Bli kund Annonsera
fredag 22 november 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 januari 2014,

Bromskloss och rundningsmärke – bolagsjurister i avtalsprocesser

Krönika av docent Mona Blåsjö, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.
Mona Blåsjö

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

– Jag kan citera okänd mästare som kallade bolagsjurister för rundningsmärken!

Så skämtar en förhandlingsledare där han sitter vid förhandlingsbordet med bolagsjurister från varsitt företag. Ett rundningsmärke är något en seglare bör undvika. Förhandlingsledaren verkar tycka att hans bolagsjurist är för noggrann. Det tar tid att vara noggrann, och tid kostar pengar.

Det är vanligt att juristen ses som någon som krånglar till det, en "bromskloss" som sätter hinder när andra tycker att de har kommit fram till någonting bra. I en krönika i Infotorg Juridik i december 2013 skriver Christina Wainikka om fenomenet att jurister ofta släpps in för sent i arbetet med till exempel avtal. Icke-jurister inser inte alltid vad jurister kan bidra med tidigt i arbetsprocesser.

Själv har jag gjort en undersökning om bolagsjuristers arbete ur kommunikativ aspekt. Många av de tjugo jurister jag intervjuade vittnade om problemet att bolagsjurister ibland kallas in för sent i avtalsprocesser. Risken är då att företaget står inför framtida problem, som stora kostnader.

Så här sa en intervjuad om hur olika olika yrkesgrupper kan se på avtal:

– De ber mig att jag ska skriva ett avtal. Jaha, säger jag, avtalet är ju att skriva ner den affär du har gjort. Men de ser inte kopplingen, de tycker att avtalet är juristens sak. Men det är ju en beskrivning av affären du gjort, säger jag. Jag kan inte skriva avtalet i tomma luften.

Givetvis har många företag och organisationer riktlinjer för när och hur jurister ska involveras, till exempel vid avtal över ett visst belopp. Och givetvis är det ett välkänt fenomen att bolagsjurister ibland kommer in för sent. Ändå – eller just därför – blev intresset stort då Stockholms universitet bjöd in till ett frukostseminarium om frågan, och många sa att det aldrig tidigare diskuterat problemet på en generell nivå.

Vad kan man då göra åt problemet? Beror det främst på juristerna eller på "de andra"? Någon enkel lösning att använda i alla sammanhang finns knappast. Och i stället för att lägga skulden på en av sidorna är det mer realistiskt att säga att problemet uppstår i relationen mellan jurister och icke-jurister. Andra kan ha en överdriven respekt, distans och nästan rädsla för företagets jurist. Bolagsjuristen i sin tur har ett ansvar att motverka denna distans. Deltagarna i frukostseminariet och flera intervjuade, poängterade att det sociala spelar stor roll. Det kan vara en god investering att helt enkelt regelbundet fika med de andra, visa sig i korridorerna och vara allmänt tillgänglig. Ofta sitter bolagsjurister tillsammans med ledningen, kanske bokstavligen ”där uppe”, och det blir då svårare för andra att ta kontakt. För juristen blir det svårare att visa vad man kan bidra med, om man sällan träffas.

En bolagsjurist kan behöva en sorts radar som uppfattar vad som är på gång. Det är förstås lättare om man har tid och möjlighet att gå ifrån sitt rum lite oftare. En intervjuad bolagsjurist sa:

– Själv uppfattar jag mig som väldigt social så därför har jag nog förmågan att genom att pladdra lite med folk, nästan låtsaspladdra, så dyker det alltid upp nånting, "Jaha, hur har han hanterat det där? Det där kanske vi borde lösa".

På frukostseminariet kunde deltagarna tillsammans med mig som forskare formulera några tänkbara åtgärder:

- "Marknadsföra" bolagsjuristen, inte bara på egen hand utan även med hjälp av ledningen.
- Erbjuda utbildningar för anställda – förutom kurser kring avtal kan man ha t.ex. rollspel där de får spela jurist eller kurser i vardagsjuridik.
- Arbeta med "intern förhandling" med olika yrkesgrupper före förhandling med motpart.

Det finns mycket att göra för att minska distansen mellan jurister och icke-jurister och därmed undvika risker i affärsprocesser.

-------------------------------------

Mona Blåsjö, docent, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.

JK ändrar ersättning för frihetsberövande

Justitiekanslern har gjort en översyn av praxis för anspråk enligt frihetsberövandelagen och kommer att göra vissa ändringar av hur lidandeersättning ska bestämmas. Det sker främst i form av olika omfördelningar av det totala ersättningsbeloppet.

Åtal väcks efter förolyckad djurvårdare

Åtal väcks i ärendet där en 18-årig man dödades av en björn i en djurpark i Dalarna sommaren 2017. Förutom åtal om arbetsmiljöbrott yrkar åklagaren att parkens verksamhetsutövare åläggs en företagsbot på minst åtta miljoner kronor.

Foto Mikael Risedal

Lundensare bästa student i affärsjuridik

Årets upplaga av Business law challenge lockade många av landets juriststudenter och i finalen korades Marielle Pettersson vid Lunds universitet till vinnare.

Ny generaldirektör utsedd för Brå

Regeringen har utsett Kristina Svartz till ny generaldirektör för Brottsförebyggande rådet.

Ny VD på Delphi i Göteborg

Advokatfirman Delphi har utsett Annelie Liljeqvist till VD på sitt Göteborgskontor. 

Foto Stuart Miles

Offentlig sektor bättre på att anmäla incidenter

Datainspektionens rapport visar att anmälda personuppgiftsincidenter mellan januari och september har ökat med närmare 30 procent jämfört med samma period förra året.

24 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 24 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 november.

Foto stocksnapper

Fem domare utnämnda

Regeringen har 7 november utnämnt fem nya domare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter klar

Datainspektionen har granskat den förteckning som brottsbekämpande myndigheter måste ha över register och behandling av personuppgifter som omfattas av brottsdatalagen.

Nystartad skattebyrå

Ett antal namnkunniga skatteexpertar har gått samman och bildat skattebyrån Unum Tax.

Foto EU-domstolen

Svensk och finsk EU-domare på plats

Efter att de båda utsetts tidigare i år har nu Sveriges och Finlands domare tillträtt i EU-domstolen i Luxemburg.

Datainspektionen utökar granskning

Nu utökas granskningen av hur företag använder samtycke för att samla in personuppgifter. Datainspektionen inleder tillsyn av ytterligare bolag.

Foto © tomloel

Ansträngt läge i migrationsdomstolarna

Migrationsdomstolarnas balanser väntas enligt Domstolsverket öka de kommande åren och målen kommer fortsatt ta mycket lång tid att avgöra.

Advokater till nystartad fullservicebyrå

Ett tjugotal jurister bildar Astra Advokater med fokus på affärsjuridik, affärsprocess, affärsrelaterad straffrätt och skatterätt.

Foto Advokatfirman Vinge

Prisas för insatser inom advokatyrket

Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket tilldelas Maria-Pia Hope på Vinge för hennes engagemang inom ledarskap och jämställdhetsfrågor.

Foto Linköpings Universitet

Affärsjuridiska program firar 25 år

Linköpings universitet har firat de affärsjuridiska programmens 25-årsjubileum med föreläsningar, forskningsevent och sociala aktiviteter.

Polisen får använda ansiktsigenkänning

Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig men uppmanar polisen att slå fast hur länge uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas.

Foto © Hans Joachim Roy | Dreamstime.com

Polisens misstanke-register granskas

Datainspektionen ska kontrollera om uppgifter om personer som inte längre är misstänkta tas bort från polisens misstankeregister.

Åklagaren överklagar inte dom om polisskott

Stockholms tingsrätt frikände tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds och åklagaren väljer att inte överklaga domen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt