Bli kund Annonsera
söndag 23 januari 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Färre anmälda brott

Brottsförebyggande rådet har publicerat den preliminära statistiken över anmälda brott 2021. Brotten mot person har ökat något jämfört med föregående år men det totala antalet anmälda brott har minskat med fem procent.

Lagändringar 2021/2022

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2021/2022.

Foto Inbj

Första dom i snabbspårsmål

Malmö tingsrätt deltar i försöksverksamheten med snabbare lagföring och har nu avkunnat den första domen.

Rekord för video- konferenser

Att använda videokonferens vid förhandlingar i landets domstolar har ökat med ungefär 40 procent det senaste året.

Färre anmälningar mot advokater

Under 2021 minskade antalet anmälningar av advokater till Advokatsamfundet jämfört med året innan.

Klienternas högst rankade byråer

Roschier, Cederquist och Delphi är vinnare i branschundersökningen Årets advokatbyrå 2021, där miljonköparna av affärsjuridik gett sin syn på klientsamarbetet.

Kompass anställer biträdande jurister

Kompass Advokat anställer två biträdande jurister och ytterligare två medarbetare inom försäkring och dataskydd.

Ny MP på Lindahl Stockholm

Advokatfirman Lindahl utser Monica Lagercrantz till ny managing partner och hon efterträder Mats Tindberg som återgår till delägarrollen.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är verksam inom fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter och ansluter nu till Magnusson Advokatbyrå.

Ny delägare i DLA Piper

Karin Attorps är verksam inom skatterätt och lämnar delägarskapet i EY för DLA Piper.

Nya delägare i Lindahl

Lindahl tar in fyra nya delägare som är verksamma inom affärsjuridik, aktiemarknadsrätt och tvistlösning.

Rudbeckmedaljen till Håkan Andersson

Håkan Andersson, professor i civilrätt med inriktning mot skadeståndsrätt, prisas för sin forskargärning genom att tilldelas Rudbeckmedaljen av Uppsala universitet.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är väletablerad inom sina verksamhetsområden och har mer än tjugo års erfarenhet av att hantera alla former av fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter.

Ny VD på Rosholmdell

Rosholmdell Advokatbyrå har utsett Jonas Axelsson till VD.

Ny delägare i MAQS

Jimmy Carnelind är specialiserad inom offentlig upphandling och inträder som delägare i MAQS Advokatbyrå.

Oebergs förstärker med två jurister

Advokatfirman Oebergs har rekryterat Alex Hunt från Vattenfall samt biträdande juristen Filip Berglund.

Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har 16 december utnämnt bland andra ett justitieråd och ett departementsråd.

Wistrand rekryterar inom konkurrensrätt

Wistrand Advokatbyrå har rekryterat Alexander Gottsén som specialist counsel till sitt kontor i Stockholm.

Balanserna minskar hos hyresnämnden

Hyres- och arrendenämnden i Stockholm har under hela 2000-talet haft svårt att avgöra lika många ärenden som kommit in. Förra året kunde man dock se ett tydligt trendbrott, och den positiva utvecklingen har fortsatt under 2021.

Foto Mikhail Kokhanchikov

Tips för att lyckas med juristrekrytering

Rekryteraren Maria Elvung ger fem tips för att lyckas med juristrekrytering på en het marknad.

Två nya delägare i Wistrand

Martina Blomberg Roald och Marek Keller inträder som delägare i Wistrand i Stockholm.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt