Bli kund Annonsera
torsdag 1 december 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 mars 2017,

Bristande förutsättningar för advokater att bedriva ett rättssäkert försvar

Försvarsadvokaters förmåga att på egen hand bedriva privata utredningar kan vara en förutsättning för att upprätthålla rättssäkerheten. I takt med att privata utredningar blir vanligare uppstår dock frågor om vilka förutsättningar som finns för att bedriva sådana utredningar. Det skriver Björn Hurtig och Louise Roslund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Efter en obduktion på ett spädbarn, som vårdats på Astrid Lindgrens barnsjukhus för hjärnskador, påvisades allt för höga koncentrationer av tiopental och morfin. Den kvinnliga läkare som varit ansvarig för barnet under den sista veckan som barnet var vid liv åtalades i tingsrätten för dråp. Den misstänkta läkaren ifrågasatte analysresultaten och den teori som åklagaren la fram om barnets död. På försvarets sida genomfördes en omfattande utredning om ett alternativt händelseförlopp, vilken motbevisade åklagarens teori om händelseförloppet. Den nya utredningen visade dessutom att den rättskemiska analysen som åklagaren lagt till grund för åtalet hade tydliga brister.

Två pojkar dömdes både i tingsrätten och hovrätten för våldtäkt på en flicka. Flickan påstod sig ha blivit tvingad till oralt samlag. Pojkarna förnekade att tvång förelegat och hänvisade till en video på den ena pojkens mobiltelefon, där en del av händelseförloppet hade filmats. Videon hade efter händelsen raderats av pojken på begäran av flickan. Polis och åklagare hade fram till att hovrättsdomen vunnit laga kraft haft mobiltelefonen i beslag men misslyckats med att återskapa videon. Videon kunde därför inte användas i målet som bevis till fördel för de tilltalade. Efter att hovrättsdomen vunnit laga kraft upphävdes beslaget av mobiltelefonen. Försvaret lyckades då med hjälp av ett privat företag återskapa videon. Filmen, som visade att pojkarna talat sanning, räckte för att hovrätten efter en omprövning skulle fria pojkarna.

De två ovannämnda fallen är exempel på när förundersökningarna i sig hade räckt för att fälla oskyldiga människor till ansvar för brott. Som försvarsadvokat kan man inte blint kan lita på de bevis som åklagare anför. Bevis som talar till den misstänktes fördel kan av olika orsaker förbises under en förundersökning. Att försvaret vidtar egna utredningsåtgärder blir därför ett allt vanligare fenomen och har många gånger varit en förutsättning för att en misstänkt ska kunna bevisa sin oskuld. Försvarsadvokaters förmåga att bedriva egna utredningar, genom exempelvis granskning av materialet i en förundersökning eller framtagandet av nytt förundersökningsmaterial, får därför allt större betydelse i samband med förundersökningar.

För att upprätthålla ett brottsbekämpande syfte inom straffrättsprocessen har polisen fått ökade utredningsresurser allt eftersom brott blir mer tekniskt komplicerade. Det blir därför allt svårare för rätten att granska åklagarens bevisning och förstå hur denna ska värderas. Även om förundersökningar ska bedrivas objektivt åligger i praktiken ett stort ansvar på försvaret att se till att den misstänktes rättigheter inte kränks.

En offentligt förordnad försvarsadvokat har rätt att få skälig ersättning för vad uppdraget krävt. Eftersom timkostnaden för försvarsadvokater baseras på taxa som fastställs varje år ska en försvarsadvokat kunna redovisa samtliga timmar och andra utlägg som uppdraget krävt. Ersättning för försvarets egna utredningsåtgärder kan i vissa fall medges enligt rättshjälpslagen. Enligt denna lag kan den misstänkte beviljas ersättning upp till 10.000 kronor. Kostnaden för utredningsåtgärder uppgår dock i regel till ett betydligt högre belopp och den misstänkte har många gånger inte ekonomiska förutsättningar för att betala denna summa ur egen ficka. Att försvarsadvokaten gör utlägg för utredningsåtgärder är därför många gånger en förutsättning för att utredningsåtgärderna ska komma till stånd. Om bevisningen visar sig vara till nackdel för den misstänkte är det dock inte taktiskt för försvarsadvokaten att åberopa bevisningen. I sådana fall finns inte lagstöd för att staten ska ersätta denna utredningsåtgärd.

Misstänkta och deras försvarsadvokaters egna utredningar kan beroende på målets karaktär avse olika åtgärder och vara olika långtgående. Enligt kontradiktionsprincipen ska den tilltalade få möjlighet att bemöta den bevisning som åklagaren lägger fram. Förutsättningarna för att bemöta sådan bevisning är dock i många fall bristande och principen om allas likhet inför lagen vid en förundersökning är enbart en chimär. Staten har således både mer tid, pengar och resurser än vad försvaret har. För att säkerställa att det finns förutsättningar för försvaret att utföra ett rättvisande försvar bör staten därför vidta ett mer generöst förhållningssätt gentemot försvarsadvokater. I vissa fall kan det som exempel vara motiverat att ge en högre ersättning till försvarsadvokaten eller att tillåta fler än en försvarsadvokat arbeta med ett fall.

I en rättsstat, som vi får anses leva i, bör den misstänkes rätt till ett rättssäkert försvar värdesättas högt. Staten bör därför ta ett ansvar och säkerställa att försvarsadvokaters förutsättningar att bedriva ett rättssäkert försvar blir tillgodosedda.

Björn Hurtig, advokat, och Louise Roslund, jur.kand.

4 TIDIGARE KOMMENTARER
Cynikern
9 mars 2017 11:09

Visst men lycka till att försöka få mer pengar till detta. Mer pengar till advokater kan få fler frikända känns inte som någon röstmagnet vid valet 2018.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Klasse
9 april 2017 01:19

Om du vet vad du vill göra, begär komplettering av förundersökningen så löser polisen det åt dig, utan kostnad för klienten och blir det negativ bevisning för klienten ser jag inga problem med det. Ur statens perspektiv vill man ju ha en materiellt riktig dom, snarare än att ge utredningsresurser till en advokat som bara tar fram materialet om det är till fördel för klienten.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
n
12 april 2017 11:14

om man läser domstolsverkets årsredovisning framgår att nästan alla pengar redan går till biträden och försvarare. artikeln får uppfattas som ett argument för fortsatt bra affärer.. en partsinlaga

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
envar
3 december 2017 06:05

"komplettering"??? det finns tydligen parallella universa- i egna ärendet svek inte endast advokaten grovt sin advokatplikt,samt åberopade överhuvud inga rättigheter-tex avs SYN,VITTNESFÖRHÖR inför rätten-DESSUTOM meddelade varken åkl,föus RÄTTEN FÅ KOMPLETTERAT.Det ju ren skär godtycklighet och slump som styr inom svenska rättsväsendet- frågan varför tillåtet borde stå på DAGLIG agenda hos media-Sverige är en rättsstat endast till namnet och ytterst litet IRL

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Beslut om snabbare lagföring av brott

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Foto Borislav Marinic Marinic

Ny handläggning av garantipension

Efter en tidigare EU-dom tvingades Pensions-myndigheten förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. Inspektionen för Socialförsökringen har nu granskat Pensionsmyndighetens handläggning.

Åtal väckt i stort narkotikaärende

Åtal har väckts i Borås tingsrätt mot sex personer misstänkta för bland annat grovt narkotikabrott i ett kokainförsäljningsärende.

Ny delägare i Bokwall Rislund

Bokwall Rislund har valt in advokat Omar El Khatib som ny delägare från och med den 1 januari 2023.

Ny upplaga av bok om ansvarsfrihet

Nu släpps en ny upplaga av boken Ansvarsfrihet, som behandlar ett antal frågor rörande ansvarsfrihet i aktiebolag, av advokat Carl Svernlöv.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Norburg & Scherp utser ny partner

Norburg & Scherp Advokatbyrå har utsett advokat Helena Selander till partner per den 1 januari 2023.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Foto feferoni

Straffrättsprojekt får miljonanslag

Ett projekt vid Uppsala universitet, som handlar om bevisning i brottmål, har beviljats ett forskningsanslag med 18 miljoner kronor.

Bättre lagföring av arbetsmiljöbrott

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.

Foto Hans Christiansson

Förundersökning om mutbrott läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Ny professor vid Umeå universitet

Markus Naarttijärvi har utnämnts till professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Foto © tomloel

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 november utnämnt Nicklas Söderberg att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt och Petrus Tired att vara chefsrådman i Förvaltningsrätten i Malmö.

MSA ansluter till klimatnätverk

Mannheimer Swartling vill ta ytterligare ett steg i sitt klimat- och miljöarbete och ansluter sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA).

Foto Andrey Popov

Nya AI-lösningar i domstolarna

I början av november sjösattes den första AI-lösningen inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller.

Foto Uppsala universitet

Nya hedersdoktorer

Fakulteterna vid Uppsala universitet beslutade nyligen vilka personer de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna finns två som är knutna till den Juridiska fakulteten.

E-tjänst underlättar in-lämning av handlingar

Sedan i slutet av oktober kan anställda på olika myndigheter använda en helt ny e-tjänst för att skicka in handlingar till förvaltningsdomstolar och mark- och miljödomstolar.

Foto Harvepino

Nyutnämnd svensk domare i Luxemburg

Hovrättsrådet Ingeborg Simonsson har blivit förordnad som lagfaren domare i den enhetliga patentdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 november utnämnt 13 nya domare.

61 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 61 nya ledamöter medan 54 ledamöter har lämnat samfundet.

Foto Gernandt & Danielsson

Flera jurister i regeringen

Sex av de 23 statsråden i Ulf Kristerssons nya regering är utbildade jurister.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förundersökning om misstänkt mutbrott läggs ner

Åklagare vid Riksenheten mot korruption har beslutat att lägga ner förundersökningen om misstänkt mutbrott begånget av Ericsson i Kuwait 2013.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 13 oktober utnämnt fyra nya chefsrådmän.

Regeringen vill ändra straff- och asylrätten

Sveriges nya regering vill genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen samt stora förändringar i asylrätten. Det sade statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen.

Bolag får hantera uppgifter om lagöverträdelser

Integritetsskyddsmyndigheten ger ett företag som erbjuder bakgrundskontroller tillstånd att i vissa fall hantera personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Ny kommunikations-chef till Lindahl

Advokatfirman Lindahl har rekryterat Laura Manninen som ny Chief Communications Officer (CCO). Hon kommer närmast från en motsvarande roll på KPMG.

Sveriges Domstolars första digitala dom

De första helt digitala tingsrättsdomarna i Sveriges Domstolar har expedierats. Det innebär att brottmålsdomarna i tingsrätt nu undertecknas digitalt och är digitala i originalformat.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt