Bli kund Annonsera
lördag 21 juni 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 augusti 2024,

När standardavtal kolliderar

Standardavtal är ett allt vanligare inslag i dagens affärsliv. Det är inte ovanligt att båda parterna har egna standardiserade villkorsuppsättningar. När avtalsprestationerna sedan utväxlas uppstår vissa gånger frågan om vilka villkor som ska tillämpas. I denna artikel granskar den nyblivna juristen Zack Norén vilka lösningsalternativ som finns och hur problematiken bör lösas.

VERKTYG

»
Tipsa en vän


Allmänt om standardavtal
Ett standardavtal brukar definieras som ett avtal med i förhand formulerade villkor med syfte att tillämpas i flertalet olika avtalsförhållanden. Karakteristiskt är att villkoren inte har blivit föremål för individuell förhandling mellan parterna. På så vis rationaliseras och påskyndas varje avtalsslut vilket i sin tur minskar transaktionskostnaderna. Avtalets innehåll preciseras också vilket dessutom medför en ökad förutsebarhet och trygghet, inte minst för den part som upprättat avtalet.

De flesta företag tillämpar idag någon form av standardavtal för sin handel. Inkorporeringen kan ske på en mängd sätt och i ett antal olika faser av avtalsbindningsprocessen. Allt från en hänvisning i samband med huvudavtalets undertecknande till tryckt avtalstext på baksidan av en orderbekräftelse kan komma på fråga. Eftersom avtalsbindningsprocessen ofta innebär att avtalsdokumentation utväxlas vid en mängd tillfällen, samtidigt som inkorporering av standardvillkor ofta sker rutinmässigt, föreligger en risk att avtalsparterna utan vetskap hänvisar till olika standardavtal.

Problematiken med kolliderande standardavtal
Varje standardavtal som är ensidigt upprättat tenderar att inneha villkor som gynnar den part som författade det. I de fall båda avtalsparterna hänvisar till sina egna standardavtal finns därför en risk för motstridighet. Hur denna motstridighet ska hanteras är en fråga utan ett självklart svar. Kolliderande standardavtal, eller battle of forms som det också kallas, har nämligen inte behandlats i någon större utsträckning i svensk rätt.

Ett av de få rättsfall som berör problematiken är NJA 1916 s. 583. I målet hade säljaren hänvisat till sina standardavtalsvillkor varpå köparen i sin tur hänvisat till sina standardvillkor i accepten. HD bedömde accepten som oren och bindande avtal hade därmed inte kommit till stånd. Eftersom ingen av parterna hade påbörjat avtalsprestationerna ger rättsfallet ingen vägledning kring hur situationen ska bedömas efter det att avtalets fullgörande påbörjats eller avslutats.

I doktrinen har det presenterats ett antal olika synvinklar gällande vilken parts standardavtal som ska få företräde. Det finns i detta sammanhang inte anledning att på ett djupare plan redogöra för varje enskild författares åsikt om olika metoder. I det följande presenteras en översikt av de mest frekvent förekommande lösningsmodellerna.

De olika lösningsmodellerna

1. First shot
First shot-modellen innebär att det är den första viljeförklaringen, det vill säga det standardavtal som först inkorporerades i huvudavtalet, som har företräde. Efter att det första standardavtalet har införlivats har mottagaren en skyldighet att uttryckligen bestrida dessa. Om motparten endast väljer att översända sina egna villkor är det således, enligt first shot-modellen, inte tillräckligt för att sätta den första viljeförklaringen ur spel (Göransson, Ulf, Kolliderande standardavtal, 1988, s. 25–26).

2. Last shot
Tvärtom från ovan innebär last shot-modellen att det standardavtal som avsändes sist är det som vinner företräde. Bernitz anser att last shot-modellen är det alternativ som främst är förenligt med svensk rätt. Han menar, i ljuset av 6 § 2 st. avtalslagen, att en tillämpning av last shot-modellen ligger närmast till hands då den senare referensen till ett standardavtal är att likställas med en oren accept. Eftersom denna orena accept sedan får anses konkludent accepterad måste det senare standardavtalet äga företräde (Bernitz, Ulf, Ulf Göranson: Kolliderande standardavtal, JT nr 2-3, 1989/90 s. 363-364). Viss praxis om vad som ska anses utgöra en konkludent accept visar också att en tillämpning av last shot-modellen teoretiskt sett är förenlig med svensk rätt, se t.ex. NJA 1980 s. 46 och NJA 1946 s. 122.

3. Knock-out
Till skillnad från de föregående presenterade lösningsmodellerna ser knock-out modellen (eller sammanjämkning som den ibland kallas) inte standardavtalen som odelbara. I stället erbjuds ett synsätt där villkoren från bådas håll jämkas samman. Ifall det finns villkor som är helt oförenliga med varandra får rätten tolka och fylla ut dessa delar, exempelvis med grund i den dispositiva rätten. Metoden återfinns i artikel 2.1.22 UNIDROIT Principles, artikel 2:209(1) PECL och artikel II.-4:209 DCFR.

4. Situationsanpassad lösning
En annan lösning på problemet som växt fram är att göra en bedömning i det enskilda fallet.

Utgångspunkten är här att bedöma den enskilda avtalssituationen utifrån faktorer såsom vilken lösning som främst är förenlig med dispositiva rättsregler och vad som är normalt för avtalstypen. Det kan även vara av intresse att undersöka hur standardavtalen har blivit införlivade samt om någon av parterna särskilt har fäst vikt vid att det egna standardavtalet skulle gälla i avtalsförhållandet.

Vilken modell bör ges företräde?
De sedvanliga rättskällorna lag, praxis och doktrin, ger för svensk rätts del inga tydliga indikationer för vilken lösning som ska ges företräde. Frågan är omdiskuterad och det finns inget självklart svar. En naturlig utgångspunkt är att upprätthålla sig vid last shot-modellen och dess någorlunda överensstämmelse med avtalslagen.

Trots att last shot-modellen i viss mån är möjlig att förena med de etablerade avtalsrättsliga principerna är det i realiteten sällan möjligt att kategorisera de olika standardavtalen etiketten anbud och accept. Det är också svårt att anse att någon av parterna kan ha varit i ond tro så länge ingen direkt reflekterat över motpartens standardavtal. För att avgöra problematiken utifrån 6 § 2 st. avtalslagen måste situationen därför i princip pressas in i rekvisiten.

Last shot-modellen är också, likt first shot-modellen, statisk på så vis att någon av parterna får igenom alla sina villkor, medan den andre helt får ge upp sina. Även om ett sådant synsätt underlättar förutsebarheten kan det te sig strängt att den ena parten alltid behöver underkasta sig den andres villkor. Att låta tidsföljden som parterna har hänvisat till varje standardavtal få avgörande betydelse kan vidare upplevas som godtyckligt. I de fall parterna har översänt sina standardvillkor rutinmässigt blir det i princip slumpen som får styra lösningen av det enskilda fallet.

En friare tolkning ger en större möjlighet att ta hänsyn till det enskilda fallets egenheter. Vid tillämpning av den situationsanpassade lösningen är det olika faktorer från fall till fall som styr vilket standardavtal som ska äga företräde framför det andra. Hänsyn kan exempelvis tas till hur kollisionen mellan standardavtalen uppkom, vilket av dessa som främst ligger i linje med dispositiva rättsregler och vilken part som får anses ha varit mest försumlig. Bedömningen blir här mindre mekanisk eftersom domstolen eller skiljenämnden ges fler verktyg för att hantera frågan.

I vissa fall kan tänkas att den situationsanpassade lösningen inte erbjuder någon direkt lösning. Det kan exempelvis vara svårt att urskilja något som talar för att det ena standardavtalet ska tillämpas framför det andra när det visar sig att parterna bär lika skuld till den uppkomna situationen och båda parternas klausuler avviker från dispositiv rätt. I en sådan situation är det lämpligt att avgöra frågan utifrån knock-out modellen eftersom en sammanjämkning i största möjliga utsträckning behandlar parterna likvärdigt. Att betrakta båda standardavtalen som avtalsinnehåll sätter på så vis den verkliga partsavsikten vid avtalets ingående i fokus.

FAKTA

Lagrum: UNIDROIT Principles, artikel 2:209(1) PECL och artikel II.-4:209 DCFR

Rättsfall: NJA 1916 s. 583 NJA 1980 s. 46 NJA 1946 s. 122

Litteratur: Bernitz, Ulf, Ulf Göranson: Kolliderande standardavtal, JT nr 2-3, 1989/90 s. 363-364 Göransson, Ulf, Kolliderande standardavtal, 1988, s. 25–26

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt