Bli kund Annonsera
lördag 19 april 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 december 2022,
Patrik Bremdal
Foto: Uppsala Universitet

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Jag fick frågan om jag kunde skriva en krönika om hur väl rustad den svenska demokratin är för att hantera en attack från illiberala krafter. Jag var på väg att avsluta den krönikan när HFD meddelade dom i fallet om Cementas kalkstensbrytning på Gotland (HFD:s dom den 7 december 2022 målnr 7208-21). Efter att ha läst domen känns det passande att skriva om texten med Cementa-domen i fokus, då den illustrerar de risker för demokratin som jag ville belysa i min ursprungliga text. Värt att påpeka är att HFD i sin dom tar upp flera olika aspekter men denna text fokuserar på domstolens ställningstagande gällande generalitetskravet.

För den som inte följt turerna kring Cementa kommer här en kort sammanfattning. Företaget Cementa bryter kalksten på Gotland för att kunna producera cement. När de sökte försatt tillstånd för denna kalkbrytning fick företaget avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Detta ledde till en omfattande diskussion kring följderna av cementbrist och dess påverkan på byggindustrin i Sverige. Regeringen valde då att lägga fram ett lagförslag om en möjlighet att ansöka om ett tillfälligt tillstånd för kalkstensbrytning direkt till regeringen. För att en sådan ansökan skulle vara möjlig skulle det, enligt propositionen, vara fråga om att ”tillgodose väsentliga allmänna intressen och [att] behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt”. Lagen var begränsad till kalkstensbrytning som hade ett gällande tillstånd men där tiden för tillståndet var på väg att löpa ut. Lagen var även tidsbegränsad till två och en halv månad.

Stark kritik från Lagrådet

Lagrådet kritiserade i sitt remissvar lagstiftningen kraftfullt och menade att den bland annat stred mot det så kallade generalitetskravet vid lagstiftning som följer av regeringsformen. Kravet innebär att en lag ska vara generell till sin utformning och att det inte får vara fråga om ett beslut i ett enskilt fall. Trots lagrådets hårda kritik valde riksdagen att anta lagen och Cementa sökte och fick ett tillfälligt tillstånd. Rättsprövning av beslutet begärdes och den 7 december 2022 meddelade HFD i sin dom att lagen uppfyller generalitetskravet och att regeringens beslut inte kunde upphävas på den grunden.

Jag håller inte med HFD i den bedömningen utan anser, i likhet med lagrådet, att lagen är i strid med generalitetskravet. Jag kommer nedan att utveckla varför jag anser det och varför jag anser att domen är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv.

Generalitetskravet i regeringsformen är visserligen inte uttryckt direkt i grundslagtexten men är en följd av regleringen i RF 11:4 och 12:3. Bestämmelserna stadgar att riksdagen inte får fullgöra rättsskipnings- och förvaltningsuppgifter om det inte följer av grundlagen eller riksdagsordningen. Enligt förarbetena medför det att en lag ska vara generellt utformad och inte avse ett konkret fall. Det är ”inte möjligt för riksdagen att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenhet i vilken avgörandet enligt gällande rätt ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet” (prop 1973:90 s 204). I Cementadomen hävdar HFD i sina domskäl att generalitetskravet endast är formellt och det är den språkliga utformningen som är avgörande, det vill säga om lagen är utformad på ett sätt så att den enligt ordalydelsen skulle kunna träffa vem som helst.

I rättspraxis har frågan om generalitet prövats vid ett par tillfällen och de två fall som HFD hänvisar till i Cementadomen är det så kallade Lex Kockum-fallet (RÅ80 1:92) och det så kallade Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref 76). I båda dessa fall föranleddes lagstiftningen av konkreta fall men hade en generell utformning. I båda fallen kom HFD fram till att det inte spelade någon roll att lagstiftningen tillkommit för att lösa ett enskilt fall när den språkliga utformningen av lagen var sådan att den kunde komma att tillämpas i andra fall i framtiden.

Tillfällig och specifikt utformad

Vid en första anblick är det begripligt. Det ser på ytan ut som att domstolen följer inarbetad rättspraxis. Det finns dock en viktig – och avgörande – skillnad mellan rättsfallen och Cementafallet. Lagen i Cementafallet hade aldrig förutsättningar att tillämpas på andra fall än det som lagen ville lösa. Till skillnad från lagstiftningen i de citerade rättsfallen var lagen i Cementafallet tillfällig och dessutom så specifikt utformad att endast Cementa kunde vara aktuell för tillämpning av lagen. Med andra ord är det tydligt att lagen var ett sätt att lösa den aktuella situationen så att Cementa kunde fortsätta sin verksamhet och inte att ändra rättsläget inför framtiden, vilket var fallet i de citerade rättsfallen.

Någon skulle kunna hävda att domen innebär en marginell skillnad på ett redan ganska urvattnat krav på generalitet men det är en viktig skillnad. Tanken med generalitetkravet är att riksdagen, den lagstiftande makten, inte ska utföra den verkställande maktens uppgifter. Generalitetskravet har med andra ord att göra med maktdelning. Även om det svenska statsskicket präglas av riksdagens centrala roll och suveränitet har grundlagsstiftaren velat dra en gräns mellan riksdagens uppgifter och de uppgifter som tillkommer regeringen och dess myndigheter; Riksdagen stiftar lagar och regeringen verkställer dessa. Det innebär i likhet med citatet ovan att riksdagen inte ska ta beslut i ärenden som enligt lag tillkommer annan. Enligt gällande rätt var det Mark- och miljööverdomstolen som hade sista ordet i denna fråga.

Lagrådet konstaterade i sitt yttrande, där de underkände lagstiftningen, att man i sammanhanget måste beakta ”risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagens utformning, tillsammans med uttalanden från de politiker som var involverade i beslutet, visar tydligt att regeringen inte ansåg att rättsläget behövde korrigeras. Det handlade istället om att korrigera utfallet i detta specifika fall. Detta får förstås som att regeringen, med syftet att rädda tillgången till cement, valde att köra över domstolen med hänvisning till ett angeläget allmän intresse.

Är inte detta bra? Regeringen visade handlingskraft och räddade både bostadsbyggande och jobb. Nej, oavsett vad man anser om detta kan inte ändamålen helga alla medel. Det kan inte vara rätt att bryta mot landets grundlag för att lösa ett tillfälligt problem. Regeringen hade andra alternativ som inte hade brutit mot regeringsformen, exempelvis att stifta en lag som inte hade en begränsad giltighetstid. Istället valde regering och riksdag att runda grundlagen i det allmännas bästas namn.

Allvarliga risker med domen

Jag ser allvarliga risker med HFD:s dom. Vem avgör vad som är ett ”angeläget allmän intresse” nästa gång regeringen inte är nöjd med ett domstolsavgörande? Föreställ dig ett illiberalt populistiskt parti vid makten som inte uppskattar ett avgörande i en fråga om, låt säga HBTQ, diskriminering, asyl, abort eller mänskliga rättigheter. Cementadomen öppnar helt enkelt upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall.

Jag har i olika sammanhang sagt att den svenska demokratin och den svenska konstitutionen är naiv och orsaken till detta är att den svenska demokratin varit fredad från angrepp under väldigt lång tid. Vi har haft förmånen att leva i ett land utan krig med politiker som respekterar de demokratiska spelregler vi har satt upp, inte bara genom lagstiftning. Vi haft få fall av maktmissbruk på den statliga nivån och vi har en god renommé vad gäller jämlikhet och respekten för mänskliga rättigheter. Men utvecklingen i Europa och i världen visar att detta kan förändras snabbt och att demokratin måste vara redo att försvara sig själv.

I Sverige är det ett faktum att när en regering ”kontrollerar” mer än hälften av rösterna i riksdagen finns få bromsklossar mot genomförande av regeringens agenda. De skyddsmekanismer som finns för att skydda den svenska demokratin och hindra en potentiell nedmontering av rättsstaten, t.ex. genom avskaffande eller försvagning av mänskliga rättigheter, är grundlagen och domstolarna. Grundlagarna, och då i synnerhet RF, sätter upp gränser för maktutövningen och domstolarna är den instans som ska avgöra om dessa gränser respekterats eller inte. Om domstolarna blir för följsamma i förhållande till makten finns risken att både grundlagen och demokratin sakta urholkas på sitt innehåll, likt droppar mot en sten.

Stort ansvar vilar på jurister

Jag anser att jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker. Vi har en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Som jurister har vi en skyldighet att följa de konstitutionella grundprinciperna och se till att de gränser som grundlagen ställer upp inte överskrids, även om det är för ett gott ändamål.

En nedmontering av rättsstat och demokrati går inte över en natt utan sker med små steg, eller droppe för droppe. Om vi börjar acceptera att regering och riksdag gör avsteg från grundlagen för ett ändamål är det svårare att hindra samma, eller liknande avsteg, för andra ändamål. Ett undantag blir snabbt praxis. Jag hade därför önskat att HFD tydligare hade tagit ställning för grundlagen och stärkt dess ställning i det demokratiska och politiska arbetet istället för att försvaga den.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Två nya domare

Regeringen har den 10 april utnämnt två nya domare.

Åtal för felskjutning med dödlig utgång

Åklagare har på torsdagen åtalat två unga män för en händelse i Rosengård i Malmö på nyårs-afton förra året där två personer blev beskjutna. En av dem dog av skadorna och den andra blev allvarligt skadad.

KRÖNIKA

Bakgrundskontroller behövs!

Det råder ingen tvekan om behovet av bak-grundskontroller, konstaterade Justitieminister Gunnar Strömmer vid ett Riksdagsseminarium nyligen. Det behövs ett helhetsgrepp, och det måste ske skyndsamt. Det skriver Birgitta Edlund, vd i bakgrundskontrollföretaget ToFindOut, i en krönika.

En miljon kronor i brottsskadeersättning

Flickan var elva år när övergreppen startade och under sju månader utsattes hon för bland annat nio fall av grov våldtäkt mot barn. Nu beviljar Brottsoffermyndigheten henne brotts-skadeersättning med en miljon kronor för kränkning.

Kraftig ökning av mål i EU-domstolen

I sin sammanställning över verksamheten i förra året konstaterar nu EU-domstolen att det var en kraftig ökning av både det antal mål som kom in till domstolens två instanser och det antal mål som dessa som helhet avgjorde.

Ny CIO för Lindahl

Advokatfirman Lindahl slår nu samman sina avdelningar för IT och Knowledge Management. Den nya avdelningen kommer att ledas av Axel Hedberg som utses till CIO.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Nya EU-domare

EU: s ministerråd har utsett nya domare till EU-domstolens första instans tribunalen. En svensk domare får förlängt förordnande och en ny svensk domare har utsetts.

Foto Simon Gunnarsson

Lunds universitet får forskningsbidrag

Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse beviljar 700 000 kronor till Juridiska fakulteten vid Lunds universitet arbetet med att bevara och tillgängliggöra en omfattande litteratursamling.

Ny partner i Hammarskiöld

Ola Åhman lämnar Hannes Snellman för att bli ny delägare i Hammarskiöld.

Jurist ny överdirektör på FRA

Regeringen har utsett juristen Maria Diamant till ny överdirektör på Försvarets radioanstalt (FRA). Hon tillträder tjänsten den 16 juni.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 april utnämnt ett nytt justitieråd och tretton nya rådmän.

DOMARBLOGGEN

Mobiler i trafiken

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas lagen om mobilanvändning i trafiken och vad som händer vid överträdelse av dess regler.

Ny partner och Senior Counsel till DLA Piper

DLA Piper har utsett David Johansson till ny partner. Advokatbyrån har även rekryterat Carl-Johan Pousette till Senior Counsel.

DO överklagar

Diskrimineringsombudsmannen, DO, överklagar Uppsala tingsrätts dom i ärendet om en händelse där en läkare försökte förmå en patient att ta av sin sjal inför undersökningen.

Åtal för grova bedrägerier mot äldre

Åklagaren har åtalat elva personer mellan 17 och 36 år för inblandning i ett omfattande bedrägeriärende i Stockholm.

Ny domarutnämning

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Hur går en konkurs till?

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas konkursprocessen – en juridisk process som kan påverka både företag och privatpersoner. Vad händer när någon går i konkurs? Och vilka steg ingår i processen?

Välbesökt GDPR-dag

För sjätte året i rad har advokatfirman Delphi arrangerat GDPR-dagen i Göteborg. Årets konferens gick av stapeln den 26 mars och samlade cirka 300 deltagare för en fullspäckad och kunskapshöjande dag om det senaste inom GDPR och dess angränsande områden.

Åtalas för nio fall av mordförsök

Åtal har nu väckts mot en man för bland annat försök till mord och försök till grov allmänfarlig ödeläggelse i Malmö i augusti förra året. Mordförsöken har även ha riktat sig mot ytterligare ett antal okända personer.

Foto Roland Jakobsson

Ny lagman utnämnd

Regeringen har utnämnt en ny lagman i Södertörns tingsrätt.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd föreslås

Efter att genomfört intervjuförfarande lämnar nu Domarnämnden förslag på nya justitieråd till Högsta förvaltningsdomstolen.

Fem nya domare

Regeringen har den 20 mars utnämnt fem nya tingsrättsdomare.

Åtal för grova våldsbrott

En 35-årig man åtalas för inblandning i fem händelser i Göteborgstrakten våren 2024 innefattande bland annat försök till mord, grovt vapenbrott och grov allmänfarlig ödeläggelse.

Bird & Bird utser två nya delägare

Bird & Bird har rekryterat två nya partners till kontoret i Stockholm.

Åtalas för mord i Borås

Åklagaren har på fredagen väckt åtal i Borås tingsrätt mot två personer för inblandning i ett mord i Borås i augusti 2024.

DOMARBLOGGEN

Om ansvarsutkrävande av domare

Domstolarna spelar en avgörande roll i rättsstaten, men vad händer om en domare gör fel? I det senaste inlägget på Domarbloggen fördjupar sig Björn Lindén i frågan om ansvarsutkrävande av domare.

Foto ANDREY POPOV

68 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 68 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde den 13 mars.

Åtalas för dubbelmord

Åklagare har nu åtalat tre personer för delaktighet i dubbelmordet som inträffade natten mot den 3 juni 2024 i en lägenhet på Grundläggaregatan i Norrköping.

Foto Andrey Popov

Konkurshanteringen ska effektiviseras

Regeringen har beslutat om en proposition som syftar till att modernisera och effektivisera konkurshanteringen så att resurser ska frigöras hos domstolarna och konkursreglernas funktion i samhället förbättras i stort.

Foto Inbj

Sju nya rådmän

Vid sitt senaste sammanträde utnämnde regeringen sju nya tingsrättsdomare.

Ny konvention ska skydda advokater

Den första internationella konventionen om skydd för advokatyrket har nu antagits av Europarådet. Konventionen fastlår att staten måste säkerställa att advokater kan utföra sina yrkesmässiga uppgifter.

DOMARBLOGGEN

En dag i domstolens säkerhetskontroll

De flesta domstolar i Sverige har idag fast säkerhetskontroll. För ett år sedan blev Kammarrätten i Stockholm en av dem.

Gemensamma insatser mot välfärdsbrott

Tullverket ska tillsammans med Försäkrings-kassan skärpa kontrollerna av resande för att komma åt den kriminella ekonomin och avslöja bidragsbedrägerier. Förra året upptäcktes bedrägerier och felaktigheter för tio miljoner kronor vid kontroller enbart på Arlanda flygplats.

Dom om mord på Värmdö överklagas

Tingsrätten meddelade i februari dom i det mål där tre personer åtalades för inblandning i mord i mars 2024, då en man hittades död i en väska på Värmdö. Åklagarna överklagar nu domen.

Jurist ny överdirektör för SiS

Regeringen har beslutat att anställa Caroline Oredsson som överdirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS).

Foto ANDREY POPOV

Fortsatt arbete för god advokatsed

Advokatsamfundets tillsynsenhet har sedan uppstarten förra året arbetat för att försöka säkerställa efterlevnaden av god advokatsed och lagstadgade krav. Under år 2025 kommer tillsynen att särskilt inriktas på advokaters principalansvar och advokatbyråernas efterlevnad av penningtvättslagstiftningen.

DOMARBLOGGEN

Vem betalar försvarsadvokaten?

Vilka regler gäller för en tilltalads skyldighet att betala för sin försvarsadvokat i en brottmåls-rättegång? Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Igor Stevanovic

Ökat antal ekobrott

Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer om-fattande, komplex och internationell. Under förra året ökade inflödet av ärenden till Ekobrotts-myndigheten.

Många söker brotts-skadeersättning

Förra året fick Brottsoffermyndigheten in drygt 13 400 ansökningar om brottsskadeersättning, vilket ledde till att myndigheten betalade ut nästan 200 miljoner kronor. Det är mer än någonsin tidigare.

IMY inleder AI-projekt med juristbyrå

I mars startar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) nästa projekt i vad man kallar "regulatorisk sandlåda". Familjens Jurist får då fördjupad vägledning i om och hur personuppgifter kan vidarebehandlas för att utveckla och använda AI.

Domstolarna storsatsar

För att möta samhällsutvecklingen behöver Sveriges Domstolar de kommande åren satsa mer resurser på kompetensförsörjning, säkerhet och digitalisering. Det framgår av budgetunder-laget för 2026–2028, som nu lämnas till regeringen.

Foto feferoni

Avhandling i finansrätt

I en ny avhandling från Uppsala universitet avhandlas tolkningen av principen om förbud mot rättsmissbruk och de allmänna skatteflykts-klausulerna inom EU:s skatterätt.

Ahlberk blir general-direktör för IVO

Regeringen har utsett juristen John Ahlberk som generaldirektör och chef för Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Jurist blir vikarierande generaldirektör

Jonas Bäckstrand vikarierar som general-direktör vid Statens haverikommission.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande med fem personer som sökt tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen har nu Domarnämnden lämnat förslag på tre av dessa.

Juristavtalet blir tillsvidareavtal

För drygt tre år sedan tecknade Akavia och Almega juristavtalet, ett kollektivavtal specifikt anpassat för jurist- och advokatbyråers verksamhet. Nu har avtalet blivit ett tillsvidareavtal.

DOMARBLOGGEN

Tingsrätt fick etiopiskt domarbesök

Södertörns tingsrätt välkomnade nyligen en delegation av domare från Etiopien som besökte Sverige för att studera det svenska rättssystemet. Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Anna Hansen

Det gångna året i HFD

Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2024.

IMY välkomnar beslut från Högsta domstolen

Integritetsskyddsmynidigheten välkomnar HD:s beslut att GDPR har betydelse för om det råder sekretess för personuppgifter i brottmålsdomar även på det grundlagsskyddade området.

Advokat går till kapitalrådgivare

Advokaten Fredrik Rydin blir Senior Advisor på Marlborough Partners Norden.

Fler lagföringar för vissa typer av brott

Förra året ökade antalet lagförda med tolv procent till 8 390 personer inom brotts-kategorierna brott mot barn, brott i parrelation och sexualbrott.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Fler anmälda advokater

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2024 har nu publicerats och av denna framgår bland annat att antalet anmälningar mot advokater ökat.

Överklagar om brott mot mänskligheten

Åklagaren överklagar nu tingsrättens dom mot en kvinna för folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Istället för tolv års fängelse yrkar åklagaren på livstid.

Årets advokatbyråer

Vid ett stort event på Nalen i Stockholm den 11 februari presenterades de advokatbyråer som tar hem priset "Årets Advokatbyrå 2025".

Schultz väljs in i vetenskapligt råd

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har valts in i Institutet för Mediestudiers vetenskapliga råd.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt