Bli kund Annonsera
söndag 14 april 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 oktober 2016,
Affärsjurist Claes Sjölin

Nytt ljus över olagliga skattetillägg

Gamla olagliga skattetillägg vållar fortfarande problem och omogna förvaltningsdomstolar och lagstiftaren måste sätta ned foten, anser affärsjuristen Claes Sjölin.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Debatten om hur olagliga och rättsosäkra skattetilläggen egentligen är återkommer med jämna mellanrum och senast (Kerstin Nyquist och Richard Hellenius, Ett dåligt system riskerar bli sämre, SvD debatt 2016-10-07) efter Moderaternas partiledares utspel att den som inte betalar skatt efter förmåga är en svikare som skall ”straffas” (SvD 2016-09-26).

För att komma tillrätta med skattefusk föreslår partiet att straffet skattetillägg skall höjas med 12,5 procent (från dagens 40 procent). Det är rakt inte troligt att den nuvarande regeringen motsätter sig ett sådant förslag, trots att det skulle slå hårt. Att skattebrottslingar skall straffas är självklart, men då krävs att vederbörande verkligen begått ett brott.

Vid bestraffning av skattebrott gäller (naturligtvis) vanliga straffrättsliga regler. En sådan av central betydelse är legalitetsprincipen, dvs. att en straffbestämmelse inte får ges en vidare tillämpning än dess ordalydelse medger, vilket anses självklart. Enligt brottsbalken gäller den grundläggande principen att en gärning, om inte annat är sär­skilt föreskrivet, skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen. För att inte endast uppsåtliga brott utan också vårdslöshet skall kunna bestraffas, måste detta uttryckligen framgå av brottsbeskrivningen (För en fylligare beskrivning av den rättsliga bakgrunden se Sjölin, InfoTorg 2011-03-28; jfr. också Kerstin Nyquist i Di 2009-08-06, Sjölin i Di 2009-10-26 och 2011-08-25).

Problemet med dagens skattetillägg är att reglerna inte säger ett ord om vare sig uppsåt eller vårdslöshet. Detta innebär att lämnandet av en oriktig uppgift kan anses som brott endast om den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen. För att med lagstöd kunna döma ut skattetillägg krävs alltså att Skatteverket bevisar att den oriktiga uppgiften lämnats med uppsåt.

Skattetilläggen infördes i början av 70-talet och var redan då ett kontroversiellt bestraffningssystem. Den nya ordningen med skattetillägg innebar att den gamla skattestrafflagens otympliga tillämp­ning med effektivitetsbrister ersattes av enklare och billigare system. Vid sidan av effektivitetsvinster innebar innovationen skattetillägg ordentligt ökade intäkter för statskassan, som numera berikas med mer än 1,5 miljarder kronor om året.

Poängen med det nya systemet var att skattetillägg ansågs vara en ”avgift” och inte ett straff. Med det skulle man slippa ”onödiga” straffrättsliga överväganden om skuld; var en uppgift fel skulle den skattskyldige betala en avskräckande hög avgift utan krav på att felet gjorts medvetet eller vårdslöst. Svårare fall skulle samtidigt fångas upp av en ny skattebrottslag. Frå­gor om dubbelbestraffning kunde lämnas därhän, eftersom skattetilläggen ju inte skulle vara ett straff.

Etablissemanget var helhjärtat för den nya ordningen medan kritikerna oroade sig för hur det skulle gå med rättssäkerheten. Sverige hade visserligen ratifice­rat Europakonventionen redan 1952, men det regelverket sågs i vissa kretsar mer som ett kuriosum än något man behövde ta rättslig hänsyn till. Minnesgoda kommer ihåg hur Olof Palme sägs ha gjort sig lustig över regeringsrådet Gustaf Petréns hänvisningar till Europadomstolen som ”Petréns lek­stuga”.

Efter besked från Europadomstolen vet vi dock numera att skattetillägg är ett straff och alls inte en ”avgift”, vilket innebär att vanliga straffrättsliga regler gäller. Lagstiftaren är alltså tillbaka på ruta ett. De ändringar man gjorde på 70-talet vilade redan då på svajig rättslig grund och måste förr eller senare rättas till.

Ett välkommet tillskott i debatten om straffliknande påföljder är Högsta domstolens ordförandes bidrag i den nyligen utkomna andra festskriften till Bertil Bengtsson (Stefan Lindskog, Straffliknande ekonomiska påföljder utom straffrätten, Festskrift till Bertil Bengtsson 90 år, s. 317-332). I bidraget inleder Stefan Lindskog med en nyttig genomgång av konventionsrättsliga utgångspunkter bl.a. med konstaterandet att konventionsrätten genomsyras av ett grundläggande krav på proportionalitet (a.a. s. 320). För frågan om skattetilläggens status är genomgången av legalitetsprincipens räckvidd av väl så stort intresse. Att den konventionsrättsliga legalitetsprincipen har större träffyta än den grundlagsrättsliga är möjligen inte känt bland alla jurister (a.a. not 6). För frågan om krav på uppsåt för att döma ut straffet skattetillägg tillför Lindskogs bidrag (utan att explicit peka på just skattetillägg) den för svenska skattedomstolar kanske obekväma rekommendationen att hålla ett betryggande avstånd till vad som kan betraktas som ett konventionsbrott (a.a. s. 321).

Lindskogs bidrag innehåller också mindre positiva reflektioner om skillnader i synsätt mellan olika domstolar. Att insikten om grundläggande rättsstatliga principer i praxisbildning på gräsrotsnivå har mognat sent och ”kanske inte tillräckligt ännu” (a.a. not 34) är nedslående. Värre är dock Lindskogs notering att den som inte fått sina konventionsrättigheter respekterade i förvaltningsdomstol som enda utväg tvingas väcka talan om ersättning p.g.a. konventionsbrott vid allmän domstol (a.a. not 7). I den för Sverige genanta dubbelbestraffningsfrågan (varför skulle man i just Sverige kunna dömas två gånger för samma skattebrott?) var det ju så att förvaltningsdomstolarna länge höll emot innan HD slutligen avgjorde frågan. För skattetilläggen finns andra avskräckande exempel på hur förvaltningsdomstolar hanterat frågan (Se t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom 2012-12-03, mål nr 1982-12, därtill Sjölin, En korrekt redovisning hade krävt en ordentlig rättslig analys, vilket skattedomstolen ville undvika, InfoTorg 2013-03-11).      

Under tiden fortsätter Skatteverket obekymrat att döma ut straff. Att straffet skattetillägg förutsätter uppsåt har inte heller satt några spår hos svenska skattedomstolar, vilket rimligen innebär att man där anser att legalitetsprincipen och reglerna i brottsbalken inte skulle gälla för just straffet skattetillägg. Har skattedomstolarna inte velat ta till sig att skattetillägg är ett straff, eller anser man att grundläggande straffrättsliga regler inte gäller i skattesammanhang? Eller är det med Lindskogs ord så att dessa domstolar ännu inte ”mognat”?

Även om Lindskog uttrycker sig försiktigt om omogna domstolar och ger vägvisningen att den som inte fått sina rättigheter respekterade i förvaltningsdomstol kan vända sig till allmän domstol, sätter han fingret på den absurda ordning många praktiker känner sedan länge. Möjligheterna att få övergripande rättsstatliga principer prövade på ett tillförlitligt sätt skiljer sig åt mellan de olika domstolarna. I sammanhanget är det en klen tröst att en förfördelad part - efter åratal av processande i förvaltningsdomstolsvärlden - kan ha möjlighet att få sin sak prövad i allmän domstol. Att HD öppnat upp för generösare rättgångskostnadsregler när en stats agerande innefattar en kränkning av en konventionsrättighet är bra, men lär inte ha någon större effekt på viljan att ge sig in i nya rättegångar med staten som motpart (Jfr. Högsta domstolens domar 11 april 2012 och 17 december 2015 om den närmare innebörden av Europakonventionens artikel 13). Så här skall det rimligen inte få gå till i en rättsstat.

Hur det blivit så här olyckligt kan diskuteras, men att lagstiftaren är ovillig att lyssna är allvarligt och ovärdigt en rättsstat. I arbetet med en ny skatte­förfarandelag för några år sedan (SOU 2009:8) hade problemet kunnat lösas. Med kritiska remissyttranden (Lagrådsremiss s. 464 (jfr. prop. 2002/03 s. 136 f.f.) från inflytelserika organisationer var det anmärkningsvärt att regeringen då inte tog kritiken på allvar.

I början av 2000-talet kunde man möjligen försvara sig med att det inte var fullt klarlagt att skattetillägg verkligen är ett straff. Det är en överdrivet välvillig inställning, men samma låtsas-som-ingenting-attityd har i vart fall inte fog för sig numera. Lagstiftaren tar alldeles för lätt på frågan. Det är svårt att befria sig från misstanken att Finansdepartementet håller emot med förhoppningen att frågan skall glömmas bort.

Att man hittills inte tagit tag i frågan har flera orsaker. En är att problemet inte är helt lättlöst. Även om man väljer att lägga ribban på ”enbart” vårdslöshetsnivå innebär det viktiga föränd­ringar jämfört med dagens ordning. Skatteverket har bevisbördan för att den skattskyldige varit vårdslös, vil­ket kommer att leda till ändrade arbetssätt med kostnadsök­ningar och ännu långsammare handläggning än den som råder idag. Sam­tidig får statsmakten räkna med intäktsbortfall. I efterskott är det lätt att säga att man borde ha lyssnat mer på dem som redan på 70-talet hade rättssäkerhetsinvändningar, men felen går att rätta till även om det är problematiskt och i senaste laget.

Ett sätt att få lagstiftaren att ta reson - och samtidigt kanske minska risken för att legalitetsprincipen hinner prövas i allmän domstol - är att lyssna till Svenskt Näringslivs förslag (Se under not 1) att ändra regelverket med Nederländerna eller Finland som förebild.      

Ett annat sätt att få lagstiftaren att inse allvaret är att skatte­domstolar sätter ner foten med samma civilkurage som andra domstolar så småningom gjorde i dubbelbestraffningsfrå­gan. Att Moderaterna nu tydligen vill se över reglerna är bra, men man ställs inför problem. Hur skall man lösa dilemmat med gamla olagliga skattetillägg? Straffrättsliga regler kan inte ges retroaktiv verkan, så hur gör man? Återbetalningar av olagliga skattetillägg kan bli en dyrbar histo­ria - och dyrare ju längre man väntar.

Claes Sjölin, affärsjurist

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Foto Syda Productions

Otillräckliga åtgärder för barns rättigheter

Sverige skrev under barnkonventionen för mer än 30 år sedan och 2020 gjordes den till svensk lag. Enligt Riksrevisionens har staten emellertid inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att konventionen ska få genomslag i praktiken.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Busschaufför utsatte resenär för trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett regionalt länstrafikbolag ska betala diskrimineringsersättning till en kvinna för trakasserier. Enligt DO har trakasserierna haft samband med etnisk tillhörighet.

Turn Energy rekryterar Legal Counsel

Solenergibolaget Turn Energy har anställt juristen Hanna Tynkkynen.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 4 april 2024 utnämnt sju nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om laglighetsprövning

Varför finns det laglighetsprövning i förvaltnings-domstolarna och hur går denna till. Om det handlar senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny lagman i Stockholm

Regeringen har den 27 mars utnämnt Göran Lundahl till lagman i Stockholms tingsrätt.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt