Bli kund Annonsera
fredag 24 mars 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 februari 2023,

Rättskraft vid surrogatprestation

Högsta domstolen har i mål Ö 1246-22 den 6 december 2022 meddelat dom i fråga om res judicata vid ny talan om surrogatprestation. Domstolen fann att en ny talan om ersättning för viss egendoms förmögenhetsvärde gäller samma sak som en tidigare talan om utfående av samma egendom. Att den tidigare domen inte kunnat verkställas på grund av att svaranden inte längre innehar egendomen utgör dock ett sådant efterföljande relevant rättsfaktum som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan. Om detta skriver juristerna Anna Bergqvist och Christel Rockström i en ny praktikerartikel.
Anna Bergqvist
Foto: Wistrand Advokatbyrå
Christel Rockström
Foto: Wistrand Advokatbyrå

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrund

Käranden BT hade i en tidigare talan yrkat att tingsrätten skulle förplikta BÄ att utge bl.a. en ring till honom. BÄ bestred yrkandet och anförde att ringen var en gåva till henne och att hon i vart fall redan hade lämnat tillbaka ringen till BT. Tingsrätten biföll BT:s talan, eftersom BÄ inte hade visat att det var fråga om en gåva eller att hon hade återlämnat ringen. Efter att hovrätten beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann domen laga kraft.

BÄ återlämnade emellertid aldrig ringen till BT och BT begärde att domen skulle verkställas. Kronofogdemyndigheten kunde dock inte verkställa domen, eftersom BÄ uppgett att hon inte hade ringen i sin besittning. BT valde därför att väcka en ny talan och yrkade att BÄ istället skulle ersätta ringens värde. Som grund för talan anfördes i huvudsak att det i tingsrättens dom slagits fast att BÄ var skyldig att utge ringen, att domen inte kunnat verkställas och att BÄ:s underlåtenhet att rätta sig efter domen innebar att hon var skadeståndsskyldig gentemot honom för sakskada. BÄ invände att den tidigare tingsrättsdomen utgjorde hinder mot att pröva den nya ersättningstalan, eftersom den avsåg samma sak som det tidigare målet.

Tingsrätten bedömde att ersättningsyrkandet omfattades av den tidigare domens rättskraft och avvisade därför talan. Hovrätten å andra sidan ansåg att BT:s talan om ersättning för ringen var tillåten eftersom det hade uppkommit en ny omständighet efter den första domen, nämligen att BÄ inte längre innehade ringen och således saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen.

Högsta domstolens bedömning

Frågan Högsta domstolen hade att ta ställning till var om en tidigare dom, där käranden hade fått bifall till ett yrkande om att utfå viss egendom från svaranden, hindrar en ny talan där käranden istället yrkar att få ut ersättning av samma svarande för egendomens förmögenhetsvärde. En delfråga var då om det har någon betydelse att den tidigare domen inte kunnat verkställas.

Rättskraftens objektiva omfattning

Högsta domstolen inleder domskälen med en allmän redogörelse för bedömningen av vad som utgör samma sak. I första hand är det fråga om samma sak om yrkandet i den nya rättegången avser samma civilrättsliga rättsföljd som yrkandet i den tidigare rättegången. Den tidigare domen har då negativ rättskraft, d.v.s. den utgör processhinder i en senare rättegång.

I mål om betalningsskyldighet har Högsta domstolen tidigare slagit fast att också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder omfattas av en doms negativa rättskraft. Om en säljare eller uppdragstagare har fört talan om betalningsskyldighet i en tidigare rättegång utgör en sådan prövning därför hinder mot att ta upp en talan om återbetalning eller prisavdrag mellan samma parter. På motsvarande sätt hindrar den negativa rättskraften en köpare eller beställare som fört talan om hävning på grund av fel i varan eller tjänsten att senare väcka en ny talan om exempelvis prisavdrag avseende samma fel. För svaranden innebär rättskraften av en dom rörande betalningsskyldighet att parten inte längre kan få invändningar avseende samma rättsföljd eller alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder prövade i en ny rättegång, oavsett om invändningarna framfördes i den första rättegången eller inte. Avgörande är om omständigheten förelåg vid tidpunkten för domen i den tidigare rättegången och invändningen därför har kunnat prövas.

Högsta domstolen anser att systematiska synpunkter och ändamålsskäl talar för att den praxis om rättskraftens objektiva omfattning som utvecklats med inriktning på betalningsskyldighet ska tillämpas även i andra fall. Det kan enligt domstolen emellertid finnas situationer där det finns skäl att bedöma rättskraftens objektiva omfattning på annat sätt och domstolen menar att det knappast är varken möjligt eller lämpligt att en praxis som är utformad för vissa typer av ersättningar får omfatta alla typer av civilrättsliga anspråk.

Vad avser situationen att det genom en dom har prövats om viss egendom ska lämnas ut till käranden på grund av äganderätt och denne därefter väcker en ny talan mot samma person om att istället få ersättning för egendomens värde, d.v.s. en surrogatprestation, menar Högsta domstolen att det finns flera skäl som talar för att rättskraften bör bedömas med utgångspunkt i det synsätt som har utbildats på området för betalningsskyldighet. I sådana fall kommer den negativa rättskraften att omfatta inte bara den rättsföljd som har prövats utan också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder.

Enligt domstolen står det klart att ett yrkande om att få ut egendom och ett yrkande om att få ut ersättning för samma egendoms värde avser alternativa rättsföljder, eftersom käranden inte hade kunnat få bifall till båda yrkandena samtidigt. Däremot är det inte givet att de två rättsföljderna ska bedömas som ekonomiskt likvärdiga. Högsta domstolens uppfattning är att utfående av egendom är en rättsföljd av en annan karaktär än ersättning för egendomens förmögenhetsvärde. Även om det bortses från ett eventuellt affektionsvärde är rätten till själva egendomen typiskt sett starkare än enbart ett ekonomiskt krav; enligt domstolen ligger det i surrogatets natur att det aldrig fullt ut kan jämställas med själva egendomen.

Tanken med en ekonomisk ersättning som surrogat är dock enligt Högsta domstolen att så långt möjligt kompensera för en förlust av egendomen, varför de två rättsföljderna i rättskraftshänseende bör betraktas som ekonomiskt likvärdiga. Ett sådant synsätt ligger också väl i linje med rättegångsbalkens bestämmelser om litispendens, och är samtidigt väl förenligt med bestämmelsen i 13 kap. 3 § första stycket första punkten rättegångsbalken, som innebär att det inte utgör en ändring av talan att under rättegången kräva annan fullgörelse än den om vilken talan väckts, när en omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden.

Högsta domstolens slutsats i frågan blev därför att en talan om att på grund av äganderätt få ut viss egendom och en talan mot samma svarande om att som surrogat istället få ersättning för egendomens värde avser samma sak.

Rättskraftens temporala omfattning

I sammanhanget är relevant att notera att rättskraften är begränsad i tiden. Omständigheter som inträffar efter den första processen, s.k. facta supervenientia, kan medföra att en ny talan ska tas upp trots att den annars hade ansetts röra samma sak. Högsta domstolen ställde sig därför frågan om det hade uppkommit någon sådan efterföljande omständighet.

En förutsättning för att domens rättskraft inte ska hindra att saken prövas på nytt är att de omständigheter som tillkommit efter den lagakraftvunna domen har karaktär av rättsfakta och är relevanta i sammanhanget. I en situation där svaranden inte längre innehar egendomen på ett sådant sätt att parten kan följa domen, vilket enligt Högsta domstolen kan framgå av att den första domen inte har kunnat verkställas, har det i doktrin ansetts orimligt att käranden inte skulle kunna utverka en ny exekutionstitel avseende ersättning som motsvarar föremålets värde.

Dessutom talar ändamålsskäl för att en kärande ska kunna få en talan om ersättning prövad när den egendom som skulle lämnas ut enligt en lagakraftvunnen dom inte längre innehas av svaranden. Den som enligt en dom har rätt till en viss egendom bör enligt Högsta domstolen då inte vara betagen rätten till ersättning. Käranden hade inte kunnat undanröja risken att hamna i den situationen genom att framställa ett andrahandsyrkande om ersättning i den första rättegången; ett sådan yrkande kommer ju inte att prövas om käranden får bifall till yrkandet om utfående av egendomen. Att käranden kan ha anledning att i andra hand framställa ett yrkande om ersättning för att säkerställa sin rätt för det fall att yrkandet om utfående inte bifalls är enligt domstolen en annan sak.

Svaret på den andra frågan, d.v.s. om det för frågan om hinder för en talan om surrogatprestation har betydelse att en tidigare dom om utfående av egendom inte har kunnat verkställas, blev därför jakande. Det faktum att svaranden saknar möjlighet att följa en lagakraftvunnen dom på grund av att parten inte längre innehar egendomen – och det således inte heller är möjligt att verkställa domen – bör ses som en omständighet som har karaktären av ett relevant rättsfaktum. Detta innebär i sin tur att det är fråga om en sådan efterföljande omständighet som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan om surrogatprestation. Detta gäller enligt Högsta domstolen även då svaranden redan i den första rättegången invände att parten inte längre innehade egendomen; domstolens bifall av talan förutsätter ju att svaranden enligt domstolens bedömning innehade egendomen.

Utfallet i det aktuella målet

Mot bakgrund av det ovan anförda blev utfallet i målet att BT:s talan om ersättning för ringens värde ansågs vara alternativ till och ekonomiskt likvärdig med talan om återlämnande av ringen, varför den nya talan ansågs röra samma sak som den tidigare. Av utredningen framkom dock att Kronofogdemyndigheten inte hade kunnat verkställa domen om återlämnande av ringen. Detta förhållande fick enligt domstolen anses innebära att BÄ saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen på grund av att hon inte längre innehade ringen, vilket hade karaktären av ett rättsfaktum som var nytt och relevant för BT:s talan. Något hinder mot att ta upp hans talan till prövning fanns därför inte och överklagandet av hovrättens beslut om återförvisning till tingsrätten för fortsatt handläggning avslogs.

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Fem nya domare

Regeringen har den 23 mars utnämnt fem nya domare.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Två nya lagmän

Regeringen har den 23 mars utnämnt Annika Lowén och Mikael Westberg till kammarrättslagmän vid Kammarrätten i Stockholm.

Foto Yvonne Larsson

Så ska uppklarning av dödligt våld förbättras

Det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda grova våldsbrott i kriminella miljöer. Men det interna samarbetet behöver också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det framhålls i en ny studie från Brå.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Foto Olga Galushko

Nya regler för att be-kämpa terrorist-aktiviteter på nätet

Polismyndigheten ska få effektivare verktyg för att förhindra att terrorisminnehåll sprids på internet. I ett lagförslag, som kompletterar en EU-förordning på området, föreslås en rad ändringar i detta syfte.

Nya delägare i Skierfe

Skierfe Advokatfirma har valt in två nya delägare, Christian Johard och Andreas Bülow.

Foto mikeD

Utökad användning av ordningsvakter

I en ny proposition föreslås anpassningar av regelverket för ordningsvakter till dagens förhållanden i syfte att ge förutsättningar för en mer flexibel och utökad användning av vakterna.

Nya domarutnämningar

Åtta nya domare utnämndes vid regeringens senaste sammanträde.

Foto David Naylor

Vill ta ny bevisforskning till rättssalen

Finns det bättre metoder att bedöma en persons ålder, om en människa ljuger eller vems dna som finns på en brottsplats? Det är frågeställningar i några av studierna man kommer att göra i det nya forskningsnätverket EB-CRIME vid Uppsala Universitet. Förhoppningen är att kunna ge åklagare och domare mer kött på benen när de gör sina bedömningar i olika brottmål.

Åtalas för mord och brott mot griftefriden

Två unga kvinnor åtalas nu för mord och brott mot griftefriden på en 21-årig kvinna i Vetlanda förra året.

Foto © tomloel

Betänkande om dom-stolarnas oberoende

Grundlagskommittén har överlämnat sitt betänkande till justitieministern. Bland annat föreslås att det blir svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas.

Fler gärningspersoner betalar skadestånd

Under 2022 ökade intäkten från Brottsoffermyndighetens regressverksamhet med nära tio miljoner kronor. Det är en ökning med 25 procent från förgående år och innebär att fler gärningspersoner nu får ta ansvar för den skada de orsakat.

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Nio nya domare har utnämnts av regeringen.

Åtgärder när barn misstänks för brott

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen innehållande en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott.

Fem personer åtalas för mord i södra Stockholm

Åtal har väckts mot fyra män och en kvinna misstänkta för delaktighet i våldsbrott och vapenbrott som inträffade i Haninge i mars 2022. Brotten kan enligt åklagaren kopplas till en konflikt mellan olika kriminella grupperingar i Stockholmsområdet.

Ingen förundersökning om utlämnade av personuppgifter

Det inleds ingen förundersökning i ett ärende där en åklagare polisanmälts för att ha lämnat ut namn och bild på två efterlysta män till ett tv-program. Efter att programmet sänts blev en person, som var anhörig till en av männen, mördad i sitt hem.

DOMARBLOGGEN
Foto Anders Ludvigson

Invändningar om sömn-körning i domstolarna

Vad är sömnkörning och varför åberopas det ibland i trafikmål? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Brå granskar bak-grundsfaktorer för brott

I en ny rapport granskar Brottsförebyggande Rådet (Brå) vilka faktorer som kan medföra att vissa personer löper en ökad risk att begå brott.

Svenska Spel vinner varumärkespris

Signumpriset är instiftat av varumärkesbyrån Groth & Co och delades i år ut för 28:e gången.

PRAKTIKERARTIKEL

Överföring av person-uppgifter till USA - är vi närmare en lösning?

Sedan Schrems II- domen från juni 2020 har det varit mycket svårt att säkerställa en GDPR-förenlig användning av amerikanska IT-tjänsteleverantörer. Nu tycks perioden av osäkerhet gällande överföring av personuppgifter till USA lida mot sitt slut. Om detta skriver Erik Ullberg och Michaela Örtberg, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Yttrande om uppmärk-sammad våldtäktsdom

Överåklagaren på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har yttrat sig till riksåklagaren i ett uppmärksammat mål om våldtäkt mot barn och anser att det finns skäl att överklaga domen till Högsta domstolen.

Advokat åtalas för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot en advokat i Stockholm för grova ekobrott.

IMY kritiserar inkassobolag

Integritetsskyddsmyndigheten riktar kritik mot inkassobolag som brutit mot inkassolagen genom att driva in tvivelaktiga fordringar.

Foto User_61482

Förbud mot omarkerad reklam i sociala medier

Konsumentombudsmannen har beslutat om ett förbudsföreläggande mot en känd influencer för bristande reklammarkering i inlägg som gör reklam för hudvårdsprodukter.

Förväntad ökning av resurskrävande brott

De kommande tre åren beräknas särskilt resurskrävande brott såsom mord och våldtäkter att öka. Den bedömningen gör fem myndigheter i rättsväsendet i en ny rapport.

DOMARBLOGGEN

Europeiskt samarbete för starkare domstolar

Domaren Carin Westerlund representerar Sverige i det europeiska nätverket ENCJ och om arbetet däri skriver hon på Domarbloggen.

Ineffektiv hantering av mängdbrott

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.

Foto Roland Magnusson

Nytt forskningsinstitut för bolagsstyrning

Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) är sedan 2022 en ny del av Stockholm Centre for Commercial Law vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och bedriver tillämpad forskning och utbildning inom bolagsstyrningsområdet.

PRAKTIKERARTIKEL

Om överklagande av nyckelbiotoper

Frågan om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper utgör ett överklagbart beslut har på sistone blivit högaktuell. Bara under de senaste månaderna har samma kammarrätt kommit fram till helt olika slutsatser i frågan. I en praktikerartikel redogör juristerna Emilie Steen & Annie Kolvi för frågeställningen.

Åtal väckt i stort momsbedrägerimål

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot tolv personer i Sveriges hittills största momsbedrägerimål. Åtalen rör grova skattebrott, grova penningtvättbrott samt grova bokföringsbrott.

IMY granskar Uppsalas hantering av e-post

Integritetsskyddsmyndigheten inleder en granskning av om Region Uppsala har vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda patientuppgifter i e-post.

Foto Åke E:son Lindman

HFD presenterar 2022

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhets-berättelse för 2022 har nu publicerats och den innehåller alltifrån statistik, vägledande avgöranden till artiklar som beskriver verksamheten och medarbetare på domstolen.

Två nya delägare i Foyen

Helena Strömbeck och Anders Eriksson har valts in som nya delägare i Foyen

Ny delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har valt in Sara Malmgren som delägare och ansvarig för byråns IT-juridik.

Årets advokatbyrå

Analysföretaget Regi har sammanställt sin kvalitets- och branschstudie där klienter till affärsjuridiska advokatbyråer har utvärderat relationen med sin byrå under året som gått.

HD presenterar verksamhetsberättelse

Högsta domstolen publicerar sin verksamhets-berättelse för 2022. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och ny kanslichef samt redogörelser för viktiga händelser under året.

PRAKTIKERARTIKEL

Konkurrensklausuler i anställningsavtal – pågående trend mot totalförbud

Inom en snar framtid kan det finnas behov av att se över hur företag effektivt kan bibehålla och skydda know-how och kundrelationer i samband med att medarbetare lämnar företaget. Bakgrunden är att i USA finns ett förslag om att förbjuda konkurrensklausuler i anställningsavtal. En sådan utveckling kan på sikt komma att påverka även övriga världen. Dels för att andra jurisdiktioner kan komma att vara mer restriktiva med att tillåta konkurrensklausuler, dels på grund av det genomslag som internationella amerikanska företags beteende har på lokala marknader. Det skriver tre jurister från Gernandt & Danielsson om i en ny praktikerartikel.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahlhar rekryteriat Anna Wahlbom som ny delägare.

Foto Igor Stevanovic

Hur åklagare utreder krigsbrott

Åklagarmyndigheten har hållit ett seminarium om krigsbrott där kammaråklagare berättat om arbetsmetoder, erfarenheter och utmaningar i arbetet med att utreda folkrättsförbrytelser samt om arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina.

PRAKTIKERARTIKEL

Ansvar för varumärkes-intrång vid e-handel

I en ny praktikerartikel kommenterar Erik Ullberg och Andreas Salehi, Wistrand Advokatbyrå, EU-domstolens dom i varumärkesmålet mellan Louboutin och Amazon.

NY LITTERATUR

Riskabelt att ge myndig-heter för mycket makt

Under coronapandemin utfärdade Folkhälso-myndigheten allmänna råd som kraftigt begränsade enskilda individer och företag. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet, belyser i en ny bok vilka svårigheter den här typen av råd och föreskrifter kan ge.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt