Bli kund Annonsera
fredag 10 april 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 maj 2023,

Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrunden till målet (mål nr 7394-21 m.fl.) var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen.

Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket.

I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att ''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte.

Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''.

Kammarrätten gick på Skatteverkets linje

Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ”För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats”.

Svårförståelig bedömning

Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111).

I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

Medgiven talan av region prövas igen

I ett mål om vårdingrepp vid förlossning medgav en region betalningsskyldighet men förnekade ansvar för en påstådd kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Högsta domstolen slog fast att ett sådant orent medgivande inte hindrar domstolsprövning. Nu prövas målet återigen i tingsrätten.

Foto Hans Christiansson

Aktivt arbete mot välfärdsbrott

Över 22 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har stoppats eller återkrävts av Uppsala kommun under 2025. Resultaten uppges vara en följd av ett mer systematiskt arbete för att stoppa välfärdsbrott tidigare i systemen.

Åtalas för mord i Norrköping

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för inblandning i mordet på en 23-årig man som sköts i ett parkeringsgarage i Norrköping den 19 december 2024. En 22-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott, och en 30-årig man åtalas för medhjälp till mord.

Foto Leif Ingvarson

Jurist blir chef för Kriminalvården

Regeringen har utsett Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Kriminalvården. Anställningen gäller från och med den 11 maj 2026 till och med den 31 maj 2032.

Vinge samarbetar med XO Foundation

Vinge har inlett ett pro bono-samarbete med XO Foundation i syfte att stötta nästa generations entreprenörer.

DOMARBLOGGEN

Vad händer efter huvudförhandlingen?

Om domarens arbete efter det att huvudförhandlingen är avslutad handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Roland Magnusson

Åtalas för omfattande stölder av motorcyklar

Åtta personer har i dag åtalats för delaktighet i stölder av närmare 70 motorcyklar och fyrhjulingar i Dalarna och andra delar av Mellansverige. Utredningen visar att fordonen har transporterats till Polen i en organiserad verksamhet. Sammanlagt är de stulna fordonen värda omkring fem miljoner kronor.

Ny delägare i Hammar-skiöld

Advokatfirman Hammar-skiöld har rekryterat Martin Järvengren som ny partner inom firmans verksamhet för finansiell reglering.

Foto jagen51

Ökat fokus på arbetslivskriminalitet

Under 2025 ökade de myndighetsgemensamma kontrollerna kraftigt, vilket ledde till fler upp-täckta brottsupplägg och ekonomiska oegentligheter. Totalt stoppades eller krävdes 187 miljoner kronor tillbaka.

Foto Snowing

Femton nya domare

Regeringen har den 1 april utnämnt femton nya domare.

Foto MICHAEL KUELBEL

Arbete för mer oberoende domstolar

Domstolsverket redovisar nu ett regerings-uppdrag om förberedelserna inför den så kallade oberoendereformen. Från den 1 april 2027 blir Domstolsverket en styrelsemyndighet, Domstolsstyrelsen, ledd av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare.

MAQS:s fondteam nyanställer

MAQS Advokatbyrå har rekryterat Therese Virgin, specialist inom fonder, investeringar och privat M&A.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd i HFD

Regeringen har i dag utnämnt Magnus Bengtsson och Johan Lundmark till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt