Publicerad: 18 oktober 2023,
Juristens roll i AI-samhället – ett samtal med forskaren Stanley Greenstein
I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, framhåller att juridiken har en viktig roll i teknikutvecklingen och vikten av att jurister har kunskap om tekniken.
Stanley Greenstein
VERKTYG
Stanley Greensteins intresse för teknik fanns redan då han studerade juridik i Sydafrika. Efter sin juristexamen läste han kurser i tekniska ämnen och under sin master i Law and IT på Stockholms universitet fick Greenstein upp ögonen för kombinationen juridik och teknik. Plötsligt var, berättar Greenstein, juridik intressant och något väldigt spännande.
Greenstein disputerade 2017 inom rättsinformatik, ett rättsområde som handlar om juridikens förhållande och samspel med modern informations- och kommunikationsteknik (IT), och forskar samt undervisar idag inom området. Hans huvudsakliga intresseområde är samspelet mellan teknik och samhälle, med ett fokus på AI och dess etiska och samhälleliga implikationer.
Ett givande och utmanande rättsområde
Teknikutvecklingen sker snabbt och det händer mycket inom tekniken. Inom rättsinformatiken finns det därför alltid något på gång, berättar Greenstein, och framhåller hur givande det är att forska inom ett sådant område, inte minst nu när det finns en sådan hype kring AI.
Det finns emellertid också utmaningar med arbetet. Forskning inom rättsinformatik sker ofta tvärvetenskapligt, vilket ger upphov till speciella svårigheter.
Greenstein berättar att det är en utmaning att teknikutvecklingen går så fort framåt. För att kunna göra en rättslig analys av tekniken, fortsätter han, måste man behärska den tekniska biten. När utveckling sker snabbt kan dock tekniken redan ha hunnit ändras när man börjar med den juridiska delen, vilket gör det svårt att landa i något i sin rättsliga analys.
En annan utmaning är att en tvärvetenskaplig metod kan utmana den traditionella rättsdogmatiska metoden. Greenstein förklarar att man i det tvärvetenskapliga arbetet exempelvis tar hänsyn till fler källor än de traditionella rättskällorna. Jurister som har en mer renodlad rättsdogmatisk syn på ett problem kan därför ibland ha svårt att acceptera en mer tvärvetenskaplig metod.
Samarbete över discipliner
Som verksam inom området är det viktigt att ha kunskap inte bara om juridiken, utan även om tekniken. Greenstein framhåller dock att man som jurist inte förväntas bli expert på tekniken. Det är därför, fortsätter han, viktigt att kunna prata med experter inom andra discipliner.
En framtida utmaning för området och tvärvetenskapliga samarbeten är att hitta ett gemensamt språk för forskare och verksamma inom olika discipliner: Juristen måste kunna förklara juridiken och IT-utvecklaren tekniken på sådant sätt att båda förstår.
Greenstein framhäver att jurister måste öva mer på att arbeta tillsammans med IT-utvecklare. Juristutbildningar är rent allmänt inte utformade för att ge juriststudenter tillfälle att öva på att arbeta tillsammans med experter inom andra discipliner, till exempel med systemvetare. Kanske, säger Greenstein, måste de etablerade akademiska strukturerna justeras för att uppmuntra disciplinöverskridande samarbeten.
Juristens roll i teknikutvecklingen
Det finns inom teknisk forskning en stor efterfrågan efter jurister som sysslar med rättsinformatik. Många IT-utvecklare som söker projekt, förklarar Greenstein, vill gärna ha med en jurist för att få det rättsliga och etiska perspektivet och på så sätt kunna bygga in juridiken i de tekniska lösningar som utvecklas.
Det är positivt att IT-utvecklare vill ha med jurister i utvecklingen, men det kräver också att det finns jurister som är kunniga inom teknik.
Jurister, framhåller Greenstein, har en viktig roll i teknikutvecklingen. Juristens roll är att identifiera risker med den teknik som tas fram. Samtidigt måste rum lämnas för teknisk innovation, vilket medför en svår balansgång för juristen. Juridiken, fortsätter Greenstein, ska inte sätta stopp för den tekniska utvecklingen. Greenstein påpekar dock att det finns något i att juridiken utvecklas långsammare än tekniken.
Att juridiken har en bromsande effekt är viktigt. Det får IT-utvecklare att tänka igenom en gång till innan nya system sjösätts. Ny teknik, inte minst inom AI, kommer trots allt med stora risker och kan få omvälvande konsekvenser för individen och samhället.
Värderingar måste byggas in i tekniken
Den största risken med den ökade användningen av AI i samhället är, enligt Greenstein, att vi människor slutar tänka självständigt och i stället förlitar oss på att tekniken, exempelvis AI, vet bäst.
I förhållande till rätten utmanar teknikutvecklingen tillämpningen av etablerade juridiska begrepp och rättsliga principer. När AI används inom beslutsfattande försvinner exempelvis transparensen – det går inte att förstå hur ett beslut har tagits och det skapas så kallade svarta lådor – vilket är ett konkret hot i förhållande till rättsstatens principer som genomsyrar vårt rättsväsende.
För att möta dessa risker och utmaningar är det viktigt att programmera in värderingar, som rättsstatens principer, i tekniken. Det är emellertid en utmaning och det är inte säkert att alla rättsliga principer går att översätta till kod.
Vilka värderingar som byggs in i tekniken är således centralt, men också något mycket komplext. Värderingarna som byggs in, förklarar Greenstein, måste exempelvis kunna ändras över tid. Greenstein påpekar att diskussioner om teknikens risker alltid leder till frågan om vilket samhälle vi vill ha. Det är, fortsätter han, inte en fråga som jurister i första hand tänker på när ett problem måste lösas.
Framtiden för rätten och jurister
Det finns som nämnts utmaningar med AI-teknik och den teknikutveckling som tycks ske allt snabbare. Greenstein tycker ändå att tekniken har en plats i rätten. AI kan göra samhället bättre och även vara ett viktigt hjälpmedel i rättsväsendet. Likväl finns det en gräns då tekniken inte längre är ett hjälpmedel och riskerar att vara mer till problem än nytta.
Den ökade användningen av AI, både i rättsväsendet och i stort, kommer troligtvis, inte minst med den AI-förordning som EU håller på att besluta om, innebära att jurister måste ha större kunskap om tekniken.
Greenstein framhåller emellertid att jurister i teknikutvecklingen har ett ansvar att värna om de värderingar som samhället har bestämt är viktiga. I förhållande till den ökade användningen av AI är det viktigt, fortsätter han, att jurister inte tappar synen på människan.
Juridik är, påpekar Greenstein, ett verktyg för att se till att människan är i centrum: att det finns mänsklig autonomi och att denna autonomi inte eroderas. Han avslutar med att juridiken finns bland annat för att skydda människan från risker – och nu måste juridiken och juristerna göra det i förhållande till framväxande teknologier såsom AI.
Foto Micheal Erhardsson
Nya lagar i juli
Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.
UTBILDNING
» Till utbildningar
2
kommentarer
Foto Högsta domstolen
Nytt justitieråd föreslås
Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
31 nya advokater
Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.
»
Skattejurist med inriktning på direkt skatt
»
Foyen söker en senior och en junior jurist inom tvistlösning och entreprenad i Stockholm
»
Biträdande jurist i början av sin karriär till Lindhés Advokatbyrå
»
Jurist till Universitetskansliet
»
Biträdande jurist till teamet inom Tvistlösning DLA Piper