Bli kund Annonsera
måndag 20 september 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Ny delägare till MAQS

Mikael Satama Granberg blev den 1 september ny delägare vid MAQS Advokatbyrå.

Två nya domare

Regeringen har den 16 september utnämnt en lagman och en chefsrådman.

Ökat anslag till domstolarna

I den nya budgetpropositionen tillförs Sveriges Domstolar 535 miljoner kronor för planeringsperioden 2022-2024 i ökade budgetramar.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagens öppnande

Tisdag den 14 september öppnar Sveriges riksdag och det utgör starten på riksmötet 2021/22.

Hovrätten sänder webbinarier

Hovrätten över Skåne och Blekinge fyller 200 år och bjuder på på åtta webbinarier tillsammans med tingsrätterna i regionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 9 september utnämnt en hovrättspresident, två rådmän och tre kammarrättsråd.

Norburg & Scherp rekryterar

Advokaten Helena Selander har anslutit till Norburg & Scherp Advokatbyrå.

Ny delägare i Lindahl

David Ackebo ansluter som delägare i Lindahl och kommer att utveckla verksamheten inom tvistlösning.

Foto Juergen Priewe

Ny domare

Regeringen har den 2 september utnämnt en ny chefsrådman.

Fler brottsmisstänkta unga än äldre

Brå-rapporten avser andel misstänkta för brott bland folkbokförda personer 15 år och äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.

Kompass nyrekryterar

Kompass Advokat rekryterar Artur Ogelid där han främst ska arbeta med försäkring och finansiell reglering.

Ny delägare till Fylgia

Advokaten Joakim Johansson går in som delägare i Fylgia med tillträde den 1 september. Han kommer närmast från Wistrands advokatbyrå.

300 miljoner satsas inom juridik

Kalmar kommun och Linnéuniversitetet satsar på att juridik ska bli ett utbildnings- och forskningsfält med bas i Kalmar.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 6 kommentarer

Foto © tomloel

Nya domarutnämningar

Regeringen har utnämnt sex domare i tingsrätter och kammarrätt.

Ny Säpo-chef

Regeringen har utnämnt Charlotte von Essen till säkerhetspolischef och chef för Säkerhetspolisen.

Ny delägare i Cirio

Den 1 oktober rekryterar Cirio advokatbyrå Hanna Tilus som delägare. Hon kommer att arbeta med life science-bolag och IP-kapacitet.

92 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 92 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 augusti. 47 advokater har lämnat samfundet.

Ny GD för Brottsoffer-myndigheten

Regeringen har utsett Anders Alenskär till generaldirektör för Brottsoffermyndigheten. Han tillträder sin tjänst den 1 november och kommer närmast från en tjänst som lagman vid Lycksele tingsrätt.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt