Bli kund Annonsera
onsdag 6 juli 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Nya delägare i Vinge

Vinge har utsett två nya delägare och sex nya counsels.

Ny prefekt på Juridiska institutionen i Uppsala

Den 1 juli 2022 tillträdde Vladimir Bastidas, docent i europarätt, som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han efterträder professorn i civilrätt, Bengt Domeij, som innehaft tjänsten i tre år.

Ny delägare i Baker McKenzie

Advokaten Stefan Balazs inträder som delägare i Baker McKenzie.

Nya lagar och förordningar inför halvårsskiftet

Regeringskansliet publicerar en skrift om ett antal av de nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet 2022.

Polisen måste bli bättre på att gallra

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat polisens misstankeregister och konstaterar att polisen måste bli bättre på att gallra uppgifter som inte längre får finnas kvar i registret.

Roschier nyanställer

Advokat Emma Johansson ansluter till Roschiers konkurrensrättsteam i Stockholm.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 22 juni utnämnt fem nya domare.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Fredagen den 16 juni utnämnde regeringen elva nya domare.

Advokater åtalas

Två advokater, som utelöts ur Advokat-samfundet i juni förra året, åtalas för brott som de misstänks ha begått under tiden de var advokater. En av männen åtalas för bland annat förberedelse till mord.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Mikhail Kokhanchikov

Advokatsamfundets journalistpris

Jens Littorin tilldelas Advokatsamfundets journalistpris för sin bevakning av matchfixning inom svensk idrott.

40 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 40 ledamöter och 14 ledamöter har lämnat samfundet.

IMY inleder tillsyn av apotekskedjor

Integritetsskyddsmyndigheten ska utreda incidenter där personuppgifter har överförts från tre apoteks webbshopar till Facebook.

Ny domstolsbyggnad i Vänersborg

Domstolsverket har genomfört en upphandling av en ny domstolsbyggnad för tingsrätten samt mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

38 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 38 ledamöter och 18 ledamöter har lämnat samfundet.

Ny COO på DLA Piper

Advokatbyrån DLA Piper har rekryterat Anders Fernström till rollen som chief operating officer i Stockholm.

IMY publicerar vägledning för politiska aktörer

Integritetsskyddsmyndigheten har tagit fram en vägledning för politiska aktörer som beskriver hur dessa bör följa och tillämpa dataskyddsförordningen i samband med valkampanjer.

Nya riktlinjer om sanktionsavgifter och ansiktsigenkänning

Europeiska dataskyddsstyrelsen har antagit två nya riktlinjer om beräkning av sanktionsavgifter och brottsbekämpande myndigheters användning av ansiktsigenkänning.

IMY granskar Klarna

Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot ett antal klagomål från bland annat Tyskland och Finland mot Klarnas Checkout-tjänst och har nu därför inlett en tillsyn av bolaget.

Magnusson rekryterar

Advokat Ulf Djurberg lämnar Setterwalls och ansluter till Magnusson.

Ny delägare på Lindskog Malmström

Advokaten Erik Öhrskog har inträtt som ny delägare på Lindskog Malmström Advokatbyrå.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt