Bli kund Annonsera
fredag 22 november 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 april 2014,

Fordrans uppkomst vid offentligt ackord

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt, skriver här om ett mål som för närvarande är under prövning i Högsta domstolen. Frågan är om en fordran på ersättning för transporter, som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion, ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.
Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den juridiska frågeställningen är hur gäldenärens avtal ska behandlas i ett offentligt ackord och vilka fordringsanspråk som ska omfattas av detsamma.

I 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion stadgas att alla fordringar som har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion omfattas av ett offentligt ackord. Det är ett hovrättsavgörande från Göta Hovrätt med diarienummer T 2959-11 vari frågan ställdes på sin spets.

Omständigheterna i det aktuella fallet är att ett företag hade ingått ett avtal med ett bolag om utförande av transporter. Enligt avtalet skulle ett visst antal transporter utföras varje vecka. För det fall någon transport ställdes in skulle bolaget till företaget betala ett visst belopp.

Den 5 maj 2009 fattades ett beslut om att företagsrekonstruktion skulle inledas för bolaget. Senare under förfarandets gång beslutades det om att det skulle ske en finansiell uppgörelse genom ett offentligt ackord. Den rättsliga frågan i målet blev om krav på ersättning för uteblivna transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska omfattas av ett offentligt ackord.

Frågan är således om en fordran på ersättning för transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.

I tingsrätten tillämpades avtalsprincipen, det vill säga att avtalet har ingåtts före ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför skulle omfattas av det offentliga ackordet. Göta hovrätt tillämpade den så kallade prestationsprincipen som innebär att en fordran ska anses uppkomma när den prestation som medför rätt till betalning har utförts, eller när motparten vägrar ta emot den avtalade prestationen och därför blir ersättningsskyldig.

Hovrätten framhöll att de transporter som hade ställts in skulle ha utförts efter ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför inte omfattades av ackordsuppgörelsen. Hovrättens avgörande har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen(1).

I svensk rätt är det oklart, till skillnad från innehållet i flera utländska rättsordningar, hur gäldenärens avtal ska behandlas vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs. Lagstiftaren har inte tagit ett helhetsgrepp om frågorna och detta har lett bland annat lett till att det råder ett oklart rättsläge om hur gäldenärens avtal ska hanteras. Detta har medfört att praktiker har behandlat att rättsfrågorna olika.  Det saknas dessutom en oenighet i praxis hur man ska bedöma en fordrans uppkomst inte bara under en företagsrekonstruktion utan i största allmänhet inom förmögenhetsrättens område.

Det brukar beskrivas så att en fordran har uppkommit när den väsentliga grunden för fordran har uppkommit. Utgångspunkten i kontraktsrättsliga sammanhang är att en fordran uppkommer när avtal träffas(2). Vidare anses det i enlighet med likabehandlingsprincipen inom insolvensrätten, det vill säga åväl vid konkurs som vid företagsrekonstruktion, att fordringarna har uppkommit före förfarandets inledande och därför är oprioriterade som endast får utdelning motsvarande en dividend av fordringarna. Det har tillkommit avgörande från högsta domstolen men dessa har, enigt min mening, inte förtydligat rättsläget något nämnvärt.

Högsta domstolen har fastställt att det inte finns en för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran har uppkommit. I ett mål har högsta domstolen betonat att syftet med den bestämmelse vars tillämpning i fråga är av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt. Huruvida fordringen ska anses ha funnits vid den kritiska punkten, trots att den inte var fullgången, är enligt högsta domstolen i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella bestämmelsen som ska tillämpas i det aktuella fallet(3).

Frågan om fordrans uppkomst kan också aktualiseras vid tillämpningen av förmånsrättslagen för s.k. nytillkomna fordringar enligt 10 § 4 p. I den bestämmelsen talas det inte om nytillkomna fordringar utan fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären har träffat under pågående företagsrekonstruktion. Även på denna punkt är rättsläget oklart.

När det gäller prövningen i Högsta Domstolen ska man inte föregå den. Men, enligt min mening, måste det hållas för visst att det råder oklarhet på vilken grund denna nu aktuella fordran skulle vara något annat än en ackordsfordran.

Fotnoter

(1) Se T 4726-12.

(2) Se Hellners, T, Mellqvist, M, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, Sthlm . 1997, s. 172.

(3) Se NJA 2009 s. 291.

-------------------------------

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Sebastian Ländin
4 april 2014 14:27

Jfr. även NJA 1970 s 553

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Obeståndsrättsnörd
6 april 2014 19:56

Beträffande 10 § 4 förmånsrättslagen klarnar förhoppningsvis rättsläget när HD har avgjort Ö 5644-12 i vilket prövningstillstånd meddelats.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

JK ändrar ersättning för frihetsberövande

Justitiekanslern har gjort en översyn av praxis för anspråk enligt frihetsberövandelagen och kommer att göra vissa ändringar av hur lidandeersättning ska bestämmas. Det sker främst i form av olika omfördelningar av det totala ersättningsbeloppet.

Åtal väcks efter förolyckad djurvårdare

Åtal väcks i ärendet där en 18-årig man dödades av en björn i en djurpark i Dalarna sommaren 2017. Förutom åtal om arbetsmiljöbrott yrkar åklagaren att parkens verksamhetsutövare åläggs en företagsbot på minst åtta miljoner kronor.

Foto Mikael Risedal

Lundensare bästa student i affärsjuridik

Årets upplaga av Business law challenge lockade många av landets juriststudenter och i finalen korades Marielle Pettersson vid Lunds universitet till vinnare.

Ny generaldirektör utsedd för Brå

Regeringen har utsett Kristina Svartz till ny generaldirektör för Brottsförebyggande rådet.

Ny VD på Delphi i Göteborg

Advokatfirman Delphi har utsett Annelie Liljeqvist till VD på sitt Göteborgskontor. 

Foto Stuart Miles

Offentlig sektor bättre på att anmäla incidenter

Datainspektionens rapport visar att anmälda personuppgiftsincidenter mellan januari och september har ökat med närmare 30 procent jämfört med samma period förra året.

24 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 24 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 november.

Foto stocksnapper

Fem domare utnämnda

Regeringen har 7 november utnämnt fem nya domare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter klar

Datainspektionen har granskat den förteckning som brottsbekämpande myndigheter måste ha över register och behandling av personuppgifter som omfattas av brottsdatalagen.

Nystartad skattebyrå

Ett antal namnkunniga skatteexpertar har gått samman och bildat skattebyrån Unum Tax.

Foto EU-domstolen

Svensk och finsk EU-domare på plats

Efter att de båda utsetts tidigare i år har nu Sveriges och Finlands domare tillträtt i EU-domstolen i Luxemburg.

Datainspektionen utökar granskning

Nu utökas granskningen av hur företag använder samtycke för att samla in personuppgifter. Datainspektionen inleder tillsyn av ytterligare bolag.

Foto © tomloel

Ansträngt läge i migrationsdomstolarna

Migrationsdomstolarnas balanser väntas enligt Domstolsverket öka de kommande åren och målen kommer fortsatt ta mycket lång tid att avgöra.

Advokater till nystartad fullservicebyrå

Ett tjugotal jurister bildar Astra Advokater med fokus på affärsjuridik, affärsprocess, affärsrelaterad straffrätt och skatterätt.

Foto Advokatfirman Vinge

Prisas för insatser inom advokatyrket

Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket tilldelas Maria-Pia Hope på Vinge för hennes engagemang inom ledarskap och jämställdhetsfrågor.

Foto Linköpings Universitet

Affärsjuridiska program firar 25 år

Linköpings universitet har firat de affärsjuridiska programmens 25-årsjubileum med föreläsningar, forskningsevent och sociala aktiviteter.

Polisen får använda ansiktsigenkänning

Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig men uppmanar polisen att slå fast hur länge uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas.

Foto © Hans Joachim Roy | Dreamstime.com

Polisens misstanke-register granskas

Datainspektionen ska kontrollera om uppgifter om personer som inte längre är misstänkta tas bort från polisens misstankeregister.

Åklagaren överklagar inte dom om polisskott

Stockholms tingsrätt frikände tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds och åklagaren väljer att inte överklaga domen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt