Bli kund Annonsera
fredag 14 augusti 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 januari 2014,

Bromskloss och rundningsmärke – bolagsjurister i avtalsprocesser

Krönika av docent Mona Blåsjö, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.
Mona Blåsjö

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

– Jag kan citera okänd mästare som kallade bolagsjurister för rundningsmärken!

Så skämtar en förhandlingsledare där han sitter vid förhandlingsbordet med bolagsjurister från varsitt företag. Ett rundningsmärke är något en seglare bör undvika. Förhandlingsledaren verkar tycka att hans bolagsjurist är för noggrann. Det tar tid att vara noggrann, och tid kostar pengar.

Det är vanligt att juristen ses som någon som krånglar till det, en "bromskloss" som sätter hinder när andra tycker att de har kommit fram till någonting bra. I en krönika i Infotorg Juridik i december 2013 skriver Christina Wainikka om fenomenet att jurister ofta släpps in för sent i arbetet med till exempel avtal. Icke-jurister inser inte alltid vad jurister kan bidra med tidigt i arbetsprocesser.

Själv har jag gjort en undersökning om bolagsjuristers arbete ur kommunikativ aspekt. Många av de tjugo jurister jag intervjuade vittnade om problemet att bolagsjurister ibland kallas in för sent i avtalsprocesser. Risken är då att företaget står inför framtida problem, som stora kostnader.

Så här sa en intervjuad om hur olika olika yrkesgrupper kan se på avtal:

– De ber mig att jag ska skriva ett avtal. Jaha, säger jag, avtalet är ju att skriva ner den affär du har gjort. Men de ser inte kopplingen, de tycker att avtalet är juristens sak. Men det är ju en beskrivning av affären du gjort, säger jag. Jag kan inte skriva avtalet i tomma luften.

Givetvis har många företag och organisationer riktlinjer för när och hur jurister ska involveras, till exempel vid avtal över ett visst belopp. Och givetvis är det ett välkänt fenomen att bolagsjurister ibland kommer in för sent. Ändå – eller just därför – blev intresset stort då Stockholms universitet bjöd in till ett frukostseminarium om frågan, och många sa att det aldrig tidigare diskuterat problemet på en generell nivå.

Vad kan man då göra åt problemet? Beror det främst på juristerna eller på "de andra"? Någon enkel lösning att använda i alla sammanhang finns knappast. Och i stället för att lägga skulden på en av sidorna är det mer realistiskt att säga att problemet uppstår i relationen mellan jurister och icke-jurister. Andra kan ha en överdriven respekt, distans och nästan rädsla för företagets jurist. Bolagsjuristen i sin tur har ett ansvar att motverka denna distans. Deltagarna i frukostseminariet och flera intervjuade, poängterade att det sociala spelar stor roll. Det kan vara en god investering att helt enkelt regelbundet fika med de andra, visa sig i korridorerna och vara allmänt tillgänglig. Ofta sitter bolagsjurister tillsammans med ledningen, kanske bokstavligen ”där uppe”, och det blir då svårare för andra att ta kontakt. För juristen blir det svårare att visa vad man kan bidra med, om man sällan träffas.

En bolagsjurist kan behöva en sorts radar som uppfattar vad som är på gång. Det är förstås lättare om man har tid och möjlighet att gå ifrån sitt rum lite oftare. En intervjuad bolagsjurist sa:

– Själv uppfattar jag mig som väldigt social så därför har jag nog förmågan att genom att pladdra lite med folk, nästan låtsaspladdra, så dyker det alltid upp nånting, "Jaha, hur har han hanterat det där? Det där kanske vi borde lösa".

På frukostseminariet kunde deltagarna tillsammans med mig som forskare formulera några tänkbara åtgärder:

- "Marknadsföra" bolagsjuristen, inte bara på egen hand utan även med hjälp av ledningen.
- Erbjuda utbildningar för anställda – förutom kurser kring avtal kan man ha t.ex. rollspel där de får spela jurist eller kurser i vardagsjuridik.
- Arbeta med "intern förhandling" med olika yrkesgrupper före förhandling med motpart.

Det finns mycket att göra för att minska distansen mellan jurister och icke-jurister och därmed undvika risker i affärsprocesser.

-------------------------------------

Mona Blåsjö, docent, text- och samtalsforskare vid Stockholms universitet.

Foto ©kzenon

Svårt köpa juridiska tjänster

Enligt en ny undersökning från Konsumentverket tycker Sveriges konsumenter att det är svårt att veta vilka juridiska tjänster man ska välja och vad man får för pengarna.

Nya lagar i augusti

Den 1 augusti försvinner kravet på tillstånd för kamerabevakning i vissa situationer och nya regler börjar gälla med syftet att förbättra informationsutbytet mellan polis och socialtjänst.

Foto Roland Magnusson

Svensk seger i nordisk juristtävling

Det blev svensk vinst för sex studenter vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i årets omgång av den "Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna".

Foto Roland Lundgren

Dom mot Kinaambassa-dör överklagas inte

Åklagarna har beslutat att inte överklaga domen från Stockholms tingsrätt om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Foto © Mikael Damkier Dreamstime.com

Juridiska problem med digital vård

I en ny rapport visar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, på ett antal svårigheter med dataskydd för digitala vårdtjänster.

Foto designtock

JO utreder kommuners utlämnande av coronauppgifter

JO har beslutat att utreda en anmälan mot åtta kommuner och en region som påstås ha samordnat sin hantering av en journalists begäran om att få ta del av uppgifter som rör covid-19.

Särskilt sändebud mot organiserad brottslighet

Juristen och före detta ambassadören Håkan Jevrell har utsetts till regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet.

Foto Andrey Popov

Ny generaldirektör för Domstolsverket

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén har utsetts till generaldirektör för Domstolsverket, en tjänst han tidigare innehaft 2005-2007.

Byggstart för Hudiksvalls tingsrätt

Projektet med ny- och ombyggnation av domstolen i Hudiksvall kommer att starta i september och beräknas vara slutfört 2022.

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt