Bli kund Annonsera
söndag 16 februari 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 december 2014,

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande får familjerättsliga konsekvenser

Margareta Brattström, professor i civilrätt och särskilt familjerätt, anser att förslaget om slopad avdragsrätt för pensionssparande saknar en analys av hur det påverkar utfallet av en bodelning mellan makar.
Margareta Brattström är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ett av den nya regerings förslag i höstens budgetproposition är att avdragsrätten för den som sparar i privat pensionssparande ska minskas kraftigt under 2015, från 12 000 kr/år till 1 800 kr/år. Från 2016 är avsikten att avdragsrätten slopas helt. Motsvarande förslag presenterades av den förra regeringen i våras, vilket talar för att det finns majoritet för förslaget i riksdagen. Som motiv för förändrade avdragsregler har det statsfinansiella läget angetts; slopad avdragsrätt antas leda till ökade skatteintäkter på kort och medellång sikt. I propositionen görs gällande att förslaget också har en gynnsam fördelningsprofil, något som enligt min mening kan ifrågasättas.

En aspekt som inte har diskuterats eller analyserats i samband med förslaget är att det kommer att påverka utfallet av en bodelning mellan makar. I äktenskapsbalken finns det nämligen en rad bodelningsregler som berör makars pensioner. Nedan kommer några av dem att kommenteras översiktligt, och starkt förenklat.

När ett äktenskap upplösts genom skilsmässa ska en bodelning äga rum. Det innebär att värdet av makarnas samtliga tillgångar som huvudregel delas lika. Utjämningen av makarnas förmögenhetsförhållanden som därmed uppnås anses vara rimlig i relation till hur makar typiskt sett samarbetar kring familj och försörjning under äktenskapet. Från en bodelning undantas dock rätt till allmän pension. Det sker med stöd av en specialregel som utformades på 1920-talet, då i princip alla hade rätt till pension av samma storlek. Vid en bodelning behandlas tjänstepensioner (ibland kallad avtalspension) ofta på samma sätt som allmän pension, dvs. undantas från delningen. Nivån på tjänstepensionerna, och sedermera även den allmänna pensionen, har undan för undan fått en stark koppling till vilka inkomster en individ har haft som förvärvsaktiv. En av utgångspunkterna för reformeringen av det allmänna pensionssystemet på 1990-talet, där sambandet mellan tidigare inkomst och storleken på pensionen stärktes ytterligare, var att makars rätt till allmän pension skulle delas makar emellan. Det var något som ansågs var rättvist, som skulle ligga i linje med delningsreglerna i äktenskapsbalken och som skulle vare ett viktigt skydd för svagare part. Av olika skäl genomfördes inte den nu nämnda utgångspunkten.

Men då delning av makars pensionsrättigheter ansågs principiellt riktigt genomfördes andra åtgärder. En sådan är den sällan använda möjligheten för en make att årligen överföra sin intjänade premiepension till den andra maken. En annan åtgärd med mer påtaglig effekt är ändringen av äktenskapsbalken vilken medför att sparande i privat pensionssparande numera ingår i det som delas mellan makarna vid en äktenskapsskillnad. En make kan dock få undanta privat pensionssparande från delningen; det gäller även för en make som i övrigt bidrar med minst delningsbar egendom. Undantagsregeln brukar främst användas för att åstadkomma en viss utjämning av makarnas pensionsrättigheter när den ena totalt sett har ett betydligt sämre pensionsskydd än den andra maken. Fler kvinnor än män avsätter medel till privat pensionssparande, men män som pensionssparar avsätter generellt högre belopp. Kvinnor har, som grupp betraktat, lägre löner än vad män har. Det medför att många kvinnor behöver komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med privat pensionssparande för att få en rimlig levnadsstandard som pensionärer. Vid en äktenskapsskillnad finns det därför oftare skäl att låta kvinnor än män undanta privat pensionssparande från bodelningen. Som en följd av förslaget om slopad avdragsrätt får man utgå från att privat pensionssparande kommer att upphöra. I förlängningen kommer undantagsregeln i äktenskapsbalken bli oanvändbar och därmed minskas möjligheterna att utjämna makars pensioner i samband med en äktenskapsskillnad, även i de fall när goda skäl för en utjämning föreligger.

Det finns ytterligare ett annat alternativ i äktenskapsbalken som i särskilda fall kan användas för att åstadkomma en viss utjämning av makars pensioner. När en make växlat lön till tjänstepensionsavsättning kan vederlag utgå till den andra maken. Det gäller de gånger när åtgärden medfört att delningsbara värden i en inte obetydlig omfattning undandragits från bodelningen inom den treårsperiod som föregår en äktenskapsskillnad. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande förväntas leda till en ökad användning av löneväxling. Det är främst män som kan utnyttja rätt till löneväxling för att skapa bättre pension; var femte man men bara var fjortonde kvinna har en så hög lön att löneväxling är ekonomisk gynnsamt. Den som löneväxlar vid lägre inkomst än 35 600 kr/månad minskar nämligen sin pensionsgrundande inkomst, vilket leder till lägre allmän pension. En mer frekvent användning av löneväxling kommer att aktualisera frågan om pensioner behandlas på ett rimligt sätt i en bodelning. Huvudsyftet är ju att makars förmögenhetsförhållanden ska kunna utjämnas genom bodelning.

Det finns, som framgått ovan, skäl att ifrågasätta riktigheten av regeringens påstående att förslaget att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande har en gynnsam fördelningsprofil. Förslaget kommer få olika konsekvenser för kvinnor och män när det gäller deras pensioner. Ett genomförande av förslaget kommer dessutom att radikalt ändra förutsättningarna för tillämpningen av reglerna om bodelning mellan makar. Varje år upplöses drygt 20 000 äktenskap genom skilsmässa. Det är således många som kommer att påverkas om budgetpropositionen antas i sin nuvarande utformning. Men politikernas avsikt med förslaget torde inte vara att förändra utfallet av en bodelning mellan makar och konsekvenserna måste därför analyseras innan avdragsrätten för privat pensionssparande kan slopas! Ett sätt att genomföra den föreslagna förändringen utan att ändra grunderna för delningsreglerna som gäller mellan makar kan vara att införa nya möjligheter att utjämna intjänade pensionsrättigheter mellan makar.

--------------------------

Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt familjerätt, Uppsala universitet

Nya domare

Regeringen har den 13 februari utnämnt tio nya domare.

Årets advokatbyråer

Vid ett stort event på Nalen i Stockholm den 11 februari presenterades de advokatbyråer som tar hem priset "Årets Advokatbyrå 2025".

Schultz väljs in i vetenskapligt råd

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har valts in i Institutet för Mediestudiers vetenskapliga råd.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Två unga åtalas för grova brott

I höstas avlossades skott mot en frisörsalong i centrala Uppsala. En 18-årig man och en ung flick åtalas nu för inblandning i skjutningen.

Foto Andrey Popov

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

48 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 48 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Ny generaldirektör för Konkurrensverket

Regeringen har utsett juristen Marie Östman till generaldirektör och chef för Konkurrensverket.

Två nya rådmän

Regeringen har den 30 januari utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Nya domare

Regeringen har den 23 januari utnämnt åtta nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär störande av förrättning?

Det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg handlar om brottet störande av förrättning och gränsen mellan otillåtet störande och yttrandefrihet.

Begärs häktad för grova brott i Syrien

Åklagare har begärt en svensk medborgare häktad vid Stockholms tingsrätt misstänkt för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien.

Foto Katrina Brown

Jurist ny GD för Skolinspektionen

Regeringen har beslutat att anställa juristen Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.

Ny tech-jurist till Kompass

Mina Gholiof Roa, juridisk expert inom tech och dataskydd, ansluter till Kompass Advokat.

Foto Mikael Damkier

Nya domare

Regeringen har den 16 januari utnämnt sju nya domare.

Foto Jiri Hera

Statsåklagare utsedda

För att möta den alltmer komplexa och omfatt-ande ekonomiska brottsligheten har Ekobrotts-myndigheten inrättat en ny roll som statsåkla-gare. Nu har tretton nya statsåklagare utsetts.

Svevia anställer ny bolagsjurist

Karin Basun har rekryterats som ny bolagsjurist på Svevia.

Ny Managing Partner på Hammarskiöld

Malin von Heideken tillträder rollen som Managing Partner på Advokatfirman Hammarskiöld.

Tre entreprenad-jurister till MAQS

Elin Schedin, Naalamiley Gångare Grede och Emelie Constant lämnar AG Advokat och ansluter till MAQS i Stockholm.

PRAKTIKERARTIKEL

Juridiska utmaningar i försvarsindustrin

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökande globala säkerhetsutmaningar blir juridisk kunskap allt viktigare för företag inom försvars- och luftfartsindustrin. Charlotte Brunlid och Petter Kjöllerström från DLA Piper berättar i en praktikerartikel om detta.

Storrekrytering av Cirio

Cirio Advokatbyrå har rekryterat tolv fastighets-rättsjurister från advokatbyrån AG Advokat.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd i HD

Katrin Hollunger Wågnert tillträder som nytt justitieråd i Högsta domstolen.

Cederquist får nya delägare

Cederquist har valt in två nya delägare inom verksamhetsgruppen för M&A.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft.

Åtalas för mord i Gnosjö

En 28-årig man har åtalats för mord på en 74-årig kvinna den 13 november 2023 i ett skogsområde i Gnosjö. Han åtalas också för förberedelse till mord i Gnosjö och Göteborg.

Uppdrag för att stärka rättsväsendet

Regeringen har fattat beslut om 2025 års regleringsbrev för sex olika rättsvårdande myndigheter. I fokus står bland annat stöd till brottsoffer, genomslag för nya verktyg och förebyggande av brott.

IMY har ytterligare granskat Meta-pixeln

Integritetsskyddsmyndigheten är klar med ytterligare granskningar av personuppgifts-incidenter som rör företags användning av Meta-pixeln. IMY utfärdar en reprimand mot de granskade bolagen.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Förbud att anställa uteslutna advokater

Den 1 januari införs en ny bestämmelse i Vägledande regler om god advokatsed. Bestämmelsen innebär ett förbud mot att anställa tidigare advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt