Bli kund Annonsera
onsdag 29 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 december 2022,
Patrik Bremdal
Foto: Uppsala Universitet

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Jag fick frågan om jag kunde skriva en krönika om hur väl rustad den svenska demokratin är för att hantera en attack från illiberala krafter. Jag var på väg att avsluta den krönikan när HFD meddelade dom i fallet om Cementas kalkstensbrytning på Gotland (HFD:s dom den 7 december 2022 målnr 7208-21). Efter att ha läst domen känns det passande att skriva om texten med Cementa-domen i fokus, då den illustrerar de risker för demokratin som jag ville belysa i min ursprungliga text. Värt att påpeka är att HFD i sin dom tar upp flera olika aspekter men denna text fokuserar på domstolens ställningstagande gällande generalitetskravet.

För den som inte följt turerna kring Cementa kommer här en kort sammanfattning. Företaget Cementa bryter kalksten på Gotland för att kunna producera cement. När de sökte försatt tillstånd för denna kalkbrytning fick företaget avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Detta ledde till en omfattande diskussion kring följderna av cementbrist och dess påverkan på byggindustrin i Sverige. Regeringen valde då att lägga fram ett lagförslag om en möjlighet att ansöka om ett tillfälligt tillstånd för kalkstensbrytning direkt till regeringen. För att en sådan ansökan skulle vara möjlig skulle det, enligt propositionen, vara fråga om att ”tillgodose väsentliga allmänna intressen och [att] behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt”. Lagen var begränsad till kalkstensbrytning som hade ett gällande tillstånd men där tiden för tillståndet var på väg att löpa ut. Lagen var även tidsbegränsad till två och en halv månad.

Stark kritik från Lagrådet

Lagrådet kritiserade i sitt remissvar lagstiftningen kraftfullt och menade att den bland annat stred mot det så kallade generalitetskravet vid lagstiftning som följer av regeringsformen. Kravet innebär att en lag ska vara generell till sin utformning och att det inte får vara fråga om ett beslut i ett enskilt fall. Trots lagrådets hårda kritik valde riksdagen att anta lagen och Cementa sökte och fick ett tillfälligt tillstånd. Rättsprövning av beslutet begärdes och den 7 december 2022 meddelade HFD i sin dom att lagen uppfyller generalitetskravet och att regeringens beslut inte kunde upphävas på den grunden.

Jag håller inte med HFD i den bedömningen utan anser, i likhet med lagrådet, att lagen är i strid med generalitetskravet. Jag kommer nedan att utveckla varför jag anser det och varför jag anser att domen är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv.

Generalitetskravet i regeringsformen är visserligen inte uttryckt direkt i grundslagtexten men är en följd av regleringen i RF 11:4 och 12:3. Bestämmelserna stadgar att riksdagen inte får fullgöra rättsskipnings- och förvaltningsuppgifter om det inte följer av grundlagen eller riksdagsordningen. Enligt förarbetena medför det att en lag ska vara generellt utformad och inte avse ett konkret fall. Det är ”inte möjligt för riksdagen att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenhet i vilken avgörandet enligt gällande rätt ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet” (prop 1973:90 s 204). I Cementadomen hävdar HFD i sina domskäl att generalitetskravet endast är formellt och det är den språkliga utformningen som är avgörande, det vill säga om lagen är utformad på ett sätt så att den enligt ordalydelsen skulle kunna träffa vem som helst.

I rättspraxis har frågan om generalitet prövats vid ett par tillfällen och de två fall som HFD hänvisar till i Cementadomen är det så kallade Lex Kockum-fallet (RÅ80 1:92) och det så kallade Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref 76). I båda dessa fall föranleddes lagstiftningen av konkreta fall men hade en generell utformning. I båda fallen kom HFD fram till att det inte spelade någon roll att lagstiftningen tillkommit för att lösa ett enskilt fall när den språkliga utformningen av lagen var sådan att den kunde komma att tillämpas i andra fall i framtiden.

Tillfällig och specifikt utformad

Vid en första anblick är det begripligt. Det ser på ytan ut som att domstolen följer inarbetad rättspraxis. Det finns dock en viktig – och avgörande – skillnad mellan rättsfallen och Cementafallet. Lagen i Cementafallet hade aldrig förutsättningar att tillämpas på andra fall än det som lagen ville lösa. Till skillnad från lagstiftningen i de citerade rättsfallen var lagen i Cementafallet tillfällig och dessutom så specifikt utformad att endast Cementa kunde vara aktuell för tillämpning av lagen. Med andra ord är det tydligt att lagen var ett sätt att lösa den aktuella situationen så att Cementa kunde fortsätta sin verksamhet och inte att ändra rättsläget inför framtiden, vilket var fallet i de citerade rättsfallen.

Någon skulle kunna hävda att domen innebär en marginell skillnad på ett redan ganska urvattnat krav på generalitet men det är en viktig skillnad. Tanken med generalitetkravet är att riksdagen, den lagstiftande makten, inte ska utföra den verkställande maktens uppgifter. Generalitetskravet har med andra ord att göra med maktdelning. Även om det svenska statsskicket präglas av riksdagens centrala roll och suveränitet har grundlagsstiftaren velat dra en gräns mellan riksdagens uppgifter och de uppgifter som tillkommer regeringen och dess myndigheter; Riksdagen stiftar lagar och regeringen verkställer dessa. Det innebär i likhet med citatet ovan att riksdagen inte ska ta beslut i ärenden som enligt lag tillkommer annan. Enligt gällande rätt var det Mark- och miljööverdomstolen som hade sista ordet i denna fråga.

Lagrådet konstaterade i sitt yttrande, där de underkände lagstiftningen, att man i sammanhanget måste beakta ”risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagens utformning, tillsammans med uttalanden från de politiker som var involverade i beslutet, visar tydligt att regeringen inte ansåg att rättsläget behövde korrigeras. Det handlade istället om att korrigera utfallet i detta specifika fall. Detta får förstås som att regeringen, med syftet att rädda tillgången till cement, valde att köra över domstolen med hänvisning till ett angeläget allmän intresse.

Är inte detta bra? Regeringen visade handlingskraft och räddade både bostadsbyggande och jobb. Nej, oavsett vad man anser om detta kan inte ändamålen helga alla medel. Det kan inte vara rätt att bryta mot landets grundlag för att lösa ett tillfälligt problem. Regeringen hade andra alternativ som inte hade brutit mot regeringsformen, exempelvis att stifta en lag som inte hade en begränsad giltighetstid. Istället valde regering och riksdag att runda grundlagen i det allmännas bästas namn.

Allvarliga risker med domen

Jag ser allvarliga risker med HFD:s dom. Vem avgör vad som är ett ”angeläget allmän intresse” nästa gång regeringen inte är nöjd med ett domstolsavgörande? Föreställ dig ett illiberalt populistiskt parti vid makten som inte uppskattar ett avgörande i en fråga om, låt säga HBTQ, diskriminering, asyl, abort eller mänskliga rättigheter. Cementadomen öppnar helt enkelt upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall.

Jag har i olika sammanhang sagt att den svenska demokratin och den svenska konstitutionen är naiv och orsaken till detta är att den svenska demokratin varit fredad från angrepp under väldigt lång tid. Vi har haft förmånen att leva i ett land utan krig med politiker som respekterar de demokratiska spelregler vi har satt upp, inte bara genom lagstiftning. Vi haft få fall av maktmissbruk på den statliga nivån och vi har en god renommé vad gäller jämlikhet och respekten för mänskliga rättigheter. Men utvecklingen i Europa och i världen visar att detta kan förändras snabbt och att demokratin måste vara redo att försvara sig själv.

I Sverige är det ett faktum att när en regering ”kontrollerar” mer än hälften av rösterna i riksdagen finns få bromsklossar mot genomförande av regeringens agenda. De skyddsmekanismer som finns för att skydda den svenska demokratin och hindra en potentiell nedmontering av rättsstaten, t.ex. genom avskaffande eller försvagning av mänskliga rättigheter, är grundlagen och domstolarna. Grundlagarna, och då i synnerhet RF, sätter upp gränser för maktutövningen och domstolarna är den instans som ska avgöra om dessa gränser respekterats eller inte. Om domstolarna blir för följsamma i förhållande till makten finns risken att både grundlagen och demokratin sakta urholkas på sitt innehåll, likt droppar mot en sten.

Stort ansvar vilar på jurister

Jag anser att jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker. Vi har en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Som jurister har vi en skyldighet att följa de konstitutionella grundprinciperna och se till att de gränser som grundlagen ställer upp inte överskrids, även om det är för ett gott ändamål.

En nedmontering av rättsstat och demokrati går inte över en natt utan sker med små steg, eller droppe för droppe. Om vi börjar acceptera att regering och riksdag gör avsteg från grundlagen för ett ändamål är det svårare att hindra samma, eller liknande avsteg, för andra ändamål. Ett undantag blir snabbt praxis. Jag hade därför önskat att HFD tydligare hade tagit ställning för grundlagen och stärkt dess ställning i det demokratiska och politiska arbetet istället för att försvaga den.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Foto Europeiska unionens domstol

Sverige i förhandling i EU-domstolen

Den 25 oktober deltog regeringen i en muntlig förhandling i EU-domstolen gällande ett österrikiskt mål om varg för att framföra argument för att det numera finns vetenskapligt stöd för att ändra vargens skyddsstatus.

Foto Uppsala universitet

Högt söktryck i Uppsala

Juristprogrammet är även i år det mest sökta programmet vid Uppsala universitet.

STUDENTKRÖNIKA

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är. Det skriver studenten Robin Nilsen från Uppsala universitet.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Tre nya domare

Regeringen har den 19 oktober utnämnt tre nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om rättspsykiatriska undersökningar

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om rättspsykiatriska undersökningar och varför och hur de genomförs.

DO kräver ersättning för könsdiskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att ett elnätsbolag utsatt en kvinna, som arbetade som inhyrd konsult på bolaget, för diskriminering genom att inte förlänga hennes uppdrag på grund av hennes graviditet.

Ny delägare på Lindahl

Sedan 1 oktober är Ahmed Al-Rahma ny delägare på Advokatfirman Lindahl.

PRAKTIKERARTIKEL

Portugal upphör som skatteparadis

Portugals regering har offentliggjort att den avser att avskaffa den så kallade ''NHR-regimen''. Denna åtgärd kommer att få betydande skattemässiga konsekvenser bland annat för pensionärer som överväger Portugal som sitt framtida hemland. Det skriver Rickard Jonason och Angelica Ståhlbröst, Wistrand Advokatbyrå, om i en praktikerartikel.

Åtal väckt för delaktighet i mord

Den 19 augusti förra året skedde en skottlossning på köpcentret Emporia i Malmö. Åklagaren har nu väckt åtal mot sju personer för delaktighet i mordet.

Diskriminering när man nekades möte med socialsekreterare

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att Stockholms stad ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till en man, som på grund av att han har hiv nekades ett fysiskt möte med sin socialsekreterare.

Foto TM & Partners

Ny delägare på TM & Partners

Jonas Hämälä blir ny delägare på TM & Partners från årsskiftet 2023/24.

AI:s påverkan på juristyrket

Konsult- och analysföretaget Kairos Future har tillsammans med flera fackförbund, däribland Akavia, tagit fram en framtidsstudie som undersöker hur generativ AI kommer att påverka bland annat rollen som biträdande jurist.

DOMARBLOGGEN

Vad görs för att bekämpa hedersbrott

Lagstiftningen kring hedersrelaterad brottslighet har utvecklats under senare år och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Tinastar

Europadomstolen kräver svar om Macchiarini-affären

Forskarna som avslöjade Macchiarini-affären stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska institutet. Eftersom de ansåg att de inte fick någon möjlighet att försvara sig mot anklagelserna anmälde de Sverige till Europadomstolen.

Tio nya domare

Regeringen har den 12 oktober utnämnt tio nya domare.

Förhandsavgöranden i fokus på internationellt domstolsmöte

Ett 60-tal domstolschefer och andra domare från de högsta förvaltningsdomstolarna i EU har träffats i Stockholm för ett möte inom ramen för domstolssammanslutningen ACA-Europe.

Folkrättsdag i Umeå

I år stod Juridiska institutionen vid Umeå universitet för första gången värd för den årliga folkrättsdagen.

DOMARBLOGGEN

Lyckat samarbete om domstolsutveckling

Det senaste inlägget på Domarbloggen handlar om det utvecklingssamarbete som Sveriges Domstolar bedriver i Bosnien och Hercegovina sedan några år.

Foto Uppsala universitet

Hedersdoktorer utses

Juridiska fakulteten i Uppsala har till nya hedersdoktorer utsett professor, dr Vesna Rijavec, Juridiska fakulteten vid Maribors universitet (Slovenien), och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om anmälningsplikt

Den 12 januari i år trädde EUs förordning om utländska subventioner som snedvrider den utländska marknaden i kraft. Om de nya reglerna skriver advokat Hanna Trygg och biträdande jurist Emelie Baniameri, Wistrand advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Ny delägare på Baker McKenzie

Baker McKenzie har rekryterat transaktionsjuristen Katja Persson som ny delägare på byrån.

Diskriminering när café sållade bort arbetssökande man

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att ett café ska betala diskrimineringsersättning till en man som sökt arbete hos caféet. Enligt DO var det könsdiskriminering när caféet valde bort mannen med hänvisning till att arbetsgivaren ville bibehålla en personalgrupp med enbart kvinnor.

Skola får kamerabevaka för att förebygga brand

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat kamerabevakningen på en skola i Stockholm och konstaterar att bevakningen på dagtid har varit motiverad på vissa platser för att komma åt problem med anlagda bränder.

Utser chef för Försvars-underrättelsedomstolen

Regeringen har utsett Daniel Ström till ny chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.

Foto Wavebreakmedia

Stark arbetsmarknad för nya jurister

Årets arbetsmarknadsundersökning från fackförbundet Akavia visar på en stark arbetsmarknad för akademiker i allmänhet och jurister i synnerhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt