Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 18 oktober 2023,

Juristens roll i AI-samhället – ett samtal med forskaren Stanley Greenstein

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, framhåller att juridiken har en viktig roll i teknikutvecklingen och vikten av att jurister har kunskap om tekniken.
Stanley Greenstein

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Stanley Greensteins intresse för teknik fanns redan då han studerade juridik i Sydafrika. Efter sin juristexamen läste han kurser i tekniska ämnen och under sin master i Law and IT på Stockholms universitet fick Greenstein upp ögonen för kombinationen juridik och teknik. Plötsligt var, berättar Greenstein, juridik intressant och något väldigt spännande.

Greenstein disputerade 2017 inom rättsinformatik, ett rättsområde som handlar om juridikens förhållande och samspel med modern informations- och kommunikationsteknik (IT), och forskar samt undervisar idag inom området. Hans huvudsakliga intresseområde är samspelet mellan teknik och samhälle, med ett fokus på AI och dess etiska och samhälleliga implikationer.

Ett givande och utmanande rättsområde

Teknikutvecklingen sker snabbt och det händer mycket inom tekniken. Inom rättsinformatiken finns det därför alltid något på gång, berättar Greenstein, och framhåller hur givande det är att forska inom ett sådant område, inte minst nu när det finns en sådan hype kring AI.

Det finns emellertid också utmaningar med arbetet. Forskning inom rättsinformatik sker ofta tvärvetenskapligt, vilket ger upphov till speciella svårigheter.

Greenstein berättar att det är en utmaning att teknikutvecklingen går så fort framåt. För att kunna göra en rättslig analys av tekniken, fortsätter han, måste man behärska den tekniska biten. När utveckling sker snabbt kan dock tekniken redan ha hunnit ändras när man börjar med den juridiska delen, vilket gör det svårt att landa i något i sin rättsliga analys.

En annan utmaning är att en tvärvetenskaplig metod kan utmana den traditionella rättsdogmatiska metoden. Greenstein förklarar att man i det tvärvetenskapliga arbetet exempelvis tar hänsyn till fler källor än de traditionella rättskällorna. Jurister som har en mer renodlad rättsdogmatisk syn på ett problem kan därför ibland ha svårt att acceptera en mer tvärvetenskaplig metod.

Samarbete över discipliner

Som verksam inom området är det viktigt att ha kunskap inte bara om juridiken, utan även om tekniken. Greenstein framhåller dock att man som jurist inte förväntas bli expert på tekniken. Det är därför, fortsätter han, viktigt att kunna prata med experter inom andra discipliner.

En framtida utmaning för området och tvärvetenskapliga samarbeten är att hitta ett gemensamt språk för forskare och verksamma inom olika discipliner: Juristen måste kunna förklara juridiken och IT-utvecklaren tekniken på sådant sätt att båda förstår.

Greenstein framhäver att jurister måste öva mer på att arbeta tillsammans med IT-utvecklare. Juristutbildningar är rent allmänt inte utformade för att ge juriststudenter tillfälle att öva på att arbeta tillsammans med experter inom andra discipliner, till exempel med systemvetare. Kanske, säger Greenstein, måste de etablerade akademiska strukturerna justeras för att uppmuntra disciplinöverskridande samarbeten.

Juristens roll i teknikutvecklingen

Det finns inom teknisk forskning en stor efterfrågan efter jurister som sysslar med rättsinformatik. Många IT-utvecklare som söker projekt, förklarar Greenstein, vill gärna ha med en jurist för att få det rättsliga och etiska perspektivet och på så sätt kunna bygga in juridiken i de tekniska lösningar som utvecklas.

Det är positivt att IT-utvecklare vill ha med jurister i utvecklingen, men det kräver också att det finns jurister som är kunniga inom teknik.

Jurister, framhåller Greenstein, har en viktig roll i teknikutvecklingen. Juristens roll är att identifiera risker med den teknik som tas fram. Samtidigt måste rum lämnas för teknisk innovation, vilket medför en svår balansgång för juristen. Juridiken, fortsätter Greenstein, ska inte sätta stopp för den tekniska utvecklingen. Greenstein påpekar dock att det finns något i att juridiken utvecklas långsammare än tekniken.

Att juridiken har en bromsande effekt är viktigt. Det får IT-utvecklare att tänka igenom en gång till innan nya system sjösätts. Ny teknik, inte minst inom AI, kommer trots allt med stora risker och kan få omvälvande konsekvenser för individen och samhället.

Värderingar måste byggas in i tekniken

Den största risken med den ökade användningen av AI i samhället är, enligt Greenstein, att vi människor slutar tänka självständigt och i stället förlitar oss på att tekniken, exempelvis AI, vet bäst.

I förhållande till rätten utmanar teknikutvecklingen tillämpningen av etablerade juridiska begrepp och rättsliga principer. När AI används inom beslutsfattande försvinner exempelvis transparensen – det går inte att förstå hur ett beslut har tagits och det skapas så kallade svarta lådor – vilket är ett konkret hot i förhållande till rättsstatens principer som genomsyrar vårt rättsväsende.

För att möta dessa risker och utmaningar är det viktigt att programmera in värderingar, som rättsstatens principer, i tekniken. Det är emellertid en utmaning och det är inte säkert att alla rättsliga principer går att översätta till kod.

Vilka värderingar som byggs in i tekniken är således centralt, men också något mycket komplext. Värderingarna som byggs in, förklarar Greenstein, måste exempelvis kunna ändras över tid. Greenstein påpekar att diskussioner om teknikens risker alltid leder till frågan om vilket samhälle vi vill ha. Det är, fortsätter han, inte en fråga som jurister i första hand tänker på när ett problem måste lösas.

Framtiden för rätten och jurister

Det finns som nämnts utmaningar med AI-teknik och den teknikutveckling som tycks ske allt snabbare. Greenstein tycker ändå att tekniken har en plats i rätten. AI kan göra samhället bättre och även vara ett viktigt hjälpmedel i rättsväsendet. Likväl finns det en gräns då tekniken inte längre är ett hjälpmedel och riskerar att vara mer till problem än nytta.

Den ökade användningen av AI, både i rättsväsendet och i stort, kommer troligtvis, inte minst med den AI-förordning som EU håller på att besluta om, innebära att jurister måste ha större kunskap om tekniken.

Greenstein framhåller emellertid att jurister i teknikutvecklingen har ett ansvar att värna om de värderingar som samhället har bestämt är viktiga. I förhållande till den ökade användningen av AI är det viktigt, fortsätter han, att jurister inte tappar synen på människan.

Juridik är, påpekar Greenstein, ett verktyg för att se till att människan är i centrum: att det finns mänsklig autonomi och att denna autonomi inte eroderas. Han avslutar med att juridiken finns bland annat för att skydda människan från risker – och nu måste juridiken och juristerna göra det i förhållande till framväxande teknologier såsom AI.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt