Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 november 2023,

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ingen som är aktiv på internet kan ha undgått det informationskrig som nu pågår i sociala medier kopplat till kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas. I flödena på Facebook, Instagram, X och TikTok haglar argumenten fram och tillbaka om vem som är den största boven i krig. Hatiska uttrycker förekommer mot både muslimer och judar. Desinformationen flödar.

Internet har förändrats

Det vi ser nu är inget nytt i sociala medier, eller ens för internet. Till skillnad från i traditionella medier med redaktörer som granskar och släpper fram det som publiceras, exempelvis den artikel du nu läser, har internet sedan dess skapelse kännetecknats av dess frihet från yttre pekpinnar. Det är i alla fall så vi ofta tänker om vad internet är. I verkligheten är det en sanning med modifikation.

Internet må ha börjat som genuint anarkistiskt, men är sedan länge reglerat av stater, privatpersoner och företag. Ett förtal blir inte mindre straffbart bara för att det publiceras på internet. Tvärtom kan svårighetsgraden av brottet förvärras när de förtalande uppgifterna genom internet når en större publik. Privatpersoner är oförhindrade att välja vilket innehåll som får publiceras på sina egna hemsidor. Plattformsbolagens sociala medier är ett kluster av regler som innefattar egna avtalsvillkor, inbyggda algoritmer och på senare tid, en allt större offentlig regelbörda.

Sedan sociala mediers genombrott har emellertid något hänt. Det är nog tydligt för de flesta att det internet vi har idag ser väldigt annorlunda ut än det vi använde för bara femton år sedan. Internet blev ingen fluga så som vissa förutspådde. Internet blev istället i mångt och mycket navet för vår demokrati och bara plattformen Facebook samlar idag över tre miljarder användare. Facebook anses av många haft en avgörande inverkan på flera val, som Brexit och valet 2016 när Trump vann.

Vem bestämmer vad som är desinformation och hat?

Den här utvecklingen har bidragit till en större debatt om hur ramarna för vad som får uttryckas i sociala medier egentligen ska se ut – och vem som ska sätta dem. Den största delen av det många brukar anse är ”problematiskt innehåll” i sociala medier, så som hatiska uttryck och desinformation, når inte upp till det som i de flesta jurisidiktioner är att betrakta som brott. Vad som överhuvudtaget ens är ett uttryck för hat eller desinformation är heller inte alltid självklart.

Svaret på vem som sätter de här ramarna är i förhållande till sociala medier plattformsbolagen själva. Genom att bli en användare på exempelvis Facebook ingår du ett avtal med bolaget där du underkastar dig plattformens rätt att i princip göra som den vill med det innehåll du publicerar där. Utöver det bygger Facebook liksom alla sociala medier på algoritmer, underliggande tekniska regler som styr vilket innehåll du ser och inte ser i ditt flöde. Hittills har det demokratiska samtalet i sociala medier alltså varit underställt plattformsbolagen som i princip enväldig tyrann.

Plattformsbolagens makt ifrågasätts

Att verkligheten ser ut så här har problematiserats. Är det verkligen rimligt att villkoren för sociala medier, den plats där det mesta av det demokratiska samtalet kan anses äga rum idag, egentligen styrs av privata, extremt dominanta plattformsbolag, med i princip inga konkurrenter? Är det verkligen rimligt att vi gett bort den yttrandefrihet vi har i den fysiska världen till digitala härskare?

Till plattformsbolagens försvar kan det anföras att dessa i grund och botten är privata bolag, att de har en äganderätt och en näringsfrihet att driva sina företag som de vill och att ingen är tvingad att bli en användare på deras sociala medier och därmed acceptera villkoren på den plattformen. Yttrandefriheten som rättighet brukar inom rättsfilosofin dessutom betraktas som en ”negativ rättighet”, som innebär att den enbart är avsedd att skydda yttrandena gentemot hinder från staten.

En ny syn på rättigheter?

På senare år verkar det dock ha skett ett skifte om synen på vilka rättigheter, om några, vi som användare har i sociala medier. Meta, bolaget bakom Facebook, har själv lanserat ett enligt Meta oberoende, organ som heter ”Oversight Board”. Dit kan användare som uppfattar att deras innehåll blivit borttagat på felaktiga grunder ”överklaga” beslutet.

Ledamöterna i Oversight Board gör sedan, om ärendet anses ha ett prejudikatliknande värde, en bedömning av omständigheterna, användarvillkoren och yttrandefriheten så som den framgår av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Besluten är bindande för Meta att följa men ger inte rättskraft i domstol. Det mest uppmärksammade fallet hittills är nog sannolikt det när Oversight Board avgjorde att Metas avstängning av Trump från Facebook och Instagram skulle upphävas.

Även om Oversight Boards oberoende kan ifrågasättas, vilket jag inte minst lyft själv i mitt examensarbete på juristprogrammet ”Overseeing the Oversight Board”, visar den på att plattformsbolagen själva har reagerat på diskussionen om användares rättigheter. Allt fler inom juridisk doktrin menar att dessa plattformar inte kan styras enbart genom avtalsrättsliga principer utan att konstitutionella principer, som yttrandefrihet och rätten till effektiva rättsmedel, måste gälla även på stora plattformar. Denna inriktning kallas för ”digital konstiutionalism”

Digital Services Act

Även på EU-nivå har lagstiftningen börjat gå i det här spåret. Nu i år träder den stora EU-förordningen ”Digital Services Act” i kraft. Den syftar just till att säkerställa att plattformerna arbetar medvetet med frågor som desinformation, hatiska uttryck och säkerställande av användarnas rättigheter, som transparens i modereringsbeslut och möjlighet att få dessa överprövade. På så sätt verkar synen på de rättigheter som aktualiseras ha gått ifrån en negativ, där de som sagt gäller till skydd från staten, till en positiv, där staten ska garantera att dessa rättigheter finns på plattformarna.

En del kritiker menar att EU måste gå längre och att det här i praktiken inte kommer få någon större effekt på det demokratiska samtalet i sociala medier. De underliggande algoritmerna som i praktiken styr innehållet rörs nämligen i princip inte av Digital Services Act. Förordningen lägger sig inte heller i innehållet i de regler plattformsbolagen själva sätter upp, utan riktar sig mer in på att dessa ska vara transparenta och möjliga för användare att få prövade i sin tillämpning gentemot dem.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att plattformsbolagen i grund och botten är vinstdrivande företag som inte egentligen har som uppgift att säkerställa ett sunt offentligt samtal. Det finns också, enligt min mening, en betydande risk för att lagstiftaren stoppar fingrarna för långt ner i den syltburk som är reglering av plattformsbolag. Digital Services Act håller en balans, men frestelsen för lagstiftaren att lägga sig i mer kommer sannolikt vara stor. I förhållande till det får vi inte glömma bort vad yttrandefriheten ursprungligen syftade till: att skydda yttranden från statlig inblandning. I auktoritära stater som Ryssland finns inte längre plattformar som Facebook och Instagram.

Framtiden för våra digitala liv

Vad är nästa steg? Den tekniska utvecklingen talar för att våra virtuella liv inte kommer att stanna vid att scrolla på Facebook eller Tiktok. Samma bolag som ligger bakom sociala medier och sökmotorer investerar enorma belopp i utvecklingen av ”Metaverse”, hela virtuella världar.

Det må låta som science fiction men finns redan idag på prototypiknande stadium. När man befinner sig i en virtuell värld kommer inte enbart vad man skriver eller säger spela roll, utan hur man är. Det återstår att se om plattformsbolagen kommer få agera despoter även där eller om lagstiftaren reagerar – men inte överreagerar – i tid denna gång.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt