Bli kund Annonsera
lördag 3 juni 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 maj 2013,

Verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder

Anna Mirek Engström, advokat i tvistelösningsgruppen på Cederquist, behandlar i denna artikel problem i samband med verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder.
Advokat Anna Mirek Engström, arbetar i tvistelösningsgruppen på Advokatfirman Cederquist.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

I juridikens allt mer internationaliserade värld aktualiseras frågor om bl.a. verkställighet på ett sätt och med en intensitet som aldrig förr. Internationaliseringen kräver att dessa frågor regleras inte bara generellt på internationell nivå utan också särskilt beaktas vid uppkomsten av varje tvist med en internationell anknytning. En dom genom vilken frågan om skadeståndsskyldighet eller betalningsskyldighet har avgjorts saknar helt värde för det fall den inte också kan verkställas på ett effektivt sätt i det land där den förlorande parten de facto har sina tillgångar.

Föremålet för denna artikel är begränsat till ett relativt specifikt problem kring verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder i Sverige; närmare bestämt vilken egendom i Sverige som kan beläggas med kvarstad vid verkställighet av ett utländskt kvarstadsbeslut meddelat i en medlemsstat inom EU i vilket inte bara ett visst belopp utan även en viss specifik egendom utpekas.

Kortfattat om Regelverket

Det i det aktuella fallet relevanta regelverket är framför allt den s.k. Bryssel I-förordningen vars syfte är att tillse att den inre marknaden fungerar på det sätt som är tänkt med en fri rörlighet som huvudregel. För detta krävs bestämmelser som förenklar formaliteterna så att domar från de medlemsstater som är bundna av förordningen kan erkännas och verkställas enkelt och snabbt i övriga medlemsländer och så att en borgenär kan få verkställighet av en utländsk dom utan att gäldenären ges möjlighet att förhala eller obstruera förfarandet.

Enligt Bryssel I-förordningen initieras exekvaturförfarandet av en ansökan av den som vill ha och är berättigad till verkställighet av domen. I Sverige skall ansökan om verkställighet inges till Svea hovrätt. Därefter förklarar Svea hovrätt, efter en ytlig och endast formell kontroll utan materiell omprövning, den utländska domen verkställbar i Sverige. Först efter att ett beslut om verkställighet har meddelats informeras den mot vilken verkställighet har sökts om ansökan och beslutet. Den senare har då möjlighet att överklaga beslutet och få till stånd en något mer omfattande prövning. Inte heller denna prövning får dock vara någon materiell omprövning av domen utan endast en prövning av huruvida någon av de omständigheter vilka hindrar att domen erkänns i Sverige är för handen.

Varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rubricering, omfattas av Bryssel I-förordningen. Av EU-domstolens praxis framgår att också beslut om interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder, t.ex. beslut om kvarstad, omfattas (se bl.a. mål nr C-39/02).

Eftersom syftet bakom Bryssel I-förordningens regler om verkställighet är att underlätta för europeiska avgöranden att snabbt och enkelt kunna verkställas i andra europeiska länder har den sökande kompenserats för den tid som exekvatursvarandens överklagandemöjligheten medför genom att Svea hovrätts initiala beslut om verkställighet skall anses innefatta ett beslut om säkerhetsåtgärder. Grundat på det överklagade initiala verkställighetsbeslutet kan sökanden således vända sig till kronofogdemyndigheten och begära verkställighet av en svensk säkerhetsåtgärd. En sådan ansökan skall behandlas som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd och verkställs således i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna i utsökningsbalken.

Förfarandet kompliceras emellertid något när det beslut som undergår det svenska exekvaturförfarandet i sig är ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärd vilket pekar ut viss särskild egendom. I dessa fall är det oklart hur reglerna i Bryssel I-förordningen och utsökningsbalken skall tillämpas när den svenska kronofogdemyndigheten skall verkställa inte Svea hovrätts slutliga beslut i exekvaturfrågan utan det svenska beslutet om säkerhetsåtgärder som anses följa av Svea hovrätts initiala (och överklagade) beslut om verkställighet.

Utländska beslut om säkerhetsåtgärder i vilka viss egendom utpekas

Inledningsvis kan konstateras att ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärder generellt omfattas av Bryssel I-förordningens exekvaturförfarande. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Det framgår av praxis från EU domstolen (se bl.a. mål nr. C 125/79) att endast sådana domar som har kommit till i ett kontradiktoriskt förfarande skall anses omfattas av förordningens artikel 32 och därmed också förordningens exekvaturförfarande. Artikel 31 i Bryssel I-förordningen ger en domstol som i och för sig saknar behörighet att pröva ett mål i sak behörighet att meddela sådana interimistiska åtgärder som kan vidtas enligt lagen i den medlemsstaten. Enligt mål nr. C 99/96 omfattas ett interimistiskt beslut fattat av en domstol som grundar sin behörighet på artikel 31 i Bryssel I-förordningen i vissa fall inte av exekvaturförfarandet i förordningen. Så är fallet då en part i ett sådant beslut ålagts att fullgöra en förpliktelse utan att den sökande måst ställa säkerhet eller beslutet avser annan egendom än sådan egendom som befinner sig (eller kommer att befinna sig) inom det territoriella behörighetsområdet för den domstol vid vilket beslutet har fattats.(1)

I de fall Bryssel I-förordningen är tillämplig och den ingivna ansökan inte är bristfällig skall ansökan om verkställighet av ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärd i vilket viss specifik egendom utpekas (nedan "det utländska beslutet") i regel godkännas och Svea hovrätt förklara kvarstadsbeslutet verkställbart i Sverige (nedan "det svenska beslutet"). Vad gäller beslut om säkerhetsåtgärder är det i regel ont om tid och av största vikt att det utländska beslutet kan verkställas omedelbart. För det fall det svenska beslutet överklagas kan det därför antas att sökanden kommer att vara mån om att erhålla en snabb säkerhetsåtgärd i avvaktan på ett slutligt beslut i verkställighetsfrågan (nedan "det slutliga exekvaturbeslutet"). Detta kan ske genom ett sedvanligt, och från exekvaturförfarandet separat, förfarande i svensk domstol (se artikel 31 i Bryssel I-förordningen). Det kan också ske på det sätt som redogjorts för ovan genom att det svenska beslutet i sig anses inkludera ett beslut om svensk säkerhetsåtgärd (nedan "det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd") i väntan på det slutliga exekvaturbeslutet.

Anta att sökanden vänder sig till kronofogdemyndigheten och grundat på det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd begär verkställighet av den svenska säkerhetsåtgärden (vilken skall verkställas i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna). Då uppkommer frågan om vilken egendom som kan omfattas av kronofogdemyndighetens verkställighet, vilken således är skild från verkställigheten av det utländska beslutet vilket fortfarande ligger för prövning i Svea hovrätt.

Syftet med säkerhetsåtgärder är att de skall kunna nyttjas för att, under den tid en process pågår, förhindra att en framtida definitiv verkställighet saboteras Säkerhetsåtgärden skall således skydda verkställighetsobjektet och tillförsäkra att detta kvarstår i oförändrat skick. Detta gäller även i det aktuella fallet. Syftet med det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd är således att tillförsäkra att det utländska beslutet i vilket särskild egendom identifieras, vid tidpunkten för det slutliga exekvaturbeslutet, skall kunna slutligt verkställas i Sverige.

Det faktum att det är fråga om en svensk säkerhetsåtgärd, beslutad av en svensk domstol och vilken skall verkställas i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna skulle kunna ge stöd för uppfattningen att all egendom tillhörandes den mot vilken åtgärden riktas och som finns i Sverige skall kunna beläggas med kvarstad. Den egendom som omfattas av kvarstaden skulle då vara densamma som vid ett vanligt svenskt kvarstadsbeslut, dock begränsat till det värde som anges i yrkandet eller i detta fall det utländska beslutet. Det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd synes ses som ett från det utländska beslutet helt fristående beslut vilket skulle medföra att det saknas anledning att utgå ifrån det utländska beslutet när det skall avgöras vilken egendom som kan omfattas av den svenska kvarstaden. I propositionen till den svenska lag som skall komplettera Bryssel I-förordningen, den s.k. kompletteringslagen(2), anges beträffande en sökandens ansökan om verkställighet av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd att "[a]nsökan behandlas sedan som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd […]", se prop. 2001/02:146, sid. 51. Ordavalet stöder snarast uppfattningen att all egendom skulle kunna omfattas av verkställigheten på samma sätt som generellt sker vid ett svenskt kvarstadsbeslut (oavsett om det utländska beslutet är begränsat till viss egendom). Med denna tolkning utvidgas möjligheterna att säkra upp egendom för sökandens räkning.

Emot en verkställighet av säkerhetsåtgärden omfattandes all egendom som befinner sig i Sverige, oavsett vilken egendom som har angivits i det utländska beslutet, talar å andra sidan det faktum att det är det utländska beslutet som de facto ligger till grund för det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd. Det synes då inte bara ologiskt utan också omotiverat att den svenska säkerhetsåtgärden skulle kunna sträcka sig längre än den utländska. Endast sådana domar och beslut vilka medför en betalningsskyldighet av något slag eller i sig är ett beslut om kvarstad kan bli föremål för ett svenskt temporärt beslut om kvarstad. Detta medför att kronofogdemyndigheten måste ta hänsyn till den utländska domen eller beslutet när det skall avgöras om en svensk kvarstad kan meddelas och verkställas. Att i samband med detta inte låta sig vägledas av innehållet i det utländska grundbeslutet också avseende omfattningen av kvarstaden synes främmande. För en senare verkställighet av det utländska beslutet (i vilket viss särskild egendom utpekas) är det vidare tillräckligt att just den utpekade egendomen omfattas vid verkställigheten av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd. För det fall den svenska temporära säkerhetsåtgärden inte skulle omfatta just den egendom som anges i det utländska beslutet ges den part mot vilken åtgärden riktar sig istället möjlighet att undanskaffa densamma. Detta skulle medföra att sökanden, vid den tidpunkt den slutliga verkställigheten eventuellt skulle komma att meddelas, inte längre har möjlighet att få till stånd någon definitiv verkställighet av det utländska beslutet. Den svenska temporära säkerhetsåtgärden uppfyller i så fall inte sitt syfte. Det är inte heller i strid med reglerna i utsökningsbalken att begränsa ett kvarstadsbeslut eller beslut om en annan säkerhetsåtgärd till viss angiven egendom. Enligt 15 kapitlet, 10 §, rättegångsbalken får rätten meddela närmare föreskrifter om verkställigheten om det skulle behövas. Huvudregeln är att det är kronofogdemyndigheten som skall bestämma på vilket sätt en säkerhetsåtgärd skall verkställas (och därmed vad gäller kvarstad vilken egendom som skall tas i anspråk) men det råder inget förbud mot att exekutionstiteln innehåller föreskrifter om verkställigheten.

Avslutande synpunkter

Hur det förhåller sig i frågan kring vilken egendom som skall kunna omfattas av kronofogdemyndighetens verkställighet av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd framgår varken av Bryssel I-förordningen, praxis, den svenska kompletteringslagen, förarbetena till denna (prop. 2001/02:146) eller doktrin. Inte heller domstolarnas eller kronofogdemyndighetens handböcker ger någon ledning. Mycket tyder på att den svenska temporära säkerhetsåtgärden, på samma sätt som det utländska beslutet, inte bara bör vara begränsad till det i det utländska beslutet angivna beloppet utan också till en däri gjord specificering av vilken egendom som omfattas av detsamma.

För det fall en sökande vill vara säker på att kunna åstadkomma en säkerhetsåtgärd i all egendom i Sverige tillhörandes den mot vilken åtgärden riktar sig är det således ett bättre alternativ att fristående från exekvaturförfarandet ansöka om kvarstad i Sverige i enlighet med de sedvanliga processuella reglerna i rättegångsbalkens 15:e kapitel. Det faktum att ett exekvaturförfarande eventuellt har inletts är inte något hinder för anhängiggörandet av ett sådant svenskt "säkerhetsärende" (se artikel 47.1). Ett sådant från exekvaturförfarandet fristående beslut är naturligtvis inte heller beroende av ett beslut om verkställighet från Svea hovrätt för att vara verkställbart i Sverige utan verkställs direkt enligt reglerna i 16 kapitlet, 13-16 §§, utsökningsbalken.

Är denna otydlighet i reglerna kring verkställighet av utländska beslut om säkerhetsåtgärder verkligen förenlig med Bryssel I-förordningens syfte att tillförsäkra den fria rörligheten av nämnda och övriga domstolsavgöranden? En fri rörlighet kräver en förutsebar och otvetydig tillämpning av förordningens bestämmelser vilken är svår på det sätt regelverket ser ut idag. Detta kan medföra att syftet med Bryssel I-förordningens regler till viss del förfelas. För det fall en sökande, och för den delen även en svarande, inte i förväg kan förutse verkningarna av en ansökan om verkställighet kan inte heller den fria rörligheten och snabba tillämpligheten anses uppnådd. För att förordningens syfte skall kunna uppfyllas är det därför helt nödvändigt att EU-domstolens praxis eller de nationella kompletteringsreglerna erbjuder klar och tydlig vägledning vad gäller verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder i vilka viss egendom pekas ut.

Fotnoter

(1) Denna praxis förhindrar till stor del att Bryssel I-förordningen skulle kunna möjliggöra forumshopping vad gäller beslut om säkerhetsåtgärder. En part är genom denna bestämmelse förhindrad att vända sig till den medlemsstat i vilken parten har störst möjlighet att få bifall till sitt yrkande om säkerhetsåtgärder och på de för parten mest fördelaktiga villkoren (exempelvis vad gäller skyldighet att ställa säkerhet) för att sedan få säkerhetsåtgärden verkställd i ett annat land.

(2) SFS 2006:74

Foto Vladimír Cerešnák

Få fällande domar om grov fridskränkning mot barn

Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en ny Brå-rapport.

Vinge utser delägare, counsels och advisors

Sex nya delägare, sju nya counsels, en chefsekonom och en senior advisor har utsetts vid Vinges Stockholmskontor.

Foto clearstock

Fler avtjänar fängelsedom i häkte

Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Det visar ny statistik från Brå över kriminalvård och lagförda.

Foto Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Jurist ny HR-direktör

Daniela Eriksson har anställts som HR-direktör i Regeringskansliet. Hon tillträdde den 29 maj.

Missgynnande när bygg-företag avslutade snick-ares provanställning

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär nu att ett byggföretag ska betala skadestånd till en man vars provanställning avbröts efter att han varit hemma för vård av sitt allvarligt sjuka barn.

Foto © Harvepino

Även domare kan tjänstgöra utomlands

Inom Sveriges Domstolar gör cirka tio personer utlandstjänstgöring varje år. En av dem är Anders Cedhagen, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg.

Ny VD på Glimstedt

Advokatbyrån Glimstedt Sverige har fått en ny VD, Frida Keyling.

Två nya MP på Lindahl

Advokatfirman Lindahl har utsett två nya Managing Partners som därmed också tar plats i byråns styrelse.

Foto Andrey Popov

Ny taxa hotar inte rättssäkerheten

I en skrivelse till Domstolsverket framför Sveriges advokatsamfund kritik mot den nya taxan i förordnandemål som införs den 1 juni. I Domstolsverkets svar på skrivelsen tillbakavisas kritiken om att taxan skulle hota rättssäkerheten.

Foto Helder Almeida

Unesco utser nytt svenskt världsminne

År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen och denna har nu utsetts till världsminne av Unesco.

Advokater och organiserad brottslighet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om ett mål där två tidigare advokater dömdes för grova brott efter att ha haft nära samröre med grov organiserad brottslighet.

Foto stocksnapper

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 maj utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Sitta ting – en viktig er-farenhet för alla jurister

I veckans inlägg på Domarbloggen intervjuas Matilda Bergström som var notarie på Södertörns tingsrätt för snart elva år sedan. Notarietiden gav henne både en bred teoretisk bas att stå på och många vänner för livet.

Foto Wavebreakmedia

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Tioårsjubilerande byrå vill sponsra passioner

För att uppmuntra - och underlätta för - sina anställda att ha en balans i livet har advokat-byrån Hansen, i samband med att byrån fyller tio år, lanserat initiativet "Passionsfonden".

Sex personer åtalas för flera grova våldsbrott

Åklagare i Stockholm har väckt åtal mot sex personer för ett flertal grova våldsbrott i januari.

Foto Luiba Tandit | Dreamstime.com

Nytt kollektivavtal för advokatbyråer

Almega Tjänsteföretagen har idag träffat kollektivavtal med fackförbundet Akavia för advokat- och juristbyråer.

PRAKTIKERARTIKEL

Ökat konsumentskydd för kryptoinvesteringar

Den 20 april 2023 röstade EU-parlamentet om godkännande av den så kallade MICA-förordningen. MiCa, eller Markets in Crypto Assets, är en EU-rättsakt som tar sikte på införande av en EU-gemensam lagstiftning avseende kryptotillgångar. Den förväntas att få stor påverkan på samtliga marknadsaktörer inom området. Det skriver Justus Pettersson & Lars Törner Larsson, Wistrand Advokatbyrå.

Avhandling prisas av Högskoleföreningen

Högskoleföreningen i Stockholm har utsett Alexandra Johansson, universitetslektor och jur.dr. i skatterätt vid Stockholms universitet som mottagare till utmärkelsen för mest framstående vetenskapliga prestation inom den Juridiska fakulteten under 2019-2022.

DOMARBLOGGEN

Några tankar kring domares yttrandefrihet

På Europadagen, den 9 maj, publicerar Domarbloggen ett inlägg som handlar om Europarådets rådgivande organ (CCJE) och arbetet med att ta fram en vägledning för domares yttrandefrihet.

Avbruten provanställ-ning var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen riktar i ett beslut krav mot ett serviceföretag efter att bolaget avbröt provanställningen för en kvinna som var sjukskriven till följd av graviditet.

Foto © Robyn Mackenzie | Dreamstime.com

Juridiklektor prisas

Jan Leidö, lektor vid Juridiska institutionen, tilldelas Umeå studentkårs pedagogiska pris 2023, med motiveringen att han visat ett outtröttligt engagemang för varje students utveckling och för sin passion för ämnet.

PRAKTIKERARTIKEL

Beskattningstidpunkten för utdelning från ut-ländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Foto David Naylor

Juristprogrammet i Uppsala populärast

Nu är första antagningen klar inför höstterminen 2023. Uppsala universitet är det universitet i landet som fått flest anmälningar och precis som förra året har flest sökt juristprogrammet, följt av läkarprogrammet och ekonomie kandidatprogrammet.

Provokation som för-mildrande omständig-het i svensk straffrätt

I en ny avhandling från Stockholms universitet utforskar jur. dr. Maria Rasmussen de straffrättsliga förutsättningarna för att bedöma provokation som en förmildrande omständighet i fall av våldsbrott.

PRAKTIKERARTIKEL
Foto Voy

Hållbarhetsredovisning - nya regler för ökad transparens och informationsgivning

Den 5 januari trädde det nya direktivet för företagens hållbarhetsrapportering. Regleringen syftar till att förbättra befintliga regler om icke-finansiell informationsgivning och därmed underlätta omställningen till en hållbar ekonomi, men medför betydande förändringar i rapporteringskraven för hållbarhetsinformation för de bolag som omfattas. Om det skriver Niclas Rockborn, Partner och Camilla Hedner, Senior Associate, Gernandt & Danielsson i en ny praktikerartikel.

Ny taxa i förordnandemål

Den 1 juni 2023 införs en ny taxa i förordnandemål. Taxan förväntas enligt Domstolsverket leda till en förenklad handläggning av ersättningsanspråk i förordnandemål och att statens kostnader för rättsliga biträden minskar.

Ny hedersdoktor i Stockholm

Stockholms universitet har tilldelat professor Birke Häcker en hedersdoktorsexamen i juridik.

Riksåklagaren över-klagar dom om synner-ligen grov misshandel

Riksåklagaren har överklagat en uppmärk-sammad hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkat att en man i Hudiksvall ska dömas för mord istället för synnerligen grov misshandel på sin före detta sambo.

Foto Roland Magnusson

Föreslås bli ny AD-chef

Domarnämnden föreslår nu Catharina Nordlander som ny ordförande i Arbetsdomstolen.

Överklagar dom om beslag av minneskort

Vice riksåklagare överklagar nu ett hovrättsbeslut om beslag av ett minneskort till en kamera.

PRAKTIKERARTIKEL

Ingen vägledning ges om hyresundantaget

Avtal om hyra av fastighet har uttryckligen undantagits från tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (3 kap. 19 §). Den närmare innebörden av detta s.k. hyresundantag och hur lagen i övrigt ska tillämpas, t.ex. i fall då en byggnad ska uppföras för en upphandlande myndighets räkning och sedan hyras av myndigheten, har varit föremål för prövning i flera fall under senare tid. Det saknas dock i stor utsträckning vägledande avgöranden på området. Det skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, om i en ny praktikerartikel.

Foto Högsta domstolen

Nya justitieråd i HD

Anders Perklev och Margareta Brattström tillträder som nya justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarnas arbete vid brott mot barn

Hur jobbar polisen, socialtjänsten och åklagaren vid brott mot barn? Det fick medarbetare på Södertörns tingsrätt veta mer om under en föreläsning nyligen och om detta handlar veckans inlägg på Domarbloggen.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 13 april utnämnt åtta hovrättsråd och två chefsrådmän.

PRAKTIKERARTIKEL

Granskning av utländ-ska direktinvesteringar

I linje med EU-kommissionens uppmaning till medlemsländerna att införa harmoniserade och koordinerade granskningssystem av investeringar i känsliga verksamheter, lämnade regeringen nyligen en lagrådsremiss avseende ett nytt granskningssystem och anmälnings-skyldighet för utländska direktinvesteringar. Om detta skriver advokaternaa Niclas Rockborn, Foad Hoseinian och Pierre Olsson, Gernandt & Danielsson i en ny praktikerartikel.

Åklagare begär hov-rättsdom överklagad

Kammaråklagare Birgitta Fernlund har formellt begärt att hovrättens dom från den 30 mars rörande ett mordåtal - och där hovrätten ändrade Hälsinglands tingsrätts dom - ska överklagas till Högsta domstolen.

Allt fler felaktiga uppgifter stoppas

Skatteverket stoppar allt fler felaktiga inkomstuppgifter och falska individuppgifter. Det innebär en stor besparing för samhället och hindrar bedrägerier mot utbetalande myndigheter och banker.

Foto Roland Lundgren

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Helena Swenzén till rättschef i Utrikesdepartementet.

21 nya domare

Regeringen har den 5 april utnämnt 21 nya domare.

Migrationsverket ber om undantag från förvaltningslagen

Migrationsverket, Domstolsverket och tre förvaltningsdomstolar föreslår att man tillfälligt ska pausa prövningen av ärenden där enskilda begär att deras ärende ska avgöras, så kallad dröjsmålstalan.

Framgångsrik samverkan mot organiserad brottslighet

I en ny rapport om myndigheters samverkan mot organiserad brottslighet slås det fast att myndigheternas gemensamma arbete har haft ett framgångsrikt år.

Nytt rättsligt ställnings-tagande om statslöshet

I ett nytt ställningstagande klargör Migrationsverket hur statslöshet ska definieras och hur myndigheten ska utreda frågan.

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt