Bli kund Annonsera
onsdag 27 september 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 april 2023,

Ingen vägledning ges om hyresundantaget

Avtal om hyra av fastighet har uttryckligen undantagits från tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (3 kap. 19 §). Den närmare innebörden av detta s.k. hyresundantag och hur lagen i övrigt ska tillämpas, t.ex. i fall då en byggnad ska uppföras för en upphandlande myndighets räkning och sedan hyras av myndigheten, har varit föremål för prövning i flera fall under senare tid. Det saknas dock i stor utsträckning vägledande avgöranden på området. Det skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, om i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Inom ramen för sin tillsynsverksamhet beslutade Konkurrensverket (2021-12-16, dnr 502/2020) att Domstolsverket hade agerat i strid med lagen om offentlig upphandling genom att ingå ett samarbetsavtal med ett externt företag angående projektering och uppförande av en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som Domstolsverket därefter skulle hyra, utan föregående annonsering. Konkurrensverket ansåg i korthet att samarbetsavtalet utgjorde en odelbar enhet med hyresavtalet och det huvudsakliga kontraktsföremålet var ett offentligt byggentreprenadkontrakt. Domstolsverket hade bl.a. invänt att alla upphandlingspliktiga delar hade separerats och tilldelats genom separata kontrakt, bl.a. ett byggentreprenadkontrakt som hade upphandlats genom ett annonserat förfarande. Domstolsverket hade även gjort gällande att samarbetsavtalet inte i sig omfattade någon upphandlingspliktig anskaffning.

Konkurrensverket angav i sitt beslut en anvisning om hur man överklagar och efter överklagande blev beslutet föremål för prövning av Förvaltningsrätten i Stockholm.

Förvaltningsrätten i Stockholm (2023-01-30, mål nr 35322-21) sammanträdde med en förstärkt sammansättning med två chefsrådmän och avslog överklagandet. Förvaltningsrätten uttalade i huvudsak att ”samtliga avtal som ingåtts inom ramen för projektet är oundgängliga för syftet att uppföra den domstolsbyggnad som Domstolsverket sedan ska hyra och att projektet ska betraktas som en upphandling”. Några närmare skäl för den ståndpunkten angavs inte.

Sedan Domstolsverket överklagat förvaltningsrättens dom har Kammarrätten i Stockholm nu (2023-04-17, mål nr 803-23) beslutat att upphäva förvaltningsrättens dom. Enligt kammarrätten kan Konkurrensverkets beslut varken sägas ha medfört eller varit ägnat att medföra sådana faktiska effekter att det motiverar överklagbarhet. Tillsynsbeslutet är inte heller bindande för domstolarna vid en eventuell framtida process om upphandlingsskadeavgift.

Kammarrätten ”konstaterar” att tillsynsbeslutet inte innebär något förbud, föreläggande eller sanktion och att det därför skiljer sig från rättsfallet HFD 2018 ref. 71. Eftersom beslutet inte anses påverka Domstolsverkets situation på ett sådant sätt att beslutet är överklagbart, borde förvaltningsrätten (enligt kammarrätten) inte ha prövat överklagandet.

I ljuset av den omfattande diskussion som pågår angående hyresundantaget är det förstås beklagligt att någon överprövning nu inte skedde av Konkurrensverkets beslut och förvaltningsrättens dom. Det hade t.ex. varit intressant att få en prövning av om något kringgående av lagen om offentlig upphandling kan anses ha skett med hänsyn tagen till det som Domstolsverket anfört om att separata kontrakt tilldelats för de upphandlingspliktiga delarna, vilka hade upphandlats enligt lagen.

Kammarrättens beslut att tillsynsbeslutet över huvud taget inte är överklagbart framstår heller inte som övertygande. I HFD 2018 ref. 71 ansågs Konkurrensverkets beslut inom ramen för tillsyn av den offentliga upphandlingen i och för sig vara överklagbart. Men domstolens majoritet undanröjde tillsynsbeslutet i det fallet eftersom de ansåg att Konkurrensverket utan att ha rättslig grund för det hade utformat tillsynsbeslutet som ett förbud. Någon rättslig grund för Konkurrensverket att tvinga en upphandlande myndighet att vidta eller underlåta en viss åtgärd efter en konstaterad regelöverträdelse finns nämligen inte.

Eftersom det för närvarande inte finns någon rättslig grund för Konkurrensverket att meddela förbud, föreläggande eller sanktion inom ramen för tillsynsverksamheten, är det svårt att förstå kammarrättens resonemang om att avsaknaden av sådana kännetecken på beslutet skulle medföra att tillsynsbeslutet inte är överklagbart.

Det nu omtvistade tillsynsbeslutet verkar visserligen skilja sig från det beslut som prövades i HFD 2018 ref. 71 genom att Konkurrensverket inte nu har uttalat sig på något sätt som skulle kunna uppfattas som kompetensöverskridande. Men det är svårt att förstå varför det nu aktuella tillsynsbeslutet, till skillnad från det tillsynsbeslut som prövades i HFD 2018 ref. 71, till sin karaktär inte skulle vara ägnat att påverka den upphandlande myndighetens situation på ett sådant sätt att det är överklagbart.

Även om det inte uttryckligen sägs i tillsynsbeslutet, är ju syftet med Konkurrensverkets tillsynsbeslut (enligt vad som anges på myndighetens webbplats på Internet) att ”uppmärksamma upphandlande myndigheter på att de har brutit mot regelverken för offentlig upphandling” och ”att underlätta för upphandlande myndigheter så att de inte gör samma misstag”. Det tycks ha varit sådana överväganden som gjorde att tillsynsbeslutet i HFD 2018 ref. 71 tillerkändes överklagbarhet.

STUDENTREPORTAGE

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är.

EU-jurist går till Vinge

EU- och konkurrensrättsjuristen Per Hellström har anslutit till Vinge som expert.

Ny MP på Baker McKenzie

Costin Mihailescu tar över som ny Managing Partner i Sverige på advokatbyrån Baker McKenzie.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya upphandlingsregler

Den 15 september meddelade regeringen att man beslutat om ändringar i upphandlings-annonser i syfte att underlätta för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar samt för att motverka oseriösa aktörer i upphandlingar. Om de nya reglerna skriver Hanna Trygg och Emelie Baniameri, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Tre nya domare

Regeringen har den 21 september utnämnt tre nya domare.

Misstänks för grovt brott mot tystnadsplikt

En anställd på Attunda tingsrätt anhölls på onsdagen, misstänkt för att ha spridit sekretessbelagd information.

PRAKTIKERARTIKEL

Utdelningsbeskattning i fåmansföretag

I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag.

Foto Andrey Popov

Ökade resurser till domstolarna

Domstolsverket välkomnar nu regeringens ökning av budgetmedel.

DOMARBLOGGEN

Om fiskalers utveckling

Vid Södertörns senaste utvecklingsinternat för domstolens fiskaler var temat olika strategier och metoder för att bli en bättre tingsfiskal.

Foto Wavebreakmedia

Stark arbetsmarknad för nya jurister

Årets arbetsmarknadsundersökning från fackförbundet Akavia visar på en stark arbetsmarknad för akademiker i allmänhet och jurister i synnerhet.

Foto Gamma-Man

HD prövar inte mål om grovt spioneri

Högsta domstolen har på tisdagen beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet där två bröder dömts för grovt spioneri och hovrättens dom står därmed fast.

Foto Natalie Oliwsson

Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap till Mauro Zamboni

Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 2024–2027. Professuren kommer att ägnas åt forskning om lagstiftningsprocessen, med fokus på den fas där politiska intentioner omvandlas till konkreta lagtexter.

Elva nya domare

Regeringen har den 14 september utnämnt elva nya domare.

Foto Domstolsverket

Upphäver omdiskuterad lagändring

Den omdiskuterade lagändringen gällande utökad sekretess för målsäganden och vittnen ska upphävas. Det har riksdagen nu beslutat.

Foto Delphi

Nya delägare i Delphi

Advokatfirman Delphi har valt in Sandra Broneus och Karin Roberts som partners på byråns Stockholmskontor.

Vad är egentligen miljörätt?

I det senaste inlägget på Domarbloggen skriver domaren Joel Björk-Werner vid Södertörns tingsrätt om miljörätten och hur den har utvecklats till att bli ett eget juridiskt ämne.

Ny delägare i Vinge

Sam Seddigh, arbetsrättslig specialist, har anslutit som ny delägare vid Vinges Stockholmskontor.

Ökade möjligheter till internationellt advokatsamarbete

Efter att Advokatsamfundet reviderat sitt vägledande uttalande om internationellt samarbete, ökar nu möjligheterna till samarbeten med advokatbyråer i andra länder.

Åtal väckt om mord på 15-åring

Åklagaren har väckt åtal mot tio personer i ärendet om mord på en 15-åring i Skogås den 28 januari i år.

Om digitala bolagsstämmor

I anslutning till den tillfälliga stämmolagen, vilken möjliggjorde för bolag att hålla digitala bolagsstämmor helt utan fysiskt deltagande under pandemin, har regeringen nu lagt fram en proposition med avsikt att permanent tillåta digitala bolagsstämmor och om denna skriver nu Charles Arbro och Emelie Johannesson, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt