Bli kund Annonsera
tisdag 26 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 april 2014,

Fordrans uppkomst vid offentligt ackord

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt, skriver här om ett mål som för närvarande är under prövning i Högsta domstolen. Frågan är om en fordran på ersättning för transporter, som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion, ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.
Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den juridiska frågeställningen är hur gäldenärens avtal ska behandlas i ett offentligt ackord och vilka fordringsanspråk som ska omfattas av detsamma.

I 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion stadgas att alla fordringar som har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion omfattas av ett offentligt ackord. Det är ett hovrättsavgörande från Göta Hovrätt med diarienummer T 2959-11 vari frågan ställdes på sin spets.

Omständigheterna i det aktuella fallet är att ett företag hade ingått ett avtal med ett bolag om utförande av transporter. Enligt avtalet skulle ett visst antal transporter utföras varje vecka. För det fall någon transport ställdes in skulle bolaget till företaget betala ett visst belopp.

Den 5 maj 2009 fattades ett beslut om att företagsrekonstruktion skulle inledas för bolaget. Senare under förfarandets gång beslutades det om att det skulle ske en finansiell uppgörelse genom ett offentligt ackord. Den rättsliga frågan i målet blev om krav på ersättning för uteblivna transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska omfattas av ett offentligt ackord.

Frågan är således om en fordran på ersättning för transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.

I tingsrätten tillämpades avtalsprincipen, det vill säga att avtalet har ingåtts före ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför skulle omfattas av det offentliga ackordet. Göta hovrätt tillämpade den så kallade prestationsprincipen som innebär att en fordran ska anses uppkomma när den prestation som medför rätt till betalning har utförts, eller när motparten vägrar ta emot den avtalade prestationen och därför blir ersättningsskyldig.

Hovrätten framhöll att de transporter som hade ställts in skulle ha utförts efter ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför inte omfattades av ackordsuppgörelsen. Hovrättens avgörande har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen(1).

I svensk rätt är det oklart, till skillnad från innehållet i flera utländska rättsordningar, hur gäldenärens avtal ska behandlas vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs. Lagstiftaren har inte tagit ett helhetsgrepp om frågorna och detta har lett bland annat lett till att det råder ett oklart rättsläge om hur gäldenärens avtal ska hanteras. Detta har medfört att praktiker har behandlat att rättsfrågorna olika.  Det saknas dessutom en oenighet i praxis hur man ska bedöma en fordrans uppkomst inte bara under en företagsrekonstruktion utan i största allmänhet inom förmögenhetsrättens område.

Det brukar beskrivas så att en fordran har uppkommit när den väsentliga grunden för fordran har uppkommit. Utgångspunkten i kontraktsrättsliga sammanhang är att en fordran uppkommer när avtal träffas(2). Vidare anses det i enlighet med likabehandlingsprincipen inom insolvensrätten, det vill säga åväl vid konkurs som vid företagsrekonstruktion, att fordringarna har uppkommit före förfarandets inledande och därför är oprioriterade som endast får utdelning motsvarande en dividend av fordringarna. Det har tillkommit avgörande från högsta domstolen men dessa har, enigt min mening, inte förtydligat rättsläget något nämnvärt.

Högsta domstolen har fastställt att det inte finns en för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran har uppkommit. I ett mål har högsta domstolen betonat att syftet med den bestämmelse vars tillämpning i fråga är av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt. Huruvida fordringen ska anses ha funnits vid den kritiska punkten, trots att den inte var fullgången, är enligt högsta domstolen i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella bestämmelsen som ska tillämpas i det aktuella fallet(3).

Frågan om fordrans uppkomst kan också aktualiseras vid tillämpningen av förmånsrättslagen för s.k. nytillkomna fordringar enligt 10 § 4 p. I den bestämmelsen talas det inte om nytillkomna fordringar utan fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären har träffat under pågående företagsrekonstruktion. Även på denna punkt är rättsläget oklart.

När det gäller prövningen i Högsta Domstolen ska man inte föregå den. Men, enligt min mening, måste det hållas för visst att det råder oklarhet på vilken grund denna nu aktuella fordran skulle vara något annat än en ackordsfordran.

Fotnoter

(1) Se T 4726-12.

(2) Se Hellners, T, Mellqvist, M, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, Sthlm . 1997, s. 172.

(3) Se NJA 2009 s. 291.

-------------------------------

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Sebastian Ländin
4 april 2014 14:27

Jfr. även NJA 1970 s 553

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Obeståndsrättsnörd
6 april 2014 19:56

Beträffande 10 § 4 förmånsrättslagen klarnar förhoppningsvis rättsläget när HD har avgjort Ö 5644-12 i vilket prövningstillstånd meddelats.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

54 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 22 januari.

Två nya domarutnämningar

Regeringen har den 21 januari utnämnt Johan Sanner att vara lagman i Uddevalla tingsrätt och Marie Gerrevall att vara chefsrådman i Vänersborgs tingsrätt.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt