Bli kund Annonsera
lördag 28 januari 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 december 2022,
Patrik Bremdal
Foto: Uppsala Universitet

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Jag fick frågan om jag kunde skriva en krönika om hur väl rustad den svenska demokratin är för att hantera en attack från illiberala krafter. Jag var på väg att avsluta den krönikan när HFD meddelade dom i fallet om Cementas kalkstensbrytning på Gotland (HFD:s dom den 7 december 2022 målnr 7208-21). Efter att ha läst domen känns det passande att skriva om texten med Cementa-domen i fokus, då den illustrerar de risker för demokratin som jag ville belysa i min ursprungliga text. Värt att påpeka är att HFD i sin dom tar upp flera olika aspekter men denna text fokuserar på domstolens ställningstagande gällande generalitetskravet.

För den som inte följt turerna kring Cementa kommer här en kort sammanfattning. Företaget Cementa bryter kalksten på Gotland för att kunna producera cement. När de sökte försatt tillstånd för denna kalkbrytning fick företaget avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Detta ledde till en omfattande diskussion kring följderna av cementbrist och dess påverkan på byggindustrin i Sverige. Regeringen valde då att lägga fram ett lagförslag om en möjlighet att ansöka om ett tillfälligt tillstånd för kalkstensbrytning direkt till regeringen. För att en sådan ansökan skulle vara möjlig skulle det, enligt propositionen, vara fråga om att ”tillgodose väsentliga allmänna intressen och [att] behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt”. Lagen var begränsad till kalkstensbrytning som hade ett gällande tillstånd men där tiden för tillståndet var på väg att löpa ut. Lagen var även tidsbegränsad till två och en halv månad.

Stark kritik från Lagrådet

Lagrådet kritiserade i sitt remissvar lagstiftningen kraftfullt och menade att den bland annat stred mot det så kallade generalitetskravet vid lagstiftning som följer av regeringsformen. Kravet innebär att en lag ska vara generell till sin utformning och att det inte får vara fråga om ett beslut i ett enskilt fall. Trots lagrådets hårda kritik valde riksdagen att anta lagen och Cementa sökte och fick ett tillfälligt tillstånd. Rättsprövning av beslutet begärdes och den 7 december 2022 meddelade HFD i sin dom att lagen uppfyller generalitetskravet och att regeringens beslut inte kunde upphävas på den grunden.

Jag håller inte med HFD i den bedömningen utan anser, i likhet med lagrådet, att lagen är i strid med generalitetskravet. Jag kommer nedan att utveckla varför jag anser det och varför jag anser att domen är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv.

Generalitetskravet i regeringsformen är visserligen inte uttryckt direkt i grundslagtexten men är en följd av regleringen i RF 11:4 och 12:3. Bestämmelserna stadgar att riksdagen inte får fullgöra rättsskipnings- och förvaltningsuppgifter om det inte följer av grundlagen eller riksdagsordningen. Enligt förarbetena medför det att en lag ska vara generellt utformad och inte avse ett konkret fall. Det är ”inte möjligt för riksdagen att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenhet i vilken avgörandet enligt gällande rätt ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet” (prop 1973:90 s 204). I Cementadomen hävdar HFD i sina domskäl att generalitetskravet endast är formellt och det är den språkliga utformningen som är avgörande, det vill säga om lagen är utformad på ett sätt så att den enligt ordalydelsen skulle kunna träffa vem som helst.

I rättspraxis har frågan om generalitet prövats vid ett par tillfällen och de två fall som HFD hänvisar till i Cementadomen är det så kallade Lex Kockum-fallet (RÅ80 1:92) och det så kallade Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref 76). I båda dessa fall föranleddes lagstiftningen av konkreta fall men hade en generell utformning. I båda fallen kom HFD fram till att det inte spelade någon roll att lagstiftningen tillkommit för att lösa ett enskilt fall när den språkliga utformningen av lagen var sådan att den kunde komma att tillämpas i andra fall i framtiden.

Tillfällig och specifikt utformad

Vid en första anblick är det begripligt. Det ser på ytan ut som att domstolen följer inarbetad rättspraxis. Det finns dock en viktig – och avgörande – skillnad mellan rättsfallen och Cementafallet. Lagen i Cementafallet hade aldrig förutsättningar att tillämpas på andra fall än det som lagen ville lösa. Till skillnad från lagstiftningen i de citerade rättsfallen var lagen i Cementafallet tillfällig och dessutom så specifikt utformad att endast Cementa kunde vara aktuell för tillämpning av lagen. Med andra ord är det tydligt att lagen var ett sätt att lösa den aktuella situationen så att Cementa kunde fortsätta sin verksamhet och inte att ändra rättsläget inför framtiden, vilket var fallet i de citerade rättsfallen.

Någon skulle kunna hävda att domen innebär en marginell skillnad på ett redan ganska urvattnat krav på generalitet men det är en viktig skillnad. Tanken med generalitetkravet är att riksdagen, den lagstiftande makten, inte ska utföra den verkställande maktens uppgifter. Generalitetskravet har med andra ord att göra med maktdelning. Även om det svenska statsskicket präglas av riksdagens centrala roll och suveränitet har grundlagsstiftaren velat dra en gräns mellan riksdagens uppgifter och de uppgifter som tillkommer regeringen och dess myndigheter; Riksdagen stiftar lagar och regeringen verkställer dessa. Det innebär i likhet med citatet ovan att riksdagen inte ska ta beslut i ärenden som enligt lag tillkommer annan. Enligt gällande rätt var det Mark- och miljööverdomstolen som hade sista ordet i denna fråga.

Lagrådet konstaterade i sitt yttrande, där de underkände lagstiftningen, att man i sammanhanget måste beakta ”risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagens utformning, tillsammans med uttalanden från de politiker som var involverade i beslutet, visar tydligt att regeringen inte ansåg att rättsläget behövde korrigeras. Det handlade istället om att korrigera utfallet i detta specifika fall. Detta får förstås som att regeringen, med syftet att rädda tillgången till cement, valde att köra över domstolen med hänvisning till ett angeläget allmän intresse.

Är inte detta bra? Regeringen visade handlingskraft och räddade både bostadsbyggande och jobb. Nej, oavsett vad man anser om detta kan inte ändamålen helga alla medel. Det kan inte vara rätt att bryta mot landets grundlag för att lösa ett tillfälligt problem. Regeringen hade andra alternativ som inte hade brutit mot regeringsformen, exempelvis att stifta en lag som inte hade en begränsad giltighetstid. Istället valde regering och riksdag att runda grundlagen i det allmännas bästas namn.

Allvarliga risker med domen

Jag ser allvarliga risker med HFD:s dom. Vem avgör vad som är ett ”angeläget allmän intresse” nästa gång regeringen inte är nöjd med ett domstolsavgörande? Föreställ dig ett illiberalt populistiskt parti vid makten som inte uppskattar ett avgörande i en fråga om, låt säga HBTQ, diskriminering, asyl, abort eller mänskliga rättigheter. Cementadomen öppnar helt enkelt upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall.

Jag har i olika sammanhang sagt att den svenska demokratin och den svenska konstitutionen är naiv och orsaken till detta är att den svenska demokratin varit fredad från angrepp under väldigt lång tid. Vi har haft förmånen att leva i ett land utan krig med politiker som respekterar de demokratiska spelregler vi har satt upp, inte bara genom lagstiftning. Vi haft få fall av maktmissbruk på den statliga nivån och vi har en god renommé vad gäller jämlikhet och respekten för mänskliga rättigheter. Men utvecklingen i Europa och i världen visar att detta kan förändras snabbt och att demokratin måste vara redo att försvara sig själv.

I Sverige är det ett faktum att när en regering ”kontrollerar” mer än hälften av rösterna i riksdagen finns få bromsklossar mot genomförande av regeringens agenda. De skyddsmekanismer som finns för att skydda den svenska demokratin och hindra en potentiell nedmontering av rättsstaten, t.ex. genom avskaffande eller försvagning av mänskliga rättigheter, är grundlagen och domstolarna. Grundlagarna, och då i synnerhet RF, sätter upp gränser för maktutövningen och domstolarna är den instans som ska avgöra om dessa gränser respekterats eller inte. Om domstolarna blir för följsamma i förhållande till makten finns risken att både grundlagen och demokratin sakta urholkas på sitt innehåll, likt droppar mot en sten.

Stort ansvar vilar på jurister

Jag anser att jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker. Vi har en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Som jurister har vi en skyldighet att följa de konstitutionella grundprinciperna och se till att de gränser som grundlagen ställer upp inte överskrids, även om det är för ett gott ändamål.

En nedmontering av rättsstat och demokrati går inte över en natt utan sker med små steg, eller droppe för droppe. Om vi börjar acceptera att regering och riksdag gör avsteg från grundlagen för ett ändamål är det svårare att hindra samma, eller liknande avsteg, för andra ändamål. Ett undantag blir snabbt praxis. Jag hade därför önskat att HFD tydligare hade tagit ställning för grundlagen och stärkt dess ställning i det demokratiska och politiska arbetet istället för att försvaga den.

PRAKTIKERARTIKEL

Om ersättning vid upp-hovsrättslig överlåtelse

Den 1 januari trädde lagändringar i upphovs-rättslagen, föranledda av EU-rätten i kraft. Ändringarna innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten till förmån för forsknings- och undervisningsändamål, starkare rättigheter för framställare av presspublikationer, ökat ansvar för plattformsägare och nya regler kring upphovsrättsliga överlåtelser. Om detta skriver Magdalena Jerner, Senior associate vid Gernandt & Danielsson, i en ny praktikerartikel.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 26 januari utnämnt 27 nya domare.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Stort intresse för rättsfrågor bland gymnasieelever

Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Om elevernas intresse för tingsrättens arbete skriver Julia Wågenberg på veckans Domarblogg.

Ny chefsjurist för AF Gruppen

Andréas Vidmar har utnämnts till chefsjurist för AF Gruppen Sverige.

Åtalas för grova vapenbrott i Eskilstuna

Åklagaren har åtalat sju personer vid Eskilstuna tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott och grovt vapenbrott.

Färre anmälda brott

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar Brå:s preliminära statistik över anmälda brott 2022 som nu har publicerats.

PRAKTIKERARTIKEL

Kryptovaluta som betalmedel för aktier

En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Snabbare lagföring blir permanent i hela landet

Arbetssättet snabbförfarande i brottmål blir nu permanent och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet är ett samarbete i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till i dagsläget cirka sju veckor.

Åtal om grovt sabotage mot blåljusverksamhet

Åtal har väckts mot totalt tio ungdomar för bland annat grovt sabotage mot blåljusverksamhet på påskdagen förra året i Norrköping. Samtliga åtalade var mellan 15 och 17 år vid händelsen.

Foto ©kzenon

Samfundet gör satsnin-gar på advokatetik

Trots att antalet anmälningar mot advokater minskade något förra året fortsätter Advokatsamfundet sitt arbetet med en förstärkt satsning på advokatetiken – bland annat genom en nyutsedd tillsynskommitté.

PRAKTIKERARTIKEL

Rekordstora GDPR-sanktionsavgifter

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och personuppgiftsincidenter. Rapporten visar på ytterligare ett rekordår för sanktionsavgifter med en ökning på 50 procent i Europa

Cederquist utser ny delägare

Advokat Henrik Wållgren har utsetts till ny delägare i Cederquist.

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET

Prenumerera på Infotorg Juridiks nyhetsbrev.

Ny chefsjurist hos Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Service har rekryterat Nina Berggren som chef för bolagets affärsområde juridik.

Foto Mikael Damkier

Nytt samarbete för distansförhandlingar

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Tjänsten kommer i ett första skede att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet.

Efterlevnaden av barn-konventionen granskas

Efter indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

DOMARBLOGGEN

Mycket internationellt arbete för domstolarna

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om Sveriges Domstolars årliga expertmöte och det internationella arbete som Sveriges Domstolar bedriver.

Tillstånd avskaffas för danstillställningar

Regeringen föreslår att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

Foto Jagen51

Forskare i Lund får pris

Emilj Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delar ut pris till Richard Croneberg och Anna Nilsson vid juridiska fakulteten i Lund.

Miljonbidrag för postdok-vistelse

Jur.dr. Nikola Hajdin har tilldelats 3.450.000 kronor från Vetenskapsrådet som stöd för en internationell postdok-vistelse på temat ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har vid årsskiftet valt in Peter Kullgren som ny delägare.

Foto EU-domstolen

Fiktiva namn för mål vid EU-domstolen

Anonymiserade mål om förhandsavgörande vid EU-domstolen som anhängiggörs från och med den 1 januari 2023 kommer att ges ett fiktivt namn.

Åtalas för gängmord i Göteborg

Två män har på onsdagen åtalats för bland annat mord på Länsmanstorget i Göteborg i juli 2022.

Foto Uppsala universitet

Uppsalajurister prisas

Joel Samuelsson, professor i civilrätt, och Gustaf Almkvist, universitetslektor i straffrätt, vid Uppsala universitet har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning för förvärdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 250.000 respektive 100.000 kronor.

Ny professor vid Stockholms universitet

Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet.

Counsel utses på Baker McKenzie

Advokaten Xandra Ståhlberg har utnämnts till Counsel på advokatbyrån Baker McKenzie den 1 januari 2023.

Stig Strömholm prisas av Svenska Akademien

Svenska Akademiens Stora pris tilldelades nyligen Stig Strömholm, juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet.

Två nya delägare på Delphi

Advokatfiman Delphi har valt in två nya delägare till kontoren i Stockholm och Göteborg med verkan 1 januari 2023.

Nya lagar 1 januari

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023.

Utredning om JO

Utredningsbetänkandet Översyn av JO-ämbetet är överlämnad till riksdagen för bedömning och beslut.

Sanktionsavgift mot Google vinner laga kraft

HFD meddelar inte prövningstillstånd i ett mål mellan Google och Integritetsskydds-myndigheten och bolaget ska nu betala en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor.

Ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning

Justitierådet Cecilia Renfors har utsetts till ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning vid Brottsoffermyndigheten.

PRAKTIKERARTIKEL

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.

Tre nya delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har valt in byråns advokater Erika Svensson, Filip Malm och Lina Stenson som delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 15 december utnämnt totalt 14 nya domare.

KRÖNIKA

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Högsta domstolen

Två nya justitieråd

Regeringen har utnämnt hovrättspresidenten Anders Perklev och professorn Margareta Brattström till justitieråd i Högsta domstolen.

Två nya delägare i Wistrand

Wistrand Advokatbyrå har utsett Lars Törner Larsson och Per Englund till nya delägare vid Stockholmskontoret.

Nya domstolar i Borås och Vänersborg

Regeringen har nu gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om nya domstolsbyggnader i Borås och Vänersborg.

37 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 37 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto ChiccoDodiFC

Jurist ny chef hos Polismyndigheten

Regeringen har utsett Martin Valfridsson till chef för avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Svea hovrätt söker ny president

Efter att Anders Perklev föreslagits bli nytt justitieråd i Högsta domstolen utlyser nu Domstolsverket tjänsten som president i Svea hovrätt.

Många nya domare

Regeringen har utnämnt 22 nya domare.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt