Bli kund Annonsera
måndag 20 september 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 1 mars 2021,

Domstolarna begär 700 miljoner kronor

Sedan rekordmånga mål strömmat in till landets domstolar under förra året begär Domstolsverket 700 miljoner extra för 2022-2024 i sitt budgetunderlag till regeringen. Enligt verket krävs tillskottet för att upprätthålla rättssäkerheten och hantera den kraftiga målökningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Domstolsverkets analyser visar, skriver verket i ett pressmeddelande, entydigt att domstolarna behöver mer resurser från och med 2022 för att inte bli en flaskhals i rättssystemet.

– Får vi inte tillskottet och mål riskerar att läggas på hög, så slår det mot dem som vänder sig till domstolarna för att få sin sak prövad, exempelvis gällande försörjning, men också mot organisationer, företag och offentlig verksamhet. Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten, säger Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör i pressmeddelandet.

Från 2022 begärs 135 miljoner extra, från 2023 ytterligare 405 miljoner och från 2023 en ökning med 160 miljoner jämfört med tilldelning i tidigare underlag från regeringen. Enligt Domstolsverkets prognoser är målökningarna störst för tingsrätter och förvaltningsrätter.

Ökning med 27 procent

Behovet av tillskott beror enligt Domstolsverket på en långsiktig trend med en allt större inströmning av mål till domstolarna. Antalet mål har ökat med 27 procent på bara fem år.

Domstolarna driver ett kontinuerligt arbete med digitalisering och effektivisering av sin verksamhet för att få ut mesta möjliga av anslagsmedlen. Men det uppges inte räcka. Enligt Domstolsverkets prognoser fram till 2024 förväntas målinflödet fortsätta öka kraftigt och landa på drygt 20 procent fler mål i tingsrätter och åtta procent högre i förvaltningsrätter, jämfört med 2020.

Längre väntan påverkar förtroendet

Utan tillskott kommer balanserna med mål som inte avgjorts att öka och därmed leda till längre väntetider för alla parter. Det finns också en risk att de satsningar som görs på polis och åklagare inte får fullt genomslag om Sveriges Domstolar inte får mer resurser. Det har direkt effekt på människors vardag och företags utvecklingsmöjligheter.

– Långa väntetider påverkar förtroendet för rättssystemet. Oberoende och väl fungerande domstolar är bärande för rättsstaten och ger legitimitet till vårt samhällssystem och därmed till demokratin i Sverige, förklarar Thomas Rolén i pressmeddelandet.

Budgetunderlaget lämnas in till Regeringskansliet den 1 mars och därefter behandlas samtliga myndigheters budgetförslag.

Ny delägare till MAQS

Mikael Satama Granberg blev den 1 september ny delägare vid MAQS Advokatbyrå.

Två nya domare

Regeringen har den 16 september utnämnt en lagman och en chefsrådman.

Ökat anslag till domstolarna

I den nya budgetpropositionen tillförs Sveriges Domstolar 535 miljoner kronor för planeringsperioden 2022-2024 i ökade budgetramar.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagens öppnande

Tisdag den 14 september öppnar Sveriges riksdag och det utgör starten på riksmötet 2021/22.

Hovrätten sänder webbinarier

Hovrätten över Skåne och Blekinge fyller 200 år och bjuder på på åtta webbinarier tillsammans med tingsrätterna i regionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 9 september utnämnt en hovrättspresident, två rådmän och tre kammarrättsråd.

Norburg & Scherp rekryterar

Advokaten Helena Selander har anslutit till Norburg & Scherp Advokatbyrå.

Ny delägare i Lindahl

David Ackebo ansluter som delägare i Lindahl och kommer att utveckla verksamheten inom tvistlösning.

Foto Juergen Priewe

Ny domare

Regeringen har den 2 september utnämnt en ny chefsrådman.

Fler brottsmisstänkta unga än äldre

Brå-rapporten avser andel misstänkta för brott bland folkbokförda personer 15 år och äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.

Kompass nyrekryterar

Kompass Advokat rekryterar Artur Ogelid där han främst ska arbeta med försäkring och finansiell reglering.

Ny delägare till Fylgia

Advokaten Joakim Johansson går in som delägare i Fylgia med tillträde den 1 september. Han kommer närmast från Wistrands advokatbyrå.

300 miljoner satsas inom juridik

Kalmar kommun och Linnéuniversitetet satsar på att juridik ska bli ett utbildnings- och forskningsfält med bas i Kalmar.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 6 kommentarer

Foto © tomloel

Nya domarutnämningar

Regeringen har utnämnt sex domare i tingsrätter och kammarrätt.

Ny Säpo-chef

Regeringen har utnämnt Charlotte von Essen till säkerhetspolischef och chef för Säkerhetspolisen.

Ny delägare i Cirio

Den 1 oktober rekryterar Cirio advokatbyrå Hanna Tilus som delägare. Hon kommer att arbeta med life science-bolag och IP-kapacitet.

92 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 92 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 augusti. 47 advokater har lämnat samfundet.

Ny GD för Brottsoffer-myndigheten

Regeringen har utsett Anders Alenskär till generaldirektör för Brottsoffermyndigheten. Han tillträder sin tjänst den 1 november och kommer närmast från en tjänst som lagman vid Lycksele tingsrätt.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt