Bli kund Annonsera
tisdag 26 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

54 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 22 januari.

Två nya domarutnämningar

Regeringen har den 21 januari utnämnt Johan Sanner att vara lagman i Uddevalla tingsrätt och Marie Gerrevall att vara chefsrådman i Vänersborgs tingsrätt.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt