Bli kund Annonsera
lördag 25 januari 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 maj 2023,

Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrunden till målet (mål nr 7394-21 m.fl.) var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen.

Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket.

I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att ''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte.

Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''.

Kammarrätten gick på Skatteverkets linje

Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ”För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats”.

Svårförståelig bedömning

Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111).

I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

DOMARBLOGGEN

Vad innebär störande av förrättning?

Det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg handlar om brottet störande av förrättning och gränsen mellan otillåtet störande och yttrandefrihet.

Nya domare

Regeringen har den 23 januari utnämnt åtta nya domare.

Begärs häktad för grova brott i Syrien

Åklagare har begärt en svensk medborgare häktad vid Stockholms tingsrätt misstänkt för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien.

Foto Katrina Brown

Jurist ny GD för Skolinspektionen

Regeringen har beslutat att anställa juristen Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.

Ny tech-jurist till Kompass

Mina Gholiof Roa, juridisk expert inom tech och dataskydd, ansluter till Kompass Advokat.

Foto Mikael Damkier

Nya domare

Regeringen har den 16 januari utnämnt sju nya domare.

Foto Jiri Hera

Statsåklagare utsedda

För att möta den alltmer komplexa och omfatt-ande ekonomiska brottsligheten har Ekobrotts-myndigheten inrättat en ny roll som statsåkla-gare. Nu har tretton nya statsåklagare utsetts.

Svevia anställer ny bolagsjurist

Karin Basun har rekryterats som ny bolagsjurist på Svevia.

Ny Managing Partner på Hammarskiöld

Malin von Heideken tillträder rollen som Managing Partner på Advokatfirman Hammarskiöld.

Tre entreprenad-jurister till MAQS

Elin Schedin, Naalamiley Gångare Grede och Emelie Constant lämnar AG Advokat och ansluter till MAQS i Stockholm.

PRAKTIKERARTIKEL

Juridiska utmaningar i försvarsindustrin

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökande globala säkerhetsutmaningar blir juridisk kunskap allt viktigare för företag inom försvars- och luftfartsindustrin. Charlotte Brunlid och Petter Kjöllerström från DLA Piper berättar i en praktikerartikel om detta.

Storrekrytering av Cirio

Cirio Advokatbyrå har rekryterat tolv fastighets-rättsjurister från advokatbyrån AG Advokat.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd i HD

Katrin Hollunger Wågnert tillträder som nytt justitieråd i Högsta domstolen.

Cederquist får nya delägare

Cederquist har valt in två nya delägare inom verksamhetsgruppen för M&A.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft.

Åtalas för mord i Gnosjö

En 28-årig man har åtalats för mord på en 74-årig kvinna den 13 november 2023 i ett skogsområde i Gnosjö. Han åtalas också för förberedelse till mord i Gnosjö och Göteborg.

Uppdrag för att stärka rättsväsendet

Regeringen har fattat beslut om 2025 års regleringsbrev för sex olika rättsvårdande myndigheter. I fokus står bland annat stöd till brottsoffer, genomslag för nya verktyg och förebyggande av brott.

IMY har ytterligare granskat Meta-pixeln

Integritetsskyddsmyndigheten är klar med ytterligare granskningar av personuppgifts-incidenter som rör företags användning av Meta-pixeln. IMY utfärdar en reprimand mot de granskade bolagen.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Förbud att anställa uteslutna advokater

Den 1 januari införs en ny bestämmelse i Vägledande regler om god advokatsed. Bestämmelsen innebär ett förbud mot att anställa tidigare advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt