Bli kund Annonsera
fredag 24 maj 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 maj 2023,

Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrunden till målet (mål nr 7394-21 m.fl.) var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen.

Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket.

I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att ''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte.

Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''.

Kammarrätten gick på Skatteverkets linje

Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ”För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats”.

Svårförståelig bedömning

Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111).

I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Nya domare

Regeringen har den 23 maj utnämnt sex nya domare.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Nya domare

Regeringen har den 16 maj utnämnt 15 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Straffskärpning för brott i nätverksmiljö

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om den straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk som infördes för snart ett år sedan.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

46 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 46 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

RÅ vill genomföra fler bakgrundskontroller

Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att kunna genomföra utökade bakgrundskontroller av fler medarbetare än vad som är möjligt i dag.

Klartecken för ny domstolsbyggnad

Regeringen har gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om att ingå hyresavtal för en ny domstolsbyggnad i Växjö.

Foto TOMAS PICH

Ny domarutnämning

Johan Sjöö har av regeringen utnämnts att vara lagman i Malmö tingsrätt. 

DOMARBLOGGEN

En vanlig dag i kammarrätten

Förvaltningsmålen handlar om frågor som i stort och smått berör oss alla och det samhälle vi lever i, men trots detta är rapporteringen därifrån betydligt lägre än från den allmänna domstolarna.

Foto Boris Breytman

Förslag till ny president i Svea hovrätt

Efter att intervjuförfarande nu har genomförts konstaterar Domarnämnden att justitiekanslern Mari Heidenborg är lämplig för anställning som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Foto Högsta domstolen

Stefan Lind- skog till CMS Wistrand

Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.

Klimatförändringarnas påverkan på juridiken

Vad betyder klimatförändringarna för rätten och juristprofessionen? Det var temat för dagen när Climate Change Counsel och JP Infonet höll i en konferens om rätten och klimatförändringarna.

Lindahl rekryterar arbetsrättsspecialist

Advokatfirman Lindahl rekryterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Elin Pettersson. Hon tillträder den 29 april till Lindahls kontor i Uppsala.

Nya ledamöter i brotts-skadeersättningsnämnd

Regeringen har nu beslutat om en ny sammansättning i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning.

Foto Stuart Miles

Digitaliseringens på-verkan på lagstiftningen

Vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med den snabba tekniska och digitala utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren vid Stockholms Universitet.

Foto Vinge

Vinge prisades i London

Vinge tog nyligen emot fyra utmärkelser vid Managing IP EMEA Awards 2024 i London.

Kriminell mc-miljö växer i Sverige

I en ny nulägesrapport om den kriminella mc-miljön konstateras bland annat att denna miljö fortsätter att växa.

Delphi arrangerade GDPR-dag

För femte året i rad anordnade Advokatfirman Delphi i veckan GDPR-dagen i Göteborg.

Ny chefsjurist på Alecta

Karin Cederbaum blir ny chefsjurist och chef för avdelning Juridik på Alecta.

DOMARBLOGGEN

DNA som bevisning

Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Jurist får pris

Upphandlingsjurist Fredrik Rogö har fått utmärkelsen Årets inköpare 2024.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt