bidrag som givits till företag vid större företagskoncentrationer och vid anbud i större offentliga upphandlingar. Företag som inte följer förordningen riskerar att möta sanktioner så som böter eller viten.

Enligt regler som trädde i kraft den 12 juli 2023 kan kommissionen granska företag som har mottagit utländska subventioner och som är verksamma inom EU:s inre marknad. Kommissionen har alltså befogenhet att på eget initiativ inleda undersökningar av utländska subventioner och bedöma om de snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

Denna befogenhet ger även kommissionen möjlighet att granska anbud som redan har genomförts eller tilldelats inom den offentliga upphandlingen. Om det visar sig att konkurrensen har snedvridits, exempelvis genom att ett företag genom subventionerna fått konkurrensfördelar i en upphandling, får kommissionen lov att vidta åtgärder för att avhjälpa snedvridningen. Kommissionen har dock inte rätt att ogiltigförklara ett redan ingånget offentligt kontrakt.

Anmälningsplikt

Den 12 oktober börjar reglerna om anmälningsplikt att gälla. Dessa regler avser upphandlingar som uppskattas uppgå till ett kontraktsvärde om minst 250 miljoner euro.

De anbudsgivare som har erhållit utländska subventioner och vill delta i upphandlingen måste lämna information om detta till den upphandlande organisationen. Företagen måste bland annat intyga att de inte har erhållit ekonomiskt stöd från länder utanför EU de senaste tre åren som överskrider 4 miljoner euro per land.

Även ekonomiska bidrag till betydande underleverantörer kan, under specifika omständigheter, omfattas av anmälningsplikten. Den upphandlande organisationen är sedan skyldig att utan dröjsmål vidarebefordra dessa uppgifter till kommissionen, som i sin tur utvärderar och granskar de ekonomiska bidragen.

Om företaget bedömer att de inte erhållit ekonomiska bidrag som är anmälningspliktiga ska företaget genom en försäkran intyga alla utländska ekonomiska bidrag som mottagits och bekräfta att de erhållna utländska ekonomiska bidragen inte är anmälningspliktiga.

Kommissionen kan på eget initiativ begära att även ekonomiska bidrag som en anbudsgivare erhållit ska anmälas i en upphandling som har ett lägre kontraktsvärde än 250 miljoner euro. Denna möjlighet föreligger fram till att kontraktet har tilldelats en leverantör och syftar främst till att utnyttjas vid misstanke om att en anbudsgivare kan ha fått konkurrensfördelar genom utländska subventioner.

Rätt att begära in

Om en anmälan eller en försäkran saknas i en anbudsansökan eller anbudet har den upphandlande organisationen rätt att begära att de berörda företagen lämnar in den relevanta dokumentationen inom tio arbetsdagar.

Om dokumentationen inte lämnas in ska anbuden betraktas som ogiltiga och avvisas av den upphandlande organisationen. Den upphandlande organisationen ska informera kommissionen om avvisningen.

Kommissionen ska göra en inledande preliminär granskning av anmälda ekonomiska bidrag inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan mottagits.

Under den inledande granskningsperioden har kommissionen möjlighet att besluta om att inleda en mer omfattande utredning. En sådan fördjupad utredning ska avslutas inom högst 110 arbetsdagar från det att kommissionen mottagit den fullständiga anmälan. Under tiden då kommissionen undersöker om det föreligger snedvridande utländska subventioner får inget kontrakt tilldelas till anbudsgivaren (genomförandeförbudet).

Högre krav

Förordningen om utländska subventioner ställer högre administrativa krav på både anbudsgivare och upphandlande organisationer vid stora upphandlingar som omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Företag som avser att lämna anbud i en sådan upphandling kommer nu att behöva ta fram, dokumentera och redovisa de eventuella utländska subventioner som de erhållit de senaste tre åren.

Upphandlande organisationer kommer att behöva kontrollera att anbudsgivaren lämnat nödvändiga intyg och försäkringar och att dessa uppgifter därefter lämnas till kommissionen för utredning. Även vid upphandlingar av mindre värde kan alltså anmälningsplikt aktualiseras om det finns misstanke om utländska subventioner.

Även genomförandeförbudet – som innebär att tilldelningsbeslut inte får fattas innan kommissionen färdigställt sin utredning – kommer att ha påverkan på stora upphandlingar framöver då anmälningsplikten och granskningsförfarandet kan medföra att tiden för upphandlingen förlängs.

Tillämpningen av de nya reglerna kan alltså medföra att det tar längre tid innan avtal slutligen kan ingås.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt