Moa Lidén

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Projektet "Internationellt Centrum för  Evidensbaserad Straffrätt" (EB-CRIME) syftar till att lansera ett nytt vetenskapligt förhållningssätt till straffrätt - evidensbaserad straffrätt som är tänkt att bidra till riktlinjer som hjälper poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt och därmed förebygga felaktiga domar. Det framgår av ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I brottmålsprocessen kan, skriver universitetet vidare, felaktigheter i de metoder som används, liksom de mänskliga tolkningar som görs, medföra problem i form av till exempel felaktiga brottsmisstankar eller domar, ineffektiv resursanvändning och bristande legitimitet. EB-CRIME är det första multidisciplinära forskningscentret av sitt slag som möjliggörs genom nydanande samarbeten mellan forskare inom nio olika discipliner; juridik, psykologi, sociologi, rättsgenetik, rättsmedicin, rättskemi, digital forensik, antropologi och informationsteknologi, samt nära samarbeten med praktiker.

Evidensbaserad straffrätt bygger på forskning med kombinerade multidisciplinära metoder (till exempel humaniora, teknik och medicin) där felkällor undersöks och analyseras i tre olika nivåer. För det första utvärderas felkällor i de metoder och tekniker som används för att ta fram bevis, till exempel utvärderingar av muntliga utsagor från misstänkta och vittnen, verktyg för digitala bevis (databaser), DNA-analyser, rättsmedicinska metoder och metoder för åldersbedömningar. Ny teknik baserad på artificiell intelligens och avancerade DNA-metoder granskas, exempelvis mjukvaror för att särskilja DNA från flera individer i så kallade blandade DNA-spår.

För det andra utvärderas mänskliga felkällor i användningen av dessa metoder under utredningsfasen. Detta tar sikte på olika former av subjektivitet, individuella skillnader och gruppdynamik bland poliser, rättsläkare och forensiker. Och slutligen, för det tredje, utvärderas mänskliga felkällor i tolkningen av bevisen under domstolsfasen, vilket innefattar till exempel åklagares förståelse för möjliga fel i bevisen och domares förmåga att kritiska granska vetenskapligt komplexa bevisresultat.

I projektet, som nu alltså bevljats ett forskningsanslag på 18 miljoner kronor, deltar förutom projektledaren Moa Lidén, som är doktor i juridik och psykologi vid Juridiska institutionen, Uppsala Universitet och Department of Security and Crime Science, University College London, även följande forskare:

- Ingmar Thiblin, professor i rättsmedicin, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet

- Jacob Andersson Emad, doktor i rättsmedicin, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet

- Anders Hast, professor i informationsteknologi (AI), Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet

- Joakim Sundh, doktor i kognitionspsykologi, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet

- Ann-Cristin Cederborg, professor i barnpsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

- Daniel Hedlund, doktor i juridik och sociologi, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

- Sherry Nakhaeizadeh, doktor i forensisk antropologi, Department of Security and Crime Science, University College London

- Nina Sunde, doktor i digital forensik, Norska Polishögskolan, Norge

- Marie Allen, professor vid Institutionen för genetik, immunologi och patologi, Uppsala universitet

- Jonas Bergquist, professor vid Institutionen för kemi, Uppsala universitet