Straffrättsliga påföljdssystemet ändras
VERKTYG
Propositionen innehåller förslag som enligt regeringen ska leda till mer rättvisa straff. Den utgör den andra och sista delen i regeringens genomförande av de förslag som lämnades i Straffreformutredningens betänkande från 2025. I propositionen föreslås bland annat att:
• villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort,
• hela straffskalan ska användas i fler fall,
• dagens mängdrabatt avskaffas och
• vissa strafflindringsgrunder slopas.
Villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort
En central del av reformen är införandet av villkorligt fängelse. Det innebär att domstolen först bestämmer längden på ett fängelsestraff, men att straffet i vissa fall kan verkställas villkorligt i stället för i anstalt.
Villkorligt fängelse ersätter dagens påföljder villkorlig dom och skyddstillsyn. Samtidigt tas den nuvarande presumtionen mot fängelse bort. Tilläggssanktioner i form av övervakning, samhällstjänst eller dagsböter kan kopplas till det villkorliga straffet. Om den dömde återfaller i brott eller bryter mot villkoren kan beslutet om villkorlighet upphävas och straffet behöver då avtjänas i anstalt.
Hela straffskalan ska användas
Regeringen föreslår också att straffvärdet, alltså hur allvarligt ett brott är, ska bedömas på ett mer nyanserat sätt än i dag. Om brottet till exempel har orsakat stor skada, inneburit en hög grad av fara eller riktats mot en särskilt utsatt person ska detta på ett tydligt sätt påverka straffets längd.
För många brott innebär det att straffet kommer att hamna högre upp i straffskalan än enligt dagens ordning. Syftet är att hela straffskalan ska komma till användning i fler fall, inklusive maximistraffet. Regeringen föreslår också att begreppet brottsoffer introduceras i lagtexten.
Dagens mängdrabatt avskaffas
När någon döms för flera brott ska varje brott få större betydelse för det samlade straffet. I dag får tillkommande brott ofta en begränsad påverkan på det totala straffet, genom så kallad mängdrabatt. Regeringen föreslår att detta tas bort.
Som huvudregel ska straffvärdet för varje brott läggas till. Därefter ska domstolen göra en helhetsbedömning för att säkerställa att straffet är proportionerligt. Utgångspunkten är alltså att varje brott ska räknas fullt ut.
Vissa strafflindringsgrunder slopas
Regeringen föreslår även att vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Det gäller bland annat billighetsskälen om hög ålder, dålig hälsa, arbetsrättsliga följder eller att det gått lång tid sedan brottet begicks. Vissa av de här omständigheterna kan dock få betydelse när domstolen bedömer om ett fängelsestraff ska vara villkorligt eller inte.
Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen beslutar, vilket uppges göra det möjligt att införa reformen i takt med att Kriminalvården expanderar och har förutsättningar att ta emot fler intagna.































