Bli kund Annonsera
tisdag 25 februari 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 januari 2014,

Bromskloss och rundningsmärke – bolagsjurister i avtalsprocesser

Krönika av docent Mona Blåsjö, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.
Mona Blåsjö

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

– Jag kan citera okänd mästare som kallade bolagsjurister för rundningsmärken!

Så skämtar en förhandlingsledare där han sitter vid förhandlingsbordet med bolagsjurister från varsitt företag. Ett rundningsmärke är något en seglare bör undvika. Förhandlingsledaren verkar tycka att hans bolagsjurist är för noggrann. Det tar tid att vara noggrann, och tid kostar pengar.

Det är vanligt att juristen ses som någon som krånglar till det, en "bromskloss" som sätter hinder när andra tycker att de har kommit fram till någonting bra. I en krönika i Infotorg Juridik i december 2013 skriver Christina Wainikka om fenomenet att jurister ofta släpps in för sent i arbetet med till exempel avtal. Icke-jurister inser inte alltid vad jurister kan bidra med tidigt i arbetsprocesser.

Själv har jag gjort en undersökning om bolagsjuristers arbete ur kommunikativ aspekt. Många av de tjugo jurister jag intervjuade vittnade om problemet att bolagsjurister ibland kallas in för sent i avtalsprocesser. Risken är då att företaget står inför framtida problem, som stora kostnader.

Så här sa en intervjuad om hur olika olika yrkesgrupper kan se på avtal:

– De ber mig att jag ska skriva ett avtal. Jaha, säger jag, avtalet är ju att skriva ner den affär du har gjort. Men de ser inte kopplingen, de tycker att avtalet är juristens sak. Men det är ju en beskrivning av affären du gjort, säger jag. Jag kan inte skriva avtalet i tomma luften.

Givetvis har många företag och organisationer riktlinjer för när och hur jurister ska involveras, till exempel vid avtal över ett visst belopp. Och givetvis är det ett välkänt fenomen att bolagsjurister ibland kommer in för sent. Ändå – eller just därför – blev intresset stort då Stockholms universitet bjöd in till ett frukostseminarium om frågan, och många sa att det aldrig tidigare diskuterat problemet på en generell nivå.

Vad kan man då göra åt problemet? Beror det främst på juristerna eller på "de andra"? Någon enkel lösning att använda i alla sammanhang finns knappast. Och i stället för att lägga skulden på en av sidorna är det mer realistiskt att säga att problemet uppstår i relationen mellan jurister och icke-jurister. Andra kan ha en överdriven respekt, distans och nästan rädsla för företagets jurist. Bolagsjuristen i sin tur har ett ansvar att motverka denna distans. Deltagarna i frukostseminariet och flera intervjuade, poängterade att det sociala spelar stor roll. Det kan vara en god investering att helt enkelt regelbundet fika med de andra, visa sig i korridorerna och vara allmänt tillgänglig. Ofta sitter bolagsjurister tillsammans med ledningen, kanske bokstavligen ”där uppe”, och det blir då svårare för andra att ta kontakt. För juristen blir det svårare att visa vad man kan bidra med, om man sällan träffas.

En bolagsjurist kan behöva en sorts radar som uppfattar vad som är på gång. Det är förstås lättare om man har tid och möjlighet att gå ifrån sitt rum lite oftare. En intervjuad bolagsjurist sa:

– Själv uppfattar jag mig som väldigt social så därför har jag nog förmågan att genom att pladdra lite med folk, nästan låtsaspladdra, så dyker det alltid upp nånting, "Jaha, hur har han hanterat det där? Det där kanske vi borde lösa".

På frukostseminariet kunde deltagarna tillsammans med mig som forskare formulera några tänkbara åtgärder:

- "Marknadsföra" bolagsjuristen, inte bara på egen hand utan även med hjälp av ledningen.
- Erbjuda utbildningar för anställda – förutom kurser kring avtal kan man ha t.ex. rollspel där de får spela jurist eller kurser i vardagsjuridik.
- Arbeta med "intern förhandling" med olika yrkesgrupper före förhandling med motpart.

Det finns mycket att göra för att minska distansen mellan jurister och icke-jurister och därmed undvika risker i affärsprocesser.

-------------------------------------

Mona Blåsjö, docent, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.

Inkomna mål ökade 2019

Antalet inkomna mål till domstolarna fortsatte under 2019 att öka och ligger nu på de högsta nivåerna någonsin. Arbetet med digitalisering av verksamheten har fortsatt och resulterat i nya e-tjänster.

Hundra nya åklagare

Åklagarmyndigheten har överlämnat 2019 års årsredovisning till regeringen och av den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

Nya domare

Regeringen har den 20 februari utnämnt respektive anställt två nya rådmän.

Två nya delägare till Lindahl

Advokatfirman Lindahl tar in advokaterna Monica Lagercrantz och Dennis Westermark som delägare i Stockholm. Dessutom ansluter juristerna Nicklas Bexelius och Lisa Liljekvist.

Nytt hovrättsråd

Regeringen har den 13 februari utnämnt ett nytt hovrättsråd.

Ny generaldirektör för Kriminalvården

Regeringen har utsett Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren till generaldirektör för Kriminalvården.

Foto Igor Stevanovic

Översyn av domstolars oberoende

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över formerna för ändring av grundlag och utreda åtgärder för att stärka domstolarnas och domarnas oberoende.

Foto © Dave Bredeson | Dreamstime.com

Ingen åtgärd mot advokater i musikvideo

De tre advokaternas medverkan i en inspelning av en musikvideo i en tingsrätt bröt inte mot god advokatsed och lämnas därmed utan åtgärd av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Skatteverkets kontroller

Skatteverket kommer i år att granska privata kostnader och oredovisade förmåner i företag samt städ- och transportbranscherna i kampen mot svartarbete. Dessutom görs insatser mot identitetsrelaterat fusk och skenutvandring.

Felaktig kommentar av advokat

Advokaten borde inte ha kommenterat ett inlägg på Instagram på sätt som skett. Det slår Advokatsamfundets disciplinnämnd fast i ett uttalande.

Professor i offentlig rätt

Pernilla Leviner befordrades den 1 februari till professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

Foto stocksnapper

Stor skillnad i andelen direktavskrivna brott

Direktavskrivning av brott skiljer sig mellan landets sju regioner. Brottsstrukturen förklarar en stor del av skillnaden. Det visar en ny kortanalys från Brå.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt