Bli kund Annonsera
tisdag 4 augusti 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 april 2014,

Fordrans uppkomst vid offentligt ackord

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt, skriver här om ett mål som för närvarande är under prövning i Högsta domstolen. Frågan är om en fordran på ersättning för transporter, som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion, ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.
Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den juridiska frågeställningen är hur gäldenärens avtal ska behandlas i ett offentligt ackord och vilka fordringsanspråk som ska omfattas av detsamma.

I 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion stadgas att alla fordringar som har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion omfattas av ett offentligt ackord. Det är ett hovrättsavgörande från Göta Hovrätt med diarienummer T 2959-11 vari frågan ställdes på sin spets.

Omständigheterna i det aktuella fallet är att ett företag hade ingått ett avtal med ett bolag om utförande av transporter. Enligt avtalet skulle ett visst antal transporter utföras varje vecka. För det fall någon transport ställdes in skulle bolaget till företaget betala ett visst belopp.

Den 5 maj 2009 fattades ett beslut om att företagsrekonstruktion skulle inledas för bolaget. Senare under förfarandets gång beslutades det om att det skulle ske en finansiell uppgörelse genom ett offentligt ackord. Den rättsliga frågan i målet blev om krav på ersättning för uteblivna transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska omfattas av ett offentligt ackord.

Frågan är således om en fordran på ersättning för transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.

I tingsrätten tillämpades avtalsprincipen, det vill säga att avtalet har ingåtts före ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför skulle omfattas av det offentliga ackordet. Göta hovrätt tillämpade den så kallade prestationsprincipen som innebär att en fordran ska anses uppkomma när den prestation som medför rätt till betalning har utförts, eller när motparten vägrar ta emot den avtalade prestationen och därför blir ersättningsskyldig.

Hovrätten framhöll att de transporter som hade ställts in skulle ha utförts efter ansökan om företagsrekonstruktion och att företagets fordran därför inte omfattades av ackordsuppgörelsen. Hovrättens avgörande har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen(1).

I svensk rätt är det oklart, till skillnad från innehållet i flera utländska rättsordningar, hur gäldenärens avtal ska behandlas vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs. Lagstiftaren har inte tagit ett helhetsgrepp om frågorna och detta har lett bland annat lett till att det råder ett oklart rättsläge om hur gäldenärens avtal ska hanteras. Detta har medfört att praktiker har behandlat att rättsfrågorna olika.  Det saknas dessutom en oenighet i praxis hur man ska bedöma en fordrans uppkomst inte bara under en företagsrekonstruktion utan i största allmänhet inom förmögenhetsrättens område.

Det brukar beskrivas så att en fordran har uppkommit när den väsentliga grunden för fordran har uppkommit. Utgångspunkten i kontraktsrättsliga sammanhang är att en fordran uppkommer när avtal träffas(2). Vidare anses det i enlighet med likabehandlingsprincipen inom insolvensrätten, det vill säga åväl vid konkurs som vid företagsrekonstruktion, att fordringarna har uppkommit före förfarandets inledande och därför är oprioriterade som endast får utdelning motsvarande en dividend av fordringarna. Det har tillkommit avgörande från högsta domstolen men dessa har, enigt min mening, inte förtydligat rättsläget något nämnvärt.

Högsta domstolen har fastställt att det inte finns en för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran har uppkommit. I ett mål har högsta domstolen betonat att syftet med den bestämmelse vars tillämpning i fråga är av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt. Huruvida fordringen ska anses ha funnits vid den kritiska punkten, trots att den inte var fullgången, är enligt högsta domstolen i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella bestämmelsen som ska tillämpas i det aktuella fallet(3).

Frågan om fordrans uppkomst kan också aktualiseras vid tillämpningen av förmånsrättslagen för s.k. nytillkomna fordringar enligt 10 § 4 p. I den bestämmelsen talas det inte om nytillkomna fordringar utan fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären har träffat under pågående företagsrekonstruktion. Även på denna punkt är rättsläget oklart.

När det gäller prövningen i Högsta Domstolen ska man inte föregå den. Men, enligt min mening, måste det hållas för visst att det råder oklarhet på vilken grund denna nu aktuella fordran skulle vara något annat än en ackordsfordran.

Fotnoter

(1) Se T 4726-12.

(2) Se Hellners, T, Mellqvist, M, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, Sthlm . 1997, s. 172.

(3) Se NJA 2009 s. 291.

-------------------------------

Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på företagsrekonstruktion och konkurs.

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Sebastian Ländin
4 april 2014 14:27

Jfr. även NJA 1970 s 553

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Obeståndsrättsnörd
6 april 2014 19:56

Beträffande 10 § 4 förmånsrättslagen klarnar förhoppningsvis rättsläget när HD har avgjort Ö 5644-12 i vilket prövningstillstånd meddelats.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya lagar i augusti

Den 1 augusti försvinner kravet på tillstånd för kamerabevakning i vissa situationer och nya regler börjar gälla med syftet att förbättra informationsutbytet mellan polis och socialtjänst.

Foto Roland Magnusson

Svensk seger i nordisk juristtävling

Det blev svensk vinst för sex studenter vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i årets omgång av den "Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna".

En ny domare utnämnd

Regeringen har den 30 juni utnämnt Monica Lagerqvist Nilsson att vara tekniskt råd i tingsrätterna.

Foto Roland Lundgren

Dom mot Kinaambassa-dör överklagas inte

Åklagarna har beslutat att inte överklaga domen från Stockholms tingsrätt om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Foto © Mikael Damkier Dreamstime.com

Juridiska problem med digital vård

I en ny rapport visar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, på ett antal svårigheter med dataskydd för digitala vårdtjänster.

Foto designtock

JO utreder kommuners utlämnande av coronauppgifter

JO har beslutat att utreda en anmälan mot åtta kommuner och en region som påstås ha samordnat sin hantering av en journalists begäran om att få ta del av uppgifter som rör covid-19.

Advokat blir expert i miljöutredning

Tove Andersson, partner och specialist inom miljörätt vid Setterwalls, har förordnats av Miljödepartementet att vara expert i Utredningen om översyn av artskyddsförordningen.

Särskilt sändebud mot organiserad brottslighet

Juristen och före detta ambassadören Håkan Jevrell har utsetts till regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet.

Foto Andrey Popov

Ny generaldirektör för Domstolsverket

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén har utsetts till generaldirektör för Domstolsverket, en tjänst han tidigare innehaft 2005-2007.

Byggstart för Hudiksvalls tingsrätt

Projektet med ny- och ombyggnation av domstolen i Hudiksvall kommer att starta i september och beräknas vara slutfört 2022.

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny delägare i Steinmann

Advokatfirman Steinmann har valt in advokat Robert Bruzelius-Lidqvist som delägare med start den 1 juli.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Frugan

Många nya mål väntas om vattenkraft

Regeringen har beslutat om den nationella plan som innebär att svenska vattenkraftverk ska omprövas och förses med moderna miljövillkor med början år 2022.

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Datainspektionen granskar ABB

Myndigheten ska i ett första steg ta reda på om den är behörig att granska ett klagomål som rör ABB som är en internationell koncern.

Polisens belastnings- register är färdiggranskat

Efter att polisen under en period skickat ut felaktiga utdrag ur sitt belastningsregister har Datainspektionen granskat det inträffade.

Pandemin påverkar advokatbyråerna

Coronapandemin har inneburit en ekonomisk påfrestning för många advokatbyråer visar en undersökning från Advokatsamfundet. Hälften av byråerna märker minskad ärende-tillströmning och många advokater ser en påverkan på rättssäkerheten.

Förstärkningsstyrkan med domare utökas

Förstärkningsstyrkan med domare som rycker in i domstolar som tillfälligt behöver extra resurser kommer att utökas.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt