Bli kund Annonsera
torsdag 1 december 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 juli 2013,

Kan en 16-åring som inte får gifta sig vara sambo?

Mot bakgrund av dels ett betänkande från 2012, dels en konferens som ägde rum i Uppsala för en dryg månad sedan analyserar professor Margareta Brattström och doktorand Kajsa Walleng frågan om en 16-åring kan vara sambo.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Av professor Margareta Brattström och doktorand Kajsa Walleng[1]

För drygt ett år sedan presenterades betänkandet Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). I betänkandet, som för närvarande bereds inom regeringskansliet, föreslås bland annat att personer under 18 år överhuvudtaget inte ska kunna få dispens för att ingå äktenskap samt att barnäktenskap och tvångsäktenskap kriminaliseras. Vid ett internationellt symposium om barnrätt vid Juridiska fakulteten i Uppsala i maj 2013 diskuterades barnäktenskap, med utredaren justitierådet Göran Lambertz som inledare. En av frågorna som uppmärksammades var om ett förbud mot barnäktenskap bör påverka möjligheterna för personer under 18 år att omfattas av sambolagens bestämmelser.

De förslag som förs fram i betänkandet från 2012 ska ses mot bakgrund av en rad uppmärksammade fall med barn- och tvångsäktenskap. Enligt FN:s barnkonvention är alla personer under 18 år barn. Någon minimiålder för ingående av äktenskap anges inte i konventionen. Däremot har bland annat Europarådets parlamentariska församling rekommenderat sina medlemsstater att bestämma åldersgränsen för äktenskap till 18 år.[2] Vidare har Kommittén för avskaffande av all diskriminering av kvinnor uttalat att åldersgränsen för äktenskap bör sättas vid 18 år, då yngre personer saknar den mognad och förmåga att handla som behövs för att ta beslut om äktenskap.[3] Det svenska förslaget att slopa möjligheten att få äktenskapsdispens är avsedd att stärka skyddet för barn som riskerar att tvingas till giftermål. I betänkandet diskuteras inte hur förslaget förhåller sig till den rättsliga regleringen av samboförhållanden.

I sambolagen anges ingen åldersgräns för vilka par som kan klassas som sambor i lagens mening. Att lagen kan tillämpas på personer under 18 år följer dock av SamboL 9 § 2 st, där det stadgas att ett samboavtal ska undertecknas av båda samborna och att detta även gäller om någon av dem är underårig. I en sådan situation krävs, utöver sambornas underskrift, också förmyndarens skriftliga medgivande. Vidare framgår av lagförarbeten att sambolagen kan tillämpas på en samlevnad där en eller båda samborna är mellan 15–18 år, under förutsättning att samlevnaden uppfyller övriga rekvisit för att ett samboförhållande ska föreligga.[4] En omyndig person som vill bli sambo måste få tillstånd från sin vårdnadshavare; barnets boende är en fråga som omfattas av vårdnadsansvaret.[5] Vårdnadshavarens ansvar för barnet består fram till dess att barnet fyller 18 år även om barnet dessförinnan blivit sambo. Det innebär bland annat att vårdnadshavaren har ansvar för barnets underhåll. Däremot har en underårig med eget hushåll rätt att utan medverkan av förmyndaren ingå sådana rättshandlingar som behövs för skötseln av hemmet.[6]

Möjligheterna för en underårig att bli sambo kan jämföras med vad som gäller för omyndiga personers rätt att ingå äktenskap. Det är länsstyrelsen och inte vårdnadshavaren som avgör om den som är under 18 år ska få dispens för att ingå äktenskap.[7] Innan länsstyrelsen fattar beslut ska vårdnadshavaren ges tillfälle att yttra sig, om så kan ske. Dessutom ska socialnämnden yttra sig och lämna de upplysningar som kan vara av betydelse för bedömning av frågan. Om ett barn ingår äktenskap upphör vårdnaden men inte förmynderskapet.[8]

Principiella invändningar kan resas mot att bedömningen av om ett barn ska tillåtas bli sambo alternativt gifta sig skiljer sig åt. Är det rimliga skillnader? Påverkas rättsläget om möjligheten att få äktenskapsdispens slopas? Ska sambolagen i så fall kunna tillämpas på underåriga?

Frågor av nämnda slag kompliceras av att den föreslagna kriminaliseringen av barnäktenskap också förutsätts gälla vad som i betänkandet kallas informella äktenskap.[9] För att ett informellt äktenskap ska kunna innefattas under den straffrättsliga bestämmelsen förutsätts att parterna är bundna till varandra på ett sätt som medför att det föreligger någon form av krav för förbindelsens upplösning.[10] Under vissa förutsättningar kommer samboförhållanden innefattas under denna beteckning; nämligen när förhållandet är traditionellt eller religiöst betingat och parterna själva eller deras omgivning likställer förhållandet med ett formellt och juridiskt giltigt äktenskap.[11] Tanken bakom förslaget att kriminalisera informella äktenskap där en av parterna är underårig är att ett sådant äktenskap i vissa sammanhang kan innebära en lika hög grad av bundenhet som ett lagreglerat äktenskap.[12]

Kriminaliseringen av de informella äktenskapen och därmed av vissa samboförhållanden leder till en paradox – för att barnet ska kunna bli sambo förutsätts vårdnadshavarens samtycke, men när förhållandet klassas som ett informellt äktenskap kommer vårdnadshavaren att straffas om samtycke lämnas. Frågan kan ställas om sambolagen ska vara tillämplig på ett sådant samboförhållande trots att någon kan straffas för att det kommit till stånd?

En till synes enkel lösning på den nämnda paradoxen skulle kunna vara att personer under 18 år varken tillåts att gifta sig eller omfattas av sambolagens bestämmelser. Det skulle stämma väl överrens med vad som gäller i Norge för sambors rätt till arv och i Danmark för möjligheten att upprätta ett så kallat utvidgat sambotestamente.[13] I båda länderna är det en förutsättning för reglernas tillämpning att samborna uppfyller kraven för att kunna ingå äktenskap. Att den svenska sambolagen har ett helt annat syfte än regler om viss arvsrätt för sambor i Norge och Danmark kan dock tala för en annan lösning här. Om underåriga inte kan vara sambor i lagens mening blir de utan det skydd som sambolagens bodelningsregler ger svagare part. En underårig person som lever i ett informellt äktenskapen kan vara beroende av bodelningsreglerna i sambolagen för att kunna bryta sig ur relationen.

Frågor av det slag som diskuterats ovan har inte behandlats i betänkandet. Enligt vår mening måste så ske i det fortsatta beredningsarbetet. Enligt uppgift från Justitiedepartementet är det straffrättsenheten som arbetar med ärendet. Det får inte medföra att ärendets civilrättsliga aspekter ignoreras. Avgörande för det slutliga ställningstagandet beträffande sambolagens tillämplighet blir hur man ser på underårigas samlevnad. Antingen anser lagstiftaren att samhället bör göra en principiell markering att omyndiga samboende inte är önskvärd. Ett sådant ställningstagande kan motiveras med risken för tvång och beroende samt att omyndiga själva inte har mognad och förmåga att själva ta beslut i frågor av detta slag. Eller anser man att det skydd som delningsreglerna i sambolagens tillhandahåller bör tillämpas på alla par som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. I så fall ska sambolagen fortsatt kunna vara tillämplig på omyndiga personer, inkluderat de som lever i ett förhållande som kan klassificeras som ett informellt äktenskap.

Fotnoter:


[1] Professor i civilrätt, särskilt familjerätt vid Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet respektive doktorand vid samma universitet. Walleng skriver en avhandling i samborätt.

[2] Resolution 1468 (2005) Forced marriages and child marriages.

[3] The Committee on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, General Recommendation No. 21 (p.36).

[4] Se 2002/03:LU 19 s. 11. Att åldersgränsen för accepterande av ett samboförhållande anges vara 15 år kan förklaras av att sambor ska leva i parförhållande som bland annat brukar innefatta sexuellt samliv, se vidare prop. 1986/87:1 s. 252.

[5] Se FB 6 kap 2 § 2 st som stadgar att vårdnadshavaren har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda. Av FB 6 kap 11 följer att vårdnadshavaren har bestämmanderätt i frågor som ingår i vårdnadsansvaret, men att bestämmanderätten ska utövas med beaktande av barnets synpunkter och önskemål.

[6] FB 9 kap 2a §.

[7] ÄktB 2 kap 1 § och 15 kap 1 §.

[8] FB 6 kap 2 § e contrario och FB 9 kap 2a §.

[9] För sammanfattning av utredarnas förslag se SOU 2012:35 s. 22 f.

[10] SOU 2012:35 s. 317 f. och s. 345 f.

[11] Se SOU 2012:35 s. 80–82.

[12] SOU 2012:35 s. 344.

[13] Norska arveloven § 28b respektive den danska arveloven § 87.

FAKTA

Rättsområde: Familjerätt

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Beslut om snabbare lagföring av brott

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Foto Borislav Marinic Marinic

Ny handläggning av garantipension

Efter en tidigare EU-dom tvingades Pensions-myndigheten förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. Inspektionen för Socialförsökringen har nu granskat Pensionsmyndighetens handläggning.

Åtal väckt i stort narkotikaärende

Åtal har väckts i Borås tingsrätt mot sex personer misstänkta för bland annat grovt narkotikabrott i ett kokainförsäljningsärende.

Ny delägare i Bokwall Rislund

Bokwall Rislund har valt in advokat Omar El Khatib som ny delägare från och med den 1 januari 2023.

Ny upplaga av bok om ansvarsfrihet

Nu släpps en ny upplaga av boken Ansvarsfrihet, som behandlar ett antal frågor rörande ansvarsfrihet i aktiebolag, av advokat Carl Svernlöv.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Norburg & Scherp utser ny partner

Norburg & Scherp Advokatbyrå har utsett advokat Helena Selander till partner per den 1 januari 2023.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Foto feferoni

Straffrättsprojekt får miljonanslag

Ett projekt vid Uppsala universitet, som handlar om bevisning i brottmål, har beviljats ett forskningsanslag med 18 miljoner kronor.

Bättre lagföring av arbetsmiljöbrott

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.

Foto Hans Christiansson

Förundersökning om mutbrott läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Ny professor vid Umeå universitet

Markus Naarttijärvi har utnämnts till professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Foto © tomloel

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 november utnämnt Nicklas Söderberg att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt och Petrus Tired att vara chefsrådman i Förvaltningsrätten i Malmö.

MSA ansluter till klimatnätverk

Mannheimer Swartling vill ta ytterligare ett steg i sitt klimat- och miljöarbete och ansluter sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA).

Foto Andrey Popov

Nya AI-lösningar i domstolarna

I början av november sjösattes den första AI-lösningen inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller.

Foto Uppsala universitet

Nya hedersdoktorer

Fakulteterna vid Uppsala universitet beslutade nyligen vilka personer de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna finns två som är knutna till den Juridiska fakulteten.

E-tjänst underlättar in-lämning av handlingar

Sedan i slutet av oktober kan anställda på olika myndigheter använda en helt ny e-tjänst för att skicka in handlingar till förvaltningsdomstolar och mark- och miljödomstolar.

Foto Harvepino

Nyutnämnd svensk domare i Luxemburg

Hovrättsrådet Ingeborg Simonsson har blivit förordnad som lagfaren domare i den enhetliga patentdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 november utnämnt 13 nya domare.

61 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 61 nya ledamöter medan 54 ledamöter har lämnat samfundet.

Foto Gernandt & Danielsson

Flera jurister i regeringen

Sex av de 23 statsråden i Ulf Kristerssons nya regering är utbildade jurister.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förundersökning om misstänkt mutbrott läggs ner

Åklagare vid Riksenheten mot korruption har beslutat att lägga ner förundersökningen om misstänkt mutbrott begånget av Ericsson i Kuwait 2013.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 13 oktober utnämnt fyra nya chefsrådmän.

Regeringen vill ändra straff- och asylrätten

Sveriges nya regering vill genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen samt stora förändringar i asylrätten. Det sade statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen.

Bolag får hantera uppgifter om lagöverträdelser

Integritetsskyddsmyndigheten ger ett företag som erbjuder bakgrundskontroller tillstånd att i vissa fall hantera personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Ny kommunikations-chef till Lindahl

Advokatfirman Lindahl har rekryterat Laura Manninen som ny Chief Communications Officer (CCO). Hon kommer närmast från en motsvarande roll på KPMG.

Sveriges Domstolars första digitala dom

De första helt digitala tingsrättsdomarna i Sveriges Domstolar har expedierats. Det innebär att brottmålsdomarna i tingsrätt nu undertecknas digitalt och är digitala i originalformat.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt