Bli kund Annonsera
onsdag 29 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 20 mars 2015,

Om förlikningsavtal

Ett förlikningsavtal som genom villkor blir eller av domstol förklaras ogiltigt ska normalt leda till att det mål i vilket förlikningen träffats återupptas. Vid överklagade mål och särskilt vid klandrade arvskiften och bodelningar som avskrivs till följd av förlikning, finns många missuppfattningar inom domstolarna och advokatkåren hur ovanstående princip ska tillämpas. Det finns därför behov av ny lagstiftning, skriver Richard Allard.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

En processförlikning kan leda till stadfästelsedom av förlikningsavtalet eller tvistens avskrivning. I 1734 års lag stadgades i 20 kap 5§ GRB att den som svikligen blivit förledd att ingå en förlikning har rätt att få giltigheten av förlikningsavtalet prövat i tingsrätt. Om förlikningen hade stadfästs och stadfästelsen överklagades eller restes, skulle klagan avslås och parten hänvisas till prövning av avtalets giltighet vid tingsrätt. Om avtalet ogiltigförklarades behövdes i den gamla lagen ingen resning av stadfästelsen, ”dombrevet” som det kallades. Man kunde direkt återuppta den tvist - huvudmålet - som avslutades med förlikningen. Stadgandet pekade på en mycket enkel och logisk princip. Om ett förlikningsavtal som av en eller annan anledning blev ogiltigt skulle samma läge återuppstå som om avtalet inte träffats.

I nya rättegångsbalken från 1942 togs detta stadgande bort utan motivering. Främsta anledningen till detta antog Gustaf Lindstedt (SvJT 1950 s 687) vara att antalet förlikningar minskade under 1800-talet då advokater och sakförare i högre grad började förmå sina huvudmän att göra upp i godo. Han antyder också att den princip som framkom i 1734-års lag var så självklar att något stadgande inte behövdes.

Utmönstandet av stadgandet i 1734-års lag ledde till en missuppfattning

Det hann inte gå 10 år förrän något märkligt inträffade. Flera rättslärda uppfattade utmönstrandet av stadgandet i 1734 års lag som att en helt ny princip skulle tillämpas vid prövning av ogiltiga förlikningsavtal. Gustaf Lindstedt (SvJT 1950, sid 689 ff) framförde att denna princip var att man först måste överklaga stadfästelsen och få den undanröjd innan man kunde få ogiltigheten prövad i domstol. Thorsten Cars intog samma ståndpunkt 1959 (Om resning i rättegångsmål, sid 103) Det ansåg emellertid inte Karl Olivecrona. (Rätt och dom (1960), sid 335-342). Han ansåg att principen i 1734-års lag i huvudsak fortfarande gällde. Den mest praktiska ordningen var således att först pröva förlikningsavtalets giltighet och sedan kunde stadfästelsen angripas genom resning. Ogiltigförklaringen av förlikningsavtalet skulle genom detta utgöra en ny omständighet för att undanröja stadfästelsen.

Per Olof Ekelöv, (SvJT 1961 s. 369) kom nu in i debatten och ställde sig på samma sida som Gustaf Lindstedt. Han menade att stadfästelsen var en vanlig dom, och som sådan hade den en rättskraft att resning, eller överklagande av densamma, var den enda lagliga vägen. Under de följande åren uppstod polemik mellan Per Olof Ekelöf och Karl Olivecrona beträffande en stadfästelsedoms rättskraft. Ett argument Ekelöf använde var att förlikningsavtalet var en kombination av med- och eftergivanden. Och på sådana sker alltid en vanlig dom. Stadfästelsedomen var alltså att jämställa med en sådan. Ekelöf synes ha fått uppfattningen av en slutsats som gjorts av Per Olof Bolding i SvJT 1959 s 180 när han recenserade Sven Larssons bok Förlikning i tvistemål (1958). Så sent som 1964 (NJA 1964 på sid 398) menade ledamoten Wentz i en avvikande uppfattning i hovrätten att ett förlikningsavtal var att jämställa med ett medgivande och därför hade stadfästelse samma rättskraft som en dom. Han ifrågasatte därför om det varit tillåtet för tingsrätten att pröva ett förlikningsavtals giltighet p.g.a. res judicata.

Att frågan om stadfästelsens rättskraft alls uppkom anser jag vara mycket märkligt. Tittar man bara på innebörden av ett med- eller eftergivande så sker detta självständigt och villkorslöst från endera parten. Så är inte fallet med en förlikning. Den tillkommer i interaktion mellan parterna och behöver inte ens stadfästas för att vara giltigt. Stadfästelsen är endast en förstärkning av förpliktelserna som följer av avtalet. Den uppfattningen torde alla vara överens om idag.

Principen är att förlikningsavtalets existens är ett villkor för det som är följden av det. Om avtalet ogiltigförklaras så faller alla dessa följder och situationen ska återgå till den som rådde innan avtalet träffades. Detta glimmar fram i rättsfallet NJA 1964 sid 162 där HD ansåg att stadfästelsens rättsverkningar i form av betalningsförpliktelser upphörde om avtalet blev ogiltigt. I RH 1995:110 ansåg hovrätten att stadfästelsen förlorar sin rättskraft om förlikningsavtalet blir ogiltigt.

RF NJA 1975 s 507: Ifrågasatt giltighet av förlikningsavtal ska prövas i vanlig domstol

I rättsfallet NJA 1975 sid 507 tog HD äntligen upp frågan om stadfästelsens rättskraft. Mot Ekelöfs åsikt att ett förlikningsavtal var att jämställa med ett med- eller eftergivande argumenterade JustR Nordenson. Han utvecklade det jag ovan berört, att ett medgivande är en ensidig viljeförklaring men som också i första hand är en processhandling riktad till domstolen. En sådan kan t.ex ensidigt återtas under vissa betingelser. Det är inte möjligt vid ett förlikningsavtal. Men Nordenson anförde också ett rättssäkerhetsargument. Om stadfästelsen på sätt som hävdades av Ekelöf tillades rättskraft avseende förlikningsavtalets giltighet, har parten endast möjlighet att angripa avtalet genom resning eller genom att anföra besvär över domvilla. En sådan prövning ger inte part tillfredställande rättsskydd eftersom möjlighet till överklagande i bästa fall är begränsad till en instans, Högsta domstolen. Vidare innebär rättegången i överrätt svårigheter för klaganden att bevisa sin sak. Möjligheterna att åberopa vittnesbevisning är t.ex. mycket begränsad i resning, där avgörandet i huvudsak grundar sig på skriftliga underlag. Rättssäkerheten kräver att part måste kunna få en prövning av avtalets ogiltighet i domstol i vanlig ordning. Trots att HD kritiserat Ekelöfs ståndpunkt menade domstolen slutligen att en resning av stadfästelsen också skulle vara tillåten. En lösning som troligen tillkom på grund av Ekelöfs argumentation. Men HD klargjorde att en resning i sig inte medförde att förlikningsavtalet rättskraftigt ogiltigförklarades, eftersom det bara utgjorde domskäl. Den slutgiltiga prövningen av avtalet kunde bara ske i mellandom inför prövningen av huvudtvisten.

Nya missförstånd

Då kommer vi in på ett missförstånd som ibland förekommer även idag. Om en stadfästelse har överklagats och överrätten avslår överklagandet eftersom den anser avtalet giltigt, skulle inte vara möjligt att giltighetspröva avtalet i tingsrätten. Det är felaktigt. Domskäl vinner inte laga kraft. Det är således möjligt att både överklaga en stadfästelsedom och därefter vända sig till vanlig domstol som har att pröva avtalets giltighet.

Så här långt ger händelserna vid handen att ett stadgande likt GRB 20:5 i nya RB inte alls var onödigt. Alla diskussionerna efter tillkomsten av NRB pekar på att man tappade bort den princip som låg bakom 1734-års lag. NJA 1975 sid 507 gav förvisso svar på många frågor men det handlade bara om stadfästa förlikningsavtal. Vad som händer om ett mål i vissa fall avskrives som följd av en förlikning synes inte vara klart inom rättstillämpningen. Samma felaktiga slutsatser som gjordes av de rättslärda under 50- och 60-talen synes åter dyka upp. Och det är främsta anledningen till denna artikel.

Avskrivning p.g.a. förlikningsavtal som blir ogiltigt. Vad händer?

Förlikningsavtal som följs av avskrivning berörs knappast i litteraturen och det saknas rättsfall på området. Ernst Kallenberg (Svensk civilprocessrätt (1929), s 518 – 519) berör frågan kortfattat med begreppet ”icke-stadfäst förlikning”. Han tänker väl sig i första hand en förlikning som träffats innan man väckt talan, men detsamma gäller om ett tvistemål avskrivits till följd av avtalet. Skulle ett sådant förlikningsavtal ogiltigförklaras så kan parten självklart väcka talan på nytt eftersom målet aldrig avgjordes. Så långt torde alla vara överens.

I sin bok Om resning i rättegångsmål (1959) fastslår Thorsten Cars på sidan 103 att rättigheten att få ett förlikningsavtal giltighetsprövat inte bör göras beroende av om det lett till en stadfästelsedom eller en avskrivning av tvistemålet. Detta torde vara en självklarhet men han synes syfta på ett problem som kan uppkomma när en förlikning träffats i överrätt och överklagandet avskrives. Om överrätten inte undanröjer det överklagade målet vinner det laga kraft. Detta har ingen praktisk betydelse så länge förlikningsavtalet gäller. Men skulle avtalet bli ogiltigt genom dom eller ett villkor börjar det överklagade målets laga kraft verka. I det fallet kan ny talan inte väckas på grund av res judicata. Och det är i allmänhet inte parternas avsikt. Någon möjlighet att resa tingsrättens dom under åberopande av att förlikningsavtalet blivit ogiltigt går inte eftersom ursprungstvisten är en annan sak än orsaken till att avtalet är ogiltigt. (NJA 1975 s 507) Grunden till ogiltigheten ligger ju i något som inträffat under förlikningsförhandlingen. (Svek, bristande förutsättningar mm) Tingsrättens dom måste alltså normalt undanröjas om en förlikning sker i hovrätten med åtföljande avskrivning eftersom förlikningsavtalet utgör ett avslut av hela tvistemålet. Då kan ny talan väckas precis som efter en avskrivning i tingsrätten. I rättsfallen NJA 1968 sid 46 och NJA1974 sid 273 träffade parterna förlikning och begärde att hovrätten skulle avskriva målet. På grund av ett misstag begärde inte parterna uttryckligen att tingsrättens dom skulle undanröjas. Hovrätten gjorde det därför inte, varvid en del av tingsrättens dom som avsåg rättegångskostnader vann laga kraft. Parterna överklagade till Högsta domstolen. Den ansåg att det är ett rättegångsfel att jämställa med domvilla om hovrätt inte undanröjer tingsrättens dom när den avskriver överklagandet på grund av förlikningsavtal. Domstolen måste i vart fall fråga parterna vad deras avsikt med förlikningsavtalet är.

Nu kan det ändå inträffa att hovrätten gör detta misstag, men att det inte upptäcks i tid. Den absoluta fristen på 6 månader för att anföra domvilla (RB 59 kap 2§) hinner förflyta. Om avtalet därefter blir ogiltigt genom ett villkor eller dom så kräver rättssäkerheten att det ursprungliga tvistemålet, huvudmålet ändå måste kunna återupptas enligt den princip jag anfört ovan.

En avskrivning kan resas i vissa fall

En avskrivning anses inte ha rättskraft. Det är en följd av att parterna i allmänhet kan väcka ny talan när ett mål avskrivits. Avskrivningen kan alltså inte, och behöver inte undanröjas i normala fall. Men då en tingsrättsdom vunnit laga kraft uppstår plötsligt ett behov av att avskrivningen ska kunna resas för att part inte ska drabbas av en oacceptabel rättsförlust. Thorsten Cars berör detta i en not 57 på sidan 104 i sin bok Om resning i rättegångsmål. Han tar närmare upp frågan på sid 109 huruvida det går att resa avskrivningsbeslut som inte vinner rättskraft. Där framhåller han att om ingen annan väg är framkomlig för att kunna återuppta ett mål som är avskrivet, så ska en resning av en avskrivning tillåtas. Denna princip har fastställts i flera senare rättsfall, t.ex. NJA 1988 s 429, NJA 1994 s 525 och NJA 2012 s 169. Där säger Högsta domstolen att ett beslut som inte äger rättskraft kan resas om det har en praktisk funktion att fylla. Det ska alltså tillåtas att använda ett ogiltigförklarat förlikningsavtal som grund för att resa en avskrivning i hovrätten om tingsrättens dom vunnit laga kraft. När hovrättens mål återupptas återgår situationen till den som gällde innan avtalet träffades i hovrätten. Tiden vrids tillbaka och rättskraften i tingsrättens dom upphör. Jag återkommer till detta nedan.

Ovanstående problem uppkommer bara om ett rättegångsfel sker i hovrätten. Det finns dock situationer när samma läge uppkommer utan att ett rättegångsfel begåtts. Och här dras många felaktiga slutsatser av rättslärda.

Klandrat arvskifte eller bodelning som avskrives till följd av förlikningsavtal som sedan ogiltigförklaras

Om ett arvskifte förrättas av skiftesman eller en bodelning av bodelningsförrättare så kan som bekant dessa avgöranden klandras till tingsrätt. Även här kan parterna träffa förlikningsavtal som ett avslut på klandret. Parterna kan då välja att avskriva tvisten. När denna avskrives vinner det överklagade arvskiftet eller bodelningen laga kraft precis som ovan beträffande överklagade mål i hovrätten. Skillnaden är att då ett arvskifte eller bodelning i grunden är en civilrättslig överenskommelse om delning av egendom går den inte att jämställa med en dom. Det går således inte att undanröja skiftet eller delningen på motsvarande sätt som för dom. Man skulle kunna säga att situationen är densamma som när parterna inte är nöjda med ett skifte som är förrättat av skiftesman. De avstår från att klandra arvskiftet eller bodelningen och träffar istället en förlikning. Arvskiftet eller bodelningen vinner då laga kraft men verkställs med de ändringar som skett i förlikningen. Om förlikningsavtalet nu blir ogiltigt genom ett villkor eller dom kommer arvskiftet eller bodelningen att oförändrat träda in. Eftersom grunden till ogiltigheten är en annan sak (se ovan) än tvisten om arvskiftet eller bodelningen  så är inte möjligt att resa arvskiftet eller bodelningen med skäl att avtalet är ogiltigt. (RB 17:11 och NJA 1975 s 507) Just i denna fråga råder fortfarande uppfattningar bland rättsligt skolade att det skulle vara möjligt att resa arvskiftet på grund att avtalet blivit ogiltigt. Det finns t.o.m. uppfattningar att grunden till att förlikningsavtalet är ogiltigt är densamma som grunden till en tvist om arvskiftet. Det är således felaktigt.

För att först titta på vad som händer om ett klander av arvskifte eller bodelning avskrivits, så finns möjligheten att återuppta arvskiftesklandret igen genom att resa avskrivningen. Således gäller detsamma som vid överklagade mål till hovrätten. Då det i detta fall finns en praktisk funktion med resningen är denna tillåten enligt ovan åberopade rättsfall. (NJA 2012 s 169 m.fl.). Situationen är således i praktiken densamma som gäller för stadfästelsedomar, vilket Cars framfört. Och då gäller samma rättssäkerhetsargument som i NJA 1975 s 507. Det är alltså möjligt att först pröva avtalets giltighet i vanlig domstol och vid en ogiltigförklaring av avtalet kan avskrivningen angripas med ogiltigheten som resningsgrund.

Här finns ytterligare missförstånd angående ogiltighetstalan. Vissa advokater anser att om ett skiftesklander är avskrivet så kan domstolen jämka förlikningsavtalet. Jämkning av förlikningsavtal innebär att domstolen måste beakta de sakomständigheter som ligger till grund för avtalet. Och dessa finns i arvskiftet eller bodelningen. Men den har ju vunnit laga kraft. Domstolen kan således inte ändra på dessa med mindre än att arvskiftet reses, men det är inte möjligt enligt ovan. Domstolen kan således bara beakta de omständigheter som är grund till att avtalet kan vara ogiltigt. Om däremot delägarna istället för ett förlikningsavtal utformar ett nytt skifte, är detta möjligt att jämka enl. 36§ AvtL eller ÄktB 12 kap.

Uppfattning att avskrivning måste resas innan prövning av förlikningsavtal är felaktig

En missuppfattning som bl.a. förekommer hos domstolarna kommer till uttryck i ett Svea hovrätts beslut Ö 6453-08. (Även Solna tingsrätts avgörande T 3800-10) Tvist hade uppstått om giltigheten av ett förlikningsavtal som träffats efter ett arvskiftesklander vilket avskrivits. Ett bifall till ogiltighetstalan skulle enligt f.g. utgöra ny grund för resning av avskrivningen. Det ansåg inte hovrätten (eller Solna tingsrätten i det senare målet) Avgörandet pekar på att man först måste resa avskrivningen innan man kan få en prövning av förlikningsavtalet. Detta synes vara en upprepning av de felaktiga slutsatser som gjordes på 50- och 60-talen beträffande stadfästelser. I båda fallen synes dessa slutsatser grunda sig på uppfattningen att ett avgörande från domstol väger tyngre en privaträttslig överenskommelse. Det gäller dock inte förlikningsavtal enligt NJA 1975 s 507. Då jag ovan visat att en avskrivning ska behandlas på samma sätt som en stadfästelse säger rättssäkerhetsargumenten i rättsfallet att enbart resningvägen av avskrivningen inte uppfyller dessa.

Arvskifte och bodelning kan i vissa fall klandras på nytt enl. rf NJA 1992 s 820

Jag har ovan berört att resning av en avskrivning kan göras när parterna klandrat skiftet eller bodelningen. Men har parterna förlikats utan att klandra finns inget mål att återuppta om avtalet ogiltigförklaras. Då finns istället möjlighet att klandra skiftet på nytt genom att det uppstår en ny klanderfrist. Då ett avskrivet klander är att jämställa med ett oklandrat skifte borde den vägen även kunna vara öppen för klander som har avskrivits som en följd av förlikning. Mig veterligt är denna fråga inte prövad i domstol eller inte ens är känd bland domstolarna eller advokater. Här kan åberopas ett rättsfall som heter NJA 1992 s 820. En testamentstagare var överens med dödbodelägarna att ett testamente inte skulle gälla. Han noterade på testamentet att han avstod från alla anspråk i anledning av testamentet. Arvingarna klandrade för säkerhets skull ändå testamentet då de var osäkra på om påskriften var giltig. HD utlät sig då enligt följande. Uppkommer en tvist mellan arvinge och testamentstagare hur ett testamente ska gälla, så kan tvisten lösas genom ett avtal (förlikning). Avtalet kan innebära att arvingen godkänner testamentet oavsett dess riktighet, och godkännandet blir då civilrättsligt bindande för arvingen. Motsatsen kan också inträffa d.v.s. att testamentstagaren helt eller delvis avstår från sin rätt enligt testamentet, vilket också är bindande. Enligt allmänna regler om rättshandlingars ogiltighet kan naturligtvis inträffa att godkännandet resp. avståendet inte är bindande t.ex. genom tvång, vilseledande mm. Skulle en tvist i denna fråga sluta med en dom - eller en förlikning – som fastslår att avtalet saknar verkan, så uppstår samma situation som om avståendet eller godkännandet aldrig ägt rum. I det läget får reglerna om klander av testamente tillämpas på det sättet att ny klanderfrist räknas från dagen för domen. Därmed undviks att den som i god tro förlitat sig på ett avstående råkar ut för en oacceptabel rättsförlust.

Om förlikningsavtal ogiltigförklaras vrids tiden tillbaka till läget då avtalet träffades

Högsta domstolen fastslår här den viktiga principen att ett förlikningsavtal som ogiltigförklaras ska ha som följd att samma situation ska återuppstå som om avtalet aldrig träffats. Det finns ingen anledning att anta att denna princip inte analogt skulle gälla också förlikningsavtal som ogiltigförklaras efter tvist beträffande arvskiften eller bodelningar. Och då kan man även påstå att den principen gäller alla förlikningsavtal. Därmed fastslås det som varit strid om ända sedan GRB 20 kap 5§ togs bort i NRB. Det är avtalets giltighet som är det centrala i frågan om vad som händer om avtalet blir ogiltigt.

Vad först avser arvskiften och bodelningar som inte klandrats så skulle alltså en ogiltigförklaring av förlikningsavtal leda till att ett nytt klander av arvskiftet eller bodelningen kan göras inom den frist på 4 veckor som gäller för klander av dessa. För arvskiften och bodelningar som klandrats och avskrivits tillåter NJA 2012 s 169 resning av avskrivningen om man strikt skulle hålla sig till Högsta domstolens principuttalande i NJA 1992 s 820. I princip anser jag inte att det finns något hinder mot att en ny klanderfrist även skulle kunna uppkomma i det senare fallet. Två vägar skulle således vara öppna för att garantera rättssäkerheten för personer som klandrar arvskifte eller bodelning och låter avskriva klandret efter ett förlikningsavtal som sedermera blir ogiltigt.

Ny lagstiftning med utgångspunkt från 1734-års lag och NJA 1992 s 820 bör tillkomma

En kontroll jag gjort bland många advokater, några domare och en professor i processrätt visar att rättsfallen NJA 1992 s 820, NJA 2012 s 169 m fl är helt okända. Det förekommer uppfattningar som är direkt felaktiga. Uppfattningen att en stadfästelse måste resas innan ett förlikningsavtals giltighet kan prövas uppkom 1950 efter NRB tillkomst. Samma felaktiga uppfattning synes nu ha uppkommit beträffande avskrivningar, särskilt vid klandrade arvskiften och bodelningar där förlikningsavtal ifrågasätts. Rättssäkerheten blir på detta sätt lidande. Ny lagstiftning liknande stadgandet i 1734-års lag bör därför tillkomma. Denna bör ha sin utgångspunkt i HDs principuttalande i NJA 1992 s 820.

-------------------------------------

Richard Allard, har varit yrkesverksam inom ekonomi och juridik

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Foto Europeiska unionens domstol

Sverige i förhandling i EU-domstolen

Den 25 oktober deltog regeringen i en muntlig förhandling i EU-domstolen gällande ett österrikiskt mål om varg för att framföra argument för att det numera finns vetenskapligt stöd för att ändra vargens skyddsstatus.

Foto Uppsala universitet

Högt söktryck i Uppsala

Juristprogrammet är även i år det mest sökta programmet vid Uppsala universitet.

STUDENTKRÖNIKA

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är. Det skriver studenten Robin Nilsen från Uppsala universitet.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Tre nya domare

Regeringen har den 19 oktober utnämnt tre nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om rättspsykiatriska undersökningar

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om rättspsykiatriska undersökningar och varför och hur de genomförs.

DO kräver ersättning för könsdiskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att ett elnätsbolag utsatt en kvinna, som arbetade som inhyrd konsult på bolaget, för diskriminering genom att inte förlänga hennes uppdrag på grund av hennes graviditet.

Ny delägare på Lindahl

Sedan 1 oktober är Ahmed Al-Rahma ny delägare på Advokatfirman Lindahl.

PRAKTIKERARTIKEL

Portugal upphör som skatteparadis

Portugals regering har offentliggjort att den avser att avskaffa den så kallade ''NHR-regimen''. Denna åtgärd kommer att få betydande skattemässiga konsekvenser bland annat för pensionärer som överväger Portugal som sitt framtida hemland. Det skriver Rickard Jonason och Angelica Ståhlbröst, Wistrand Advokatbyrå, om i en praktikerartikel.

Åtal väckt för delaktighet i mord

Den 19 augusti förra året skedde en skottlossning på köpcentret Emporia i Malmö. Åklagaren har nu väckt åtal mot sju personer för delaktighet i mordet.

Diskriminering när man nekades möte med socialsekreterare

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att Stockholms stad ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till en man, som på grund av att han har hiv nekades ett fysiskt möte med sin socialsekreterare.

Foto TM & Partners

Ny delägare på TM & Partners

Jonas Hämälä blir ny delägare på TM & Partners från årsskiftet 2023/24.

AI:s påverkan på juristyrket

Konsult- och analysföretaget Kairos Future har tillsammans med flera fackförbund, däribland Akavia, tagit fram en framtidsstudie som undersöker hur generativ AI kommer att påverka bland annat rollen som biträdande jurist.

DOMARBLOGGEN

Vad görs för att bekämpa hedersbrott

Lagstiftningen kring hedersrelaterad brottslighet har utvecklats under senare år och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Tinastar

Europadomstolen kräver svar om Macchiarini-affären

Forskarna som avslöjade Macchiarini-affären stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska institutet. Eftersom de ansåg att de inte fick någon möjlighet att försvara sig mot anklagelserna anmälde de Sverige till Europadomstolen.

Tio nya domare

Regeringen har den 12 oktober utnämnt tio nya domare.

Förhandsavgöranden i fokus på internationellt domstolsmöte

Ett 60-tal domstolschefer och andra domare från de högsta förvaltningsdomstolarna i EU har träffats i Stockholm för ett möte inom ramen för domstolssammanslutningen ACA-Europe.

Folkrättsdag i Umeå

I år stod Juridiska institutionen vid Umeå universitet för första gången värd för den årliga folkrättsdagen.

DOMARBLOGGEN

Lyckat samarbete om domstolsutveckling

Det senaste inlägget på Domarbloggen handlar om det utvecklingssamarbete som Sveriges Domstolar bedriver i Bosnien och Hercegovina sedan några år.

Foto Uppsala universitet

Hedersdoktorer utses

Juridiska fakulteten i Uppsala har till nya hedersdoktorer utsett professor, dr Vesna Rijavec, Juridiska fakulteten vid Maribors universitet (Slovenien), och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om anmälningsplikt

Den 12 januari i år trädde EUs förordning om utländska subventioner som snedvrider den utländska marknaden i kraft. Om de nya reglerna skriver advokat Hanna Trygg och biträdande jurist Emelie Baniameri, Wistrand advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Ny delägare på Baker McKenzie

Baker McKenzie har rekryterat transaktionsjuristen Katja Persson som ny delägare på byrån.

Diskriminering när café sållade bort arbetssökande man

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att ett café ska betala diskrimineringsersättning till en man som sökt arbete hos caféet. Enligt DO var det könsdiskriminering när caféet valde bort mannen med hänvisning till att arbetsgivaren ville bibehålla en personalgrupp med enbart kvinnor.

Skola får kamerabevaka för att förebygga brand

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat kamerabevakningen på en skola i Stockholm och konstaterar att bevakningen på dagtid har varit motiverad på vissa platser för att komma åt problem med anlagda bränder.

Utser chef för Försvars-underrättelsedomstolen

Regeringen har utsett Daniel Ström till ny chef för Försvarsunderrättelsedomstolen.

Foto Wavebreakmedia

Stark arbetsmarknad för nya jurister

Årets arbetsmarknadsundersökning från fackförbundet Akavia visar på en stark arbetsmarknad för akademiker i allmänhet och jurister i synnerhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt