Bli kund Annonsera
torsdag 12 december 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 mars 2017,

Bristande förutsättningar för advokater att bedriva ett rättssäkert försvar

Försvarsadvokaters förmåga att på egen hand bedriva privata utredningar kan vara en förutsättning för att upprätthålla rättssäkerheten. I takt med att privata utredningar blir vanligare uppstår dock frågor om vilka förutsättningar som finns för att bedriva sådana utredningar. Det skriver Björn Hurtig och Louise Roslund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Efter en obduktion på ett spädbarn, som vårdats på Astrid Lindgrens barnsjukhus för hjärnskador, påvisades allt för höga koncentrationer av tiopental och morfin. Den kvinnliga läkare som varit ansvarig för barnet under den sista veckan som barnet var vid liv åtalades i tingsrätten för dråp. Den misstänkta läkaren ifrågasatte analysresultaten och den teori som åklagaren la fram om barnets död. På försvarets sida genomfördes en omfattande utredning om ett alternativt händelseförlopp, vilken motbevisade åklagarens teori om händelseförloppet. Den nya utredningen visade dessutom att den rättskemiska analysen som åklagaren lagt till grund för åtalet hade tydliga brister.

Två pojkar dömdes både i tingsrätten och hovrätten för våldtäkt på en flicka. Flickan påstod sig ha blivit tvingad till oralt samlag. Pojkarna förnekade att tvång förelegat och hänvisade till en video på den ena pojkens mobiltelefon, där en del av händelseförloppet hade filmats. Videon hade efter händelsen raderats av pojken på begäran av flickan. Polis och åklagare hade fram till att hovrättsdomen vunnit laga kraft haft mobiltelefonen i beslag men misslyckats med att återskapa videon. Videon kunde därför inte användas i målet som bevis till fördel för de tilltalade. Efter att hovrättsdomen vunnit laga kraft upphävdes beslaget av mobiltelefonen. Försvaret lyckades då med hjälp av ett privat företag återskapa videon. Filmen, som visade att pojkarna talat sanning, räckte för att hovrätten efter en omprövning skulle fria pojkarna.

De två ovannämnda fallen är exempel på när förundersökningarna i sig hade räckt för att fälla oskyldiga människor till ansvar för brott. Som försvarsadvokat kan man inte blint kan lita på de bevis som åklagare anför. Bevis som talar till den misstänktes fördel kan av olika orsaker förbises under en förundersökning. Att försvaret vidtar egna utredningsåtgärder blir därför ett allt vanligare fenomen och har många gånger varit en förutsättning för att en misstänkt ska kunna bevisa sin oskuld. Försvarsadvokaters förmåga att bedriva egna utredningar, genom exempelvis granskning av materialet i en förundersökning eller framtagandet av nytt förundersökningsmaterial, får därför allt större betydelse i samband med förundersökningar.

För att upprätthålla ett brottsbekämpande syfte inom straffrättsprocessen har polisen fått ökade utredningsresurser allt eftersom brott blir mer tekniskt komplicerade. Det blir därför allt svårare för rätten att granska åklagarens bevisning och förstå hur denna ska värderas. Även om förundersökningar ska bedrivas objektivt åligger i praktiken ett stort ansvar på försvaret att se till att den misstänktes rättigheter inte kränks.

En offentligt förordnad försvarsadvokat har rätt att få skälig ersättning för vad uppdraget krävt. Eftersom timkostnaden för försvarsadvokater baseras på taxa som fastställs varje år ska en försvarsadvokat kunna redovisa samtliga timmar och andra utlägg som uppdraget krävt. Ersättning för försvarets egna utredningsåtgärder kan i vissa fall medges enligt rättshjälpslagen. Enligt denna lag kan den misstänkte beviljas ersättning upp till 10.000 kronor. Kostnaden för utredningsåtgärder uppgår dock i regel till ett betydligt högre belopp och den misstänkte har många gånger inte ekonomiska förutsättningar för att betala denna summa ur egen ficka. Att försvarsadvokaten gör utlägg för utredningsåtgärder är därför många gånger en förutsättning för att utredningsåtgärderna ska komma till stånd. Om bevisningen visar sig vara till nackdel för den misstänkte är det dock inte taktiskt för försvarsadvokaten att åberopa bevisningen. I sådana fall finns inte lagstöd för att staten ska ersätta denna utredningsåtgärd.

Misstänkta och deras försvarsadvokaters egna utredningar kan beroende på målets karaktär avse olika åtgärder och vara olika långtgående. Enligt kontradiktionsprincipen ska den tilltalade få möjlighet att bemöta den bevisning som åklagaren lägger fram. Förutsättningarna för att bemöta sådan bevisning är dock i många fall bristande och principen om allas likhet inför lagen vid en förundersökning är enbart en chimär. Staten har således både mer tid, pengar och resurser än vad försvaret har. För att säkerställa att det finns förutsättningar för försvaret att utföra ett rättvisande försvar bör staten därför vidta ett mer generöst förhållningssätt gentemot försvarsadvokater. I vissa fall kan det som exempel vara motiverat att ge en högre ersättning till försvarsadvokaten eller att tillåta fler än en försvarsadvokat arbeta med ett fall.

I en rättsstat, som vi får anses leva i, bör den misstänkes rätt till ett rättssäkert försvar värdesättas högt. Staten bör därför ta ett ansvar och säkerställa att försvarsadvokaters förutsättningar att bedriva ett rättssäkert försvar blir tillgodosedda.

Björn Hurtig, advokat, och Louise Roslund, jur.kand.

4 TIDIGARE KOMMENTARER
Cynikern
9 mars 2017 11:09

Visst men lycka till att försöka få mer pengar till detta. Mer pengar till advokater kan få fler frikända känns inte som någon röstmagnet vid valet 2018.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Klasse
9 april 2017 01:19

Om du vet vad du vill göra, begär komplettering av förundersökningen så löser polisen det åt dig, utan kostnad för klienten och blir det negativ bevisning för klienten ser jag inga problem med det. Ur statens perspektiv vill man ju ha en materiellt riktig dom, snarare än att ge utredningsresurser till en advokat som bara tar fram materialet om det är till fördel för klienten.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
n
12 april 2017 11:14

om man läser domstolsverkets årsredovisning framgår att nästan alla pengar redan går till biträden och försvarare. artikeln får uppfattas som ett argument för fortsatt bra affärer.. en partsinlaga

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
envar
3 december 2017 06:05

"komplettering"??? det finns tydligen parallella universa- i egna ärendet svek inte endast advokaten grovt sin advokatplikt,samt åberopade överhuvud inga rättigheter-tex avs SYN,VITTNESFÖRHÖR inför rätten-DESSUTOM meddelade varken åkl,föus RÄTTEN FÅ KOMPLETTERAT.Det ju ren skär godtycklighet och slump som styr inom svenska rättsväsendet- frågan varför tillåtet borde stå på DAGLIG agenda hos media-Sverige är en rättsstat endast till namnet och ytterst litet IRL

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Markus Gann

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 december utnämnt sex hovrättsråd och tolv rådmän.

Kilpatrick Townsend utser ny delägare

Erika Finn träder in som delägare i Kilpatrick Townsends Stockholmskontor vid årsskiftet.

Nya delägare i Wistrand

Wistrand Advokatbyrå har utsett Louise Rodebjer och Elisabeth Salmgren von Schantz till delägare vid Stockholmskontoret och Erik Dreijer till delägare vid Göteborgskontoret.

Datainspektionen granskar viseringar

Myndigheten inleder tillsyn av den svenska delen av Visa Information System, ett it-system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer.

Delphi får ny delägare

Vid årsskiftet träder Hanna Ericson in som delägare i Advokatfirman Delphi.

Nya advokater

30 nya advokater har antagits av advokatsamfundet.

Jurist ny GD för Arbetsförmedlingen

Regeringen har beslutat att utse Maria Mindhammar till ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen.

Utökad myndighets- granskning

Datainspektionen ska granska Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Kriminalvården och Tullverket för att ta reda på om myndigheterna har tillräckliga rutiner för att upptäcka personuppgiftsincidenter.

Nya domare

Regeringen har den 5 december utnämnt tre nya rådmän.

Tre nya delägare i Cederquist

Cederquist har valt in delägarna Tobias Johansson, Eric Johnson och Malin Allard.

Mannheimer Swartling utser sex delägare

Mannheimer Swartling har valt in Camilla Appelgren, Johan Berg, Anna Bryngelsson, Henrik Dock, Therese Jansson och Carl Johan Zimdahl till delägare i byrån.

Foto Castellum

Ny domstolsbyggnad börjar byggas i Malmö

Entreprenadkontraktet för att bygga den nya domstolsbyggnaden för tingsrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd i Malmö är nu undertecknat.

Lindahl öppnar nytt kontor i Stockholm

Advokatfirman Lindahl öppnar nytt kontor i Stockholm. Gruppen som startar verksamheten består inledningsvis av tre delägare; Henrik Nobel, Mårten Lindberg och Mats Tindberg.

MAQS i nya lokaler i Stockholm

MAQS tar in fyra delägare från andra byråer och öppnar kontor i nya lokaler i Stockholm.

Foto ifeelstock

Stockholmsstudenter tvåa i rättegångstävling

Juriststudenter vid Stockholms universitet kom tvåa i en rättegångstävling vid Europadomstolen i Strasbourg.

Foto Bengt Hultqvist

Helsingborgs tingsrätt är färdigbyggd

Efter tre års till- och ombyggnad är nu tingsrätten färdigbyggd. Den 2 december öppnas domstolens ordinarie entré igen.

Foto Pontus Johansson

Nya delägare i MAQS

Linn Samuelsson och Marie-Anne Lindhardt blir delägare i MAQS i Göteborg som fortsätter satsningen på digital business, sport och event samt arbetsrätt.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Snabbförfarande i brottmål byggs ut

Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för vuxna, där tre tingsrätter i Stockholmsområdet ingår, ska fortsätta nästa år och ytterligare fem tingsrätter blir involverade.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt