Domstolsverket uppger i ett pressmedelande att under perioden 2016-2020 ökade statens utgifter för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor, vilket motsvarar 24 procent.

Domstolsverkets analys pekar på målutvecklingen som den enskilt viktigaste förklaringen men även den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen bidrar till utgiftsökningen.

- Vi har idag har överlämnat slutrapporten med flera förslag till åtgärder för en effektivare kostnadskontroll. Det handlar om stora belopp och det regelverk vi har att förhålla oss till är exempelvis inte anpassat till de möjligheter som digitaliseringen ger, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén i en kommentar i pressmeddelandet.

Översyn av regelverket

I slutrapporten föreslås en lång rad med åtgärder som kräver både lag- eller förordningsändringar men även åtgärder som helt eller delvis ryms inom Domstolsverkets bemyndigande.

I väntan på en översyn av regelverket föreslår Domstolsverket ett antal delreformer som till exempel specificerade arbetsredogörelser, modernisering och anpassning av taxor och krav på digitala kostnadsräkningar.

Caroline Hindmarsh, lagman vid Östersunds tingsrätt, är en av dem som har medverkat i utredningsarbetet.

- Jag hoppas att de förslag som vi nu lagt fram inom en snar framtid blir verklighet. Exempelvis tror jag att systemet med ersättning enligt taxa, som idag finns för brottmål, vore lämpligt att utvidga. Jag tror även en taxa för mål som inte leder till åtal skulle ha en kostnadsdämpande effekt. Sen är jag säker på att vi kan göra en hel del genom att följa upp kostnaderna och erbjuda utbildning och erfarenhetsutbyte i större utsträckning än vad som varit fallet, säger Caroline Hindmarsh i en kommentar i pressmeddelandet.

Fortsatt arbete

Domstolsverket kommer under 2022 att arbeta vidare med flera av de åtgärdsförslag som ryms inom verkets bemyndigande. Det gäller bland annat att utreda förutsättningar, krav och behov för en e-tjänst för kostnadsräkningar.

En sådan e-tjänst skulle enligt Domstolsverket kunna bidra positivt till att öka kvaliteten i kostnadsräkningarna men de stora fördelarna kan uppnås först om regelverket ändras eftersom det idag inte finns något uttryckligt formkrav på kostnadsräkningen.