Bli kund Annonsera
måndag 7 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 maj 2013,

Verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder

Anna Mirek Engström, advokat i tvistelösningsgruppen på Cederquist, behandlar i denna artikel problem i samband med verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder.
Advokat Anna Mirek Engström, arbetar i tvistelösningsgruppen på Advokatfirman Cederquist.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

I juridikens allt mer internationaliserade värld aktualiseras frågor om bl.a. verkställighet på ett sätt och med en intensitet som aldrig förr. Internationaliseringen kräver att dessa frågor regleras inte bara generellt på internationell nivå utan också särskilt beaktas vid uppkomsten av varje tvist med en internationell anknytning. En dom genom vilken frågan om skadeståndsskyldighet eller betalningsskyldighet har avgjorts saknar helt värde för det fall den inte också kan verkställas på ett effektivt sätt i det land där den förlorande parten de facto har sina tillgångar.

Föremålet för denna artikel är begränsat till ett relativt specifikt problem kring verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder i Sverige; närmare bestämt vilken egendom i Sverige som kan beläggas med kvarstad vid verkställighet av ett utländskt kvarstadsbeslut meddelat i en medlemsstat inom EU i vilket inte bara ett visst belopp utan även en viss specifik egendom utpekas.

Kortfattat om Regelverket

Det i det aktuella fallet relevanta regelverket är framför allt den s.k. Bryssel I-förordningen vars syfte är att tillse att den inre marknaden fungerar på det sätt som är tänkt med en fri rörlighet som huvudregel. För detta krävs bestämmelser som förenklar formaliteterna så att domar från de medlemsstater som är bundna av förordningen kan erkännas och verkställas enkelt och snabbt i övriga medlemsländer och så att en borgenär kan få verkställighet av en utländsk dom utan att gäldenären ges möjlighet att förhala eller obstruera förfarandet.

Enligt Bryssel I-förordningen initieras exekvaturförfarandet av en ansökan av den som vill ha och är berättigad till verkställighet av domen. I Sverige skall ansökan om verkställighet inges till Svea hovrätt. Därefter förklarar Svea hovrätt, efter en ytlig och endast formell kontroll utan materiell omprövning, den utländska domen verkställbar i Sverige. Först efter att ett beslut om verkställighet har meddelats informeras den mot vilken verkställighet har sökts om ansökan och beslutet. Den senare har då möjlighet att överklaga beslutet och få till stånd en något mer omfattande prövning. Inte heller denna prövning får dock vara någon materiell omprövning av domen utan endast en prövning av huruvida någon av de omständigheter vilka hindrar att domen erkänns i Sverige är för handen.

Varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rubricering, omfattas av Bryssel I-förordningen. Av EU-domstolens praxis framgår att också beslut om interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder, t.ex. beslut om kvarstad, omfattas (se bl.a. mål nr C-39/02).

Eftersom syftet bakom Bryssel I-förordningens regler om verkställighet är att underlätta för europeiska avgöranden att snabbt och enkelt kunna verkställas i andra europeiska länder har den sökande kompenserats för den tid som exekvatursvarandens överklagandemöjligheten medför genom att Svea hovrätts initiala beslut om verkställighet skall anses innefatta ett beslut om säkerhetsåtgärder. Grundat på det överklagade initiala verkställighetsbeslutet kan sökanden således vända sig till kronofogdemyndigheten och begära verkställighet av en svensk säkerhetsåtgärd. En sådan ansökan skall behandlas som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd och verkställs således i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna i utsökningsbalken.

Förfarandet kompliceras emellertid något när det beslut som undergår det svenska exekvaturförfarandet i sig är ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärd vilket pekar ut viss särskild egendom. I dessa fall är det oklart hur reglerna i Bryssel I-förordningen och utsökningsbalken skall tillämpas när den svenska kronofogdemyndigheten skall verkställa inte Svea hovrätts slutliga beslut i exekvaturfrågan utan det svenska beslutet om säkerhetsåtgärder som anses följa av Svea hovrätts initiala (och överklagade) beslut om verkställighet.

Utländska beslut om säkerhetsåtgärder i vilka viss egendom utpekas

Inledningsvis kan konstateras att ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärder generellt omfattas av Bryssel I-förordningens exekvaturförfarande. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Det framgår av praxis från EU domstolen (se bl.a. mål nr. C 125/79) att endast sådana domar som har kommit till i ett kontradiktoriskt förfarande skall anses omfattas av förordningens artikel 32 och därmed också förordningens exekvaturförfarande. Artikel 31 i Bryssel I-förordningen ger en domstol som i och för sig saknar behörighet att pröva ett mål i sak behörighet att meddela sådana interimistiska åtgärder som kan vidtas enligt lagen i den medlemsstaten. Enligt mål nr. C 99/96 omfattas ett interimistiskt beslut fattat av en domstol som grundar sin behörighet på artikel 31 i Bryssel I-förordningen i vissa fall inte av exekvaturförfarandet i förordningen. Så är fallet då en part i ett sådant beslut ålagts att fullgöra en förpliktelse utan att den sökande måst ställa säkerhet eller beslutet avser annan egendom än sådan egendom som befinner sig (eller kommer att befinna sig) inom det territoriella behörighetsområdet för den domstol vid vilket beslutet har fattats.(1)

I de fall Bryssel I-förordningen är tillämplig och den ingivna ansökan inte är bristfällig skall ansökan om verkställighet av ett utländskt beslut om säkerhetsåtgärd i vilket viss specifik egendom utpekas (nedan "det utländska beslutet") i regel godkännas och Svea hovrätt förklara kvarstadsbeslutet verkställbart i Sverige (nedan "det svenska beslutet"). Vad gäller beslut om säkerhetsåtgärder är det i regel ont om tid och av största vikt att det utländska beslutet kan verkställas omedelbart. För det fall det svenska beslutet överklagas kan det därför antas att sökanden kommer att vara mån om att erhålla en snabb säkerhetsåtgärd i avvaktan på ett slutligt beslut i verkställighetsfrågan (nedan "det slutliga exekvaturbeslutet"). Detta kan ske genom ett sedvanligt, och från exekvaturförfarandet separat, förfarande i svensk domstol (se artikel 31 i Bryssel I-förordningen). Det kan också ske på det sätt som redogjorts för ovan genom att det svenska beslutet i sig anses inkludera ett beslut om svensk säkerhetsåtgärd (nedan "det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd") i väntan på det slutliga exekvaturbeslutet.

Anta att sökanden vänder sig till kronofogdemyndigheten och grundat på det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd begär verkställighet av den svenska säkerhetsåtgärden (vilken skall verkställas i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna). Då uppkommer frågan om vilken egendom som kan omfattas av kronofogdemyndighetens verkställighet, vilken således är skild från verkställigheten av det utländska beslutet vilket fortfarande ligger för prövning i Svea hovrätt.

Syftet med säkerhetsåtgärder är att de skall kunna nyttjas för att, under den tid en process pågår, förhindra att en framtida definitiv verkställighet saboteras Säkerhetsåtgärden skall således skydda verkställighetsobjektet och tillförsäkra att detta kvarstår i oförändrat skick. Detta gäller även i det aktuella fallet. Syftet med det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd är således att tillförsäkra att det utländska beslutet i vilket särskild egendom identifieras, vid tidpunkten för det slutliga exekvaturbeslutet, skall kunna slutligt verkställas i Sverige.

Det faktum att det är fråga om en svensk säkerhetsåtgärd, beslutad av en svensk domstol och vilken skall verkställas i enlighet med de svenska verkställighetsreglerna skulle kunna ge stöd för uppfattningen att all egendom tillhörandes den mot vilken åtgärden riktas och som finns i Sverige skall kunna beläggas med kvarstad. Den egendom som omfattas av kvarstaden skulle då vara densamma som vid ett vanligt svenskt kvarstadsbeslut, dock begränsat till det värde som anges i yrkandet eller i detta fall det utländska beslutet. Det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd synes ses som ett från det utländska beslutet helt fristående beslut vilket skulle medföra att det saknas anledning att utgå ifrån det utländska beslutet när det skall avgöras vilken egendom som kan omfattas av den svenska kvarstaden. I propositionen till den svenska lag som skall komplettera Bryssel I-förordningen, den s.k. kompletteringslagen(2), anges beträffande en sökandens ansökan om verkställighet av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd att "[a]nsökan behandlas sedan som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd […]", se prop. 2001/02:146, sid. 51. Ordavalet stöder snarast uppfattningen att all egendom skulle kunna omfattas av verkställigheten på samma sätt som generellt sker vid ett svenskt kvarstadsbeslut (oavsett om det utländska beslutet är begränsat till viss egendom). Med denna tolkning utvidgas möjligheterna att säkra upp egendom för sökandens räkning.

Emot en verkställighet av säkerhetsåtgärden omfattandes all egendom som befinner sig i Sverige, oavsett vilken egendom som har angivits i det utländska beslutet, talar å andra sidan det faktum att det är det utländska beslutet som de facto ligger till grund för det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd. Det synes då inte bara ologiskt utan också omotiverat att den svenska säkerhetsåtgärden skulle kunna sträcka sig längre än den utländska. Endast sådana domar och beslut vilka medför en betalningsskyldighet av något slag eller i sig är ett beslut om kvarstad kan bli föremål för ett svenskt temporärt beslut om kvarstad. Detta medför att kronofogdemyndigheten måste ta hänsyn till den utländska domen eller beslutet när det skall avgöras om en svensk kvarstad kan meddelas och verkställas. Att i samband med detta inte låta sig vägledas av innehållet i det utländska grundbeslutet också avseende omfattningen av kvarstaden synes främmande. För en senare verkställighet av det utländska beslutet (i vilket viss särskild egendom utpekas) är det vidare tillräckligt att just den utpekade egendomen omfattas vid verkställigheten av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd. För det fall den svenska temporära säkerhetsåtgärden inte skulle omfatta just den egendom som anges i det utländska beslutet ges den part mot vilken åtgärden riktar sig istället möjlighet att undanskaffa densamma. Detta skulle medföra att sökanden, vid den tidpunkt den slutliga verkställigheten eventuellt skulle komma att meddelas, inte längre har möjlighet att få till stånd någon definitiv verkställighet av det utländska beslutet. Den svenska temporära säkerhetsåtgärden uppfyller i så fall inte sitt syfte. Det är inte heller i strid med reglerna i utsökningsbalken att begränsa ett kvarstadsbeslut eller beslut om en annan säkerhetsåtgärd till viss angiven egendom. Enligt 15 kapitlet, 10 §, rättegångsbalken får rätten meddela närmare föreskrifter om verkställigheten om det skulle behövas. Huvudregeln är att det är kronofogdemyndigheten som skall bestämma på vilket sätt en säkerhetsåtgärd skall verkställas (och därmed vad gäller kvarstad vilken egendom som skall tas i anspråk) men det råder inget förbud mot att exekutionstiteln innehåller föreskrifter om verkställigheten.

Avslutande synpunkter

Hur det förhåller sig i frågan kring vilken egendom som skall kunna omfattas av kronofogdemyndighetens verkställighet av det svenska temporära beslutet om säkerhetsåtgärd framgår varken av Bryssel I-förordningen, praxis, den svenska kompletteringslagen, förarbetena till denna (prop. 2001/02:146) eller doktrin. Inte heller domstolarnas eller kronofogdemyndighetens handböcker ger någon ledning. Mycket tyder på att den svenska temporära säkerhetsåtgärden, på samma sätt som det utländska beslutet, inte bara bör vara begränsad till det i det utländska beslutet angivna beloppet utan också till en däri gjord specificering av vilken egendom som omfattas av detsamma.

För det fall en sökande vill vara säker på att kunna åstadkomma en säkerhetsåtgärd i all egendom i Sverige tillhörandes den mot vilken åtgärden riktar sig är det således ett bättre alternativ att fristående från exekvaturförfarandet ansöka om kvarstad i Sverige i enlighet med de sedvanliga processuella reglerna i rättegångsbalkens 15:e kapitel. Det faktum att ett exekvaturförfarande eventuellt har inletts är inte något hinder för anhängiggörandet av ett sådant svenskt "säkerhetsärende" (se artikel 47.1). Ett sådant från exekvaturförfarandet fristående beslut är naturligtvis inte heller beroende av ett beslut om verkställighet från Svea hovrätt för att vara verkställbart i Sverige utan verkställs direkt enligt reglerna i 16 kapitlet, 13-16 §§, utsökningsbalken.

Är denna otydlighet i reglerna kring verkställighet av utländska beslut om säkerhetsåtgärder verkligen förenlig med Bryssel I-förordningens syfte att tillförsäkra den fria rörligheten av nämnda och övriga domstolsavgöranden? En fri rörlighet kräver en förutsebar och otvetydig tillämpning av förordningens bestämmelser vilken är svår på det sätt regelverket ser ut idag. Detta kan medföra att syftet med Bryssel I-förordningens regler till viss del förfelas. För det fall en sökande, och för den delen även en svarande, inte i förväg kan förutse verkningarna av en ansökan om verkställighet kan inte heller den fria rörligheten och snabba tillämpligheten anses uppnådd. För att förordningens syfte skall kunna uppfyllas är det därför helt nödvändigt att EU-domstolens praxis eller de nationella kompletteringsreglerna erbjuder klar och tydlig vägledning vad gäller verkställighet av utländska säkerhetsåtgärder i vilka viss egendom pekas ut.

Fotnoter

(1) Denna praxis förhindrar till stor del att Bryssel I-förordningen skulle kunna möjliggöra forumshopping vad gäller beslut om säkerhetsåtgärder. En part är genom denna bestämmelse förhindrad att vända sig till den medlemsstat i vilken parten har störst möjlighet att få bifall till sitt yrkande om säkerhetsåtgärder och på de för parten mest fördelaktiga villkoren (exempelvis vad gäller skyldighet att ställa säkerhet) för att sedan få säkerhetsåtgärden verkställd i ett annat land.

(2) SFS 2006:74

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt