Bli kund Annonsera
tisdag 5 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 februari 2023,

Rättskraft vid surrogatprestation

Högsta domstolen har i mål Ö 1246-22 den 6 december 2022 meddelat dom i fråga om res judicata vid ny talan om surrogatprestation. Domstolen fann att en ny talan om ersättning för viss egendoms förmögenhetsvärde gäller samma sak som en tidigare talan om utfående av samma egendom. Att den tidigare domen inte kunnat verkställas på grund av att svaranden inte längre innehar egendomen utgör dock ett sådant efterföljande relevant rättsfaktum som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan. Om detta skriver juristerna Anna Bergqvist och Christel Rockström i en ny praktikerartikel.
Anna Bergqvist
Foto: Wistrand Advokatbyrå
Christel Rockström
Foto: Wistrand Advokatbyrå

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrund

Käranden BT hade i en tidigare talan yrkat att tingsrätten skulle förplikta BÄ att utge bl.a. en ring till honom. BÄ bestred yrkandet och anförde att ringen var en gåva till henne och att hon i vart fall redan hade lämnat tillbaka ringen till BT. Tingsrätten biföll BT:s talan, eftersom BÄ inte hade visat att det var fråga om en gåva eller att hon hade återlämnat ringen. Efter att hovrätten beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann domen laga kraft.

BÄ återlämnade emellertid aldrig ringen till BT och BT begärde att domen skulle verkställas. Kronofogdemyndigheten kunde dock inte verkställa domen, eftersom BÄ uppgett att hon inte hade ringen i sin besittning. BT valde därför att väcka en ny talan och yrkade att BÄ istället skulle ersätta ringens värde. Som grund för talan anfördes i huvudsak att det i tingsrättens dom slagits fast att BÄ var skyldig att utge ringen, att domen inte kunnat verkställas och att BÄ:s underlåtenhet att rätta sig efter domen innebar att hon var skadeståndsskyldig gentemot honom för sakskada. BÄ invände att den tidigare tingsrättsdomen utgjorde hinder mot att pröva den nya ersättningstalan, eftersom den avsåg samma sak som det tidigare målet.

Tingsrätten bedömde att ersättningsyrkandet omfattades av den tidigare domens rättskraft och avvisade därför talan. Hovrätten å andra sidan ansåg att BT:s talan om ersättning för ringen var tillåten eftersom det hade uppkommit en ny omständighet efter den första domen, nämligen att BÄ inte längre innehade ringen och således saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen.

Högsta domstolens bedömning

Frågan Högsta domstolen hade att ta ställning till var om en tidigare dom, där käranden hade fått bifall till ett yrkande om att utfå viss egendom från svaranden, hindrar en ny talan där käranden istället yrkar att få ut ersättning av samma svarande för egendomens förmögenhetsvärde. En delfråga var då om det har någon betydelse att den tidigare domen inte kunnat verkställas.

Rättskraftens objektiva omfattning

Högsta domstolen inleder domskälen med en allmän redogörelse för bedömningen av vad som utgör samma sak. I första hand är det fråga om samma sak om yrkandet i den nya rättegången avser samma civilrättsliga rättsföljd som yrkandet i den tidigare rättegången. Den tidigare domen har då negativ rättskraft, d.v.s. den utgör processhinder i en senare rättegång.

I mål om betalningsskyldighet har Högsta domstolen tidigare slagit fast att också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder omfattas av en doms negativa rättskraft. Om en säljare eller uppdragstagare har fört talan om betalningsskyldighet i en tidigare rättegång utgör en sådan prövning därför hinder mot att ta upp en talan om återbetalning eller prisavdrag mellan samma parter. På motsvarande sätt hindrar den negativa rättskraften en köpare eller beställare som fört talan om hävning på grund av fel i varan eller tjänsten att senare väcka en ny talan om exempelvis prisavdrag avseende samma fel. För svaranden innebär rättskraften av en dom rörande betalningsskyldighet att parten inte längre kan få invändningar avseende samma rättsföljd eller alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder prövade i en ny rättegång, oavsett om invändningarna framfördes i den första rättegången eller inte. Avgörande är om omständigheten förelåg vid tidpunkten för domen i den tidigare rättegången och invändningen därför har kunnat prövas.

Högsta domstolen anser att systematiska synpunkter och ändamålsskäl talar för att den praxis om rättskraftens objektiva omfattning som utvecklats med inriktning på betalningsskyldighet ska tillämpas även i andra fall. Det kan enligt domstolen emellertid finnas situationer där det finns skäl att bedöma rättskraftens objektiva omfattning på annat sätt och domstolen menar att det knappast är varken möjligt eller lämpligt att en praxis som är utformad för vissa typer av ersättningar får omfatta alla typer av civilrättsliga anspråk.

Vad avser situationen att det genom en dom har prövats om viss egendom ska lämnas ut till käranden på grund av äganderätt och denne därefter väcker en ny talan mot samma person om att istället få ersättning för egendomens värde, d.v.s. en surrogatprestation, menar Högsta domstolen att det finns flera skäl som talar för att rättskraften bör bedömas med utgångspunkt i det synsätt som har utbildats på området för betalningsskyldighet. I sådana fall kommer den negativa rättskraften att omfatta inte bara den rättsföljd som har prövats utan också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder.

Enligt domstolen står det klart att ett yrkande om att få ut egendom och ett yrkande om att få ut ersättning för samma egendoms värde avser alternativa rättsföljder, eftersom käranden inte hade kunnat få bifall till båda yrkandena samtidigt. Däremot är det inte givet att de två rättsföljderna ska bedömas som ekonomiskt likvärdiga. Högsta domstolens uppfattning är att utfående av egendom är en rättsföljd av en annan karaktär än ersättning för egendomens förmögenhetsvärde. Även om det bortses från ett eventuellt affektionsvärde är rätten till själva egendomen typiskt sett starkare än enbart ett ekonomiskt krav; enligt domstolen ligger det i surrogatets natur att det aldrig fullt ut kan jämställas med själva egendomen.

Tanken med en ekonomisk ersättning som surrogat är dock enligt Högsta domstolen att så långt möjligt kompensera för en förlust av egendomen, varför de två rättsföljderna i rättskraftshänseende bör betraktas som ekonomiskt likvärdiga. Ett sådant synsätt ligger också väl i linje med rättegångsbalkens bestämmelser om litispendens, och är samtidigt väl förenligt med bestämmelsen i 13 kap. 3 § första stycket första punkten rättegångsbalken, som innebär att det inte utgör en ändring av talan att under rättegången kräva annan fullgörelse än den om vilken talan väckts, när en omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden.

Högsta domstolens slutsats i frågan blev därför att en talan om att på grund av äganderätt få ut viss egendom och en talan mot samma svarande om att som surrogat istället få ersättning för egendomens värde avser samma sak.

Rättskraftens temporala omfattning

I sammanhanget är relevant att notera att rättskraften är begränsad i tiden. Omständigheter som inträffar efter den första processen, s.k. facta supervenientia, kan medföra att en ny talan ska tas upp trots att den annars hade ansetts röra samma sak. Högsta domstolen ställde sig därför frågan om det hade uppkommit någon sådan efterföljande omständighet.

En förutsättning för att domens rättskraft inte ska hindra att saken prövas på nytt är att de omständigheter som tillkommit efter den lagakraftvunna domen har karaktär av rättsfakta och är relevanta i sammanhanget. I en situation där svaranden inte längre innehar egendomen på ett sådant sätt att parten kan följa domen, vilket enligt Högsta domstolen kan framgå av att den första domen inte har kunnat verkställas, har det i doktrin ansetts orimligt att käranden inte skulle kunna utverka en ny exekutionstitel avseende ersättning som motsvarar föremålets värde.

Dessutom talar ändamålsskäl för att en kärande ska kunna få en talan om ersättning prövad när den egendom som skulle lämnas ut enligt en lagakraftvunnen dom inte längre innehas av svaranden. Den som enligt en dom har rätt till en viss egendom bör enligt Högsta domstolen då inte vara betagen rätten till ersättning. Käranden hade inte kunnat undanröja risken att hamna i den situationen genom att framställa ett andrahandsyrkande om ersättning i den första rättegången; ett sådan yrkande kommer ju inte att prövas om käranden får bifall till yrkandet om utfående av egendomen. Att käranden kan ha anledning att i andra hand framställa ett yrkande om ersättning för att säkerställa sin rätt för det fall att yrkandet om utfående inte bifalls är enligt domstolen en annan sak.

Svaret på den andra frågan, d.v.s. om det för frågan om hinder för en talan om surrogatprestation har betydelse att en tidigare dom om utfående av egendom inte har kunnat verkställas, blev därför jakande. Det faktum att svaranden saknar möjlighet att följa en lagakraftvunnen dom på grund av att parten inte längre innehar egendomen – och det således inte heller är möjligt att verkställa domen – bör ses som en omständighet som har karaktären av ett relevant rättsfaktum. Detta innebär i sin tur att det är fråga om en sådan efterföljande omständighet som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan om surrogatprestation. Detta gäller enligt Högsta domstolen även då svaranden redan i den första rättegången invände att parten inte längre innehade egendomen; domstolens bifall av talan förutsätter ju att svaranden enligt domstolens bedömning innehade egendomen.

Utfallet i det aktuella målet

Mot bakgrund av det ovan anförda blev utfallet i målet att BT:s talan om ersättning för ringens värde ansågs vara alternativ till och ekonomiskt likvärdig med talan om återlämnande av ringen, varför den nya talan ansågs röra samma sak som den tidigare. Av utredningen framkom dock att Kronofogdemyndigheten inte hade kunnat verkställa domen om återlämnande av ringen. Detta förhållande fick enligt domstolen anses innebära att BÄ saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen på grund av att hon inte längre innehade ringen, vilket hade karaktären av ett rättsfaktum som var nytt och relevant för BT:s talan. Något hinder mot att ta upp hans talan till prövning fanns därför inte och överklagandet av hovrättens beslut om återförvisning till tingsrätten för fortsatt handläggning avslogs.

Foto Mikael Damkier

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Influerare slarvar med reklammarkering

En granskning ledd av EU-kommissionen visar att endast en av fem influerare följer lagen när det gäller att reklammarkera sina inlägg.

Nya M&A-jurister till Magnusson

Magnusson har rekryterat transaktionsjuristerna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst till Corporate/M&A-teamet i Stockholm.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt