Bli kund Annonsera
fredag 24 mars 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 december 2014,

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande får familjerättsliga konsekvenser

Margareta Brattström, professor i civilrätt och särskilt familjerätt, anser att förslaget om slopad avdragsrätt för pensionssparande saknar en analys av hur det påverkar utfallet av en bodelning mellan makar.
Margareta Brattström är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ett av den nya regerings förslag i höstens budgetproposition är att avdragsrätten för den som sparar i privat pensionssparande ska minskas kraftigt under 2015, från 12 000 kr/år till 1 800 kr/år. Från 2016 är avsikten att avdragsrätten slopas helt. Motsvarande förslag presenterades av den förra regeringen i våras, vilket talar för att det finns majoritet för förslaget i riksdagen. Som motiv för förändrade avdragsregler har det statsfinansiella läget angetts; slopad avdragsrätt antas leda till ökade skatteintäkter på kort och medellång sikt. I propositionen görs gällande att förslaget också har en gynnsam fördelningsprofil, något som enligt min mening kan ifrågasättas.

En aspekt som inte har diskuterats eller analyserats i samband med förslaget är att det kommer att påverka utfallet av en bodelning mellan makar. I äktenskapsbalken finns det nämligen en rad bodelningsregler som berör makars pensioner. Nedan kommer några av dem att kommenteras översiktligt, och starkt förenklat.

När ett äktenskap upplösts genom skilsmässa ska en bodelning äga rum. Det innebär att värdet av makarnas samtliga tillgångar som huvudregel delas lika. Utjämningen av makarnas förmögenhetsförhållanden som därmed uppnås anses vara rimlig i relation till hur makar typiskt sett samarbetar kring familj och försörjning under äktenskapet. Från en bodelning undantas dock rätt till allmän pension. Det sker med stöd av en specialregel som utformades på 1920-talet, då i princip alla hade rätt till pension av samma storlek. Vid en bodelning behandlas tjänstepensioner (ibland kallad avtalspension) ofta på samma sätt som allmän pension, dvs. undantas från delningen. Nivån på tjänstepensionerna, och sedermera även den allmänna pensionen, har undan för undan fått en stark koppling till vilka inkomster en individ har haft som förvärvsaktiv. En av utgångspunkterna för reformeringen av det allmänna pensionssystemet på 1990-talet, där sambandet mellan tidigare inkomst och storleken på pensionen stärktes ytterligare, var att makars rätt till allmän pension skulle delas makar emellan. Det var något som ansågs var rättvist, som skulle ligga i linje med delningsreglerna i äktenskapsbalken och som skulle vare ett viktigt skydd för svagare part. Av olika skäl genomfördes inte den nu nämnda utgångspunkten.

Men då delning av makars pensionsrättigheter ansågs principiellt riktigt genomfördes andra åtgärder. En sådan är den sällan använda möjligheten för en make att årligen överföra sin intjänade premiepension till den andra maken. En annan åtgärd med mer påtaglig effekt är ändringen av äktenskapsbalken vilken medför att sparande i privat pensionssparande numera ingår i det som delas mellan makarna vid en äktenskapsskillnad. En make kan dock få undanta privat pensionssparande från delningen; det gäller även för en make som i övrigt bidrar med minst delningsbar egendom. Undantagsregeln brukar främst användas för att åstadkomma en viss utjämning av makarnas pensionsrättigheter när den ena totalt sett har ett betydligt sämre pensionsskydd än den andra maken. Fler kvinnor än män avsätter medel till privat pensionssparande, men män som pensionssparar avsätter generellt högre belopp. Kvinnor har, som grupp betraktat, lägre löner än vad män har. Det medför att många kvinnor behöver komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med privat pensionssparande för att få en rimlig levnadsstandard som pensionärer. Vid en äktenskapsskillnad finns det därför oftare skäl att låta kvinnor än män undanta privat pensionssparande från bodelningen. Som en följd av förslaget om slopad avdragsrätt får man utgå från att privat pensionssparande kommer att upphöra. I förlängningen kommer undantagsregeln i äktenskapsbalken bli oanvändbar och därmed minskas möjligheterna att utjämna makars pensioner i samband med en äktenskapsskillnad, även i de fall när goda skäl för en utjämning föreligger.

Det finns ytterligare ett annat alternativ i äktenskapsbalken som i särskilda fall kan användas för att åstadkomma en viss utjämning av makars pensioner. När en make växlat lön till tjänstepensionsavsättning kan vederlag utgå till den andra maken. Det gäller de gånger när åtgärden medfört att delningsbara värden i en inte obetydlig omfattning undandragits från bodelningen inom den treårsperiod som föregår en äktenskapsskillnad. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande förväntas leda till en ökad användning av löneväxling. Det är främst män som kan utnyttja rätt till löneväxling för att skapa bättre pension; var femte man men bara var fjortonde kvinna har en så hög lön att löneväxling är ekonomisk gynnsamt. Den som löneväxlar vid lägre inkomst än 35 600 kr/månad minskar nämligen sin pensionsgrundande inkomst, vilket leder till lägre allmän pension. En mer frekvent användning av löneväxling kommer att aktualisera frågan om pensioner behandlas på ett rimligt sätt i en bodelning. Huvudsyftet är ju att makars förmögenhetsförhållanden ska kunna utjämnas genom bodelning.

Det finns, som framgått ovan, skäl att ifrågasätta riktigheten av regeringens påstående att förslaget att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande har en gynnsam fördelningsprofil. Förslaget kommer få olika konsekvenser för kvinnor och män när det gäller deras pensioner. Ett genomförande av förslaget kommer dessutom att radikalt ändra förutsättningarna för tillämpningen av reglerna om bodelning mellan makar. Varje år upplöses drygt 20 000 äktenskap genom skilsmässa. Det är således många som kommer att påverkas om budgetpropositionen antas i sin nuvarande utformning. Men politikernas avsikt med förslaget torde inte vara att förändra utfallet av en bodelning mellan makar och konsekvenserna måste därför analyseras innan avdragsrätten för privat pensionssparande kan slopas! Ett sätt att genomföra den föreslagna förändringen utan att ändra grunderna för delningsreglerna som gäller mellan makar kan vara att införa nya möjligheter att utjämna intjänade pensionsrättigheter mellan makar.

--------------------------

Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt familjerätt, Uppsala universitet

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Fem nya domare

Regeringen har den 23 mars utnämnt fem nya domare.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Två nya lagmän

Regeringen har den 23 mars utnämnt Annika Lowén och Mikael Westberg till kammarrättslagmän vid Kammarrätten i Stockholm.

Foto Yvonne Larsson

Så ska uppklarning av dödligt våld förbättras

Det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda grova våldsbrott i kriminella miljöer. Men det interna samarbetet behöver också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det framhålls i en ny studie från Brå.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Foto Olga Galushko

Nya regler för att be-kämpa terrorist-aktiviteter på nätet

Polismyndigheten ska få effektivare verktyg för att förhindra att terrorisminnehåll sprids på internet. I ett lagförslag, som kompletterar en EU-förordning på området, föreslås en rad ändringar i detta syfte.

Nya delägare i Skierfe

Skierfe Advokatfirma har valt in två nya delägare, Christian Johard och Andreas Bülow.

Foto mikeD

Utökad användning av ordningsvakter

I en ny proposition föreslås anpassningar av regelverket för ordningsvakter till dagens förhållanden i syfte att ge förutsättningar för en mer flexibel och utökad användning av vakterna.

Nya domarutnämningar

Åtta nya domare utnämndes vid regeringens senaste sammanträde.

Foto David Naylor

Vill ta ny bevisforskning till rättssalen

Finns det bättre metoder att bedöma en persons ålder, om en människa ljuger eller vems dna som finns på en brottsplats? Det är frågeställningar i några av studierna man kommer att göra i det nya forskningsnätverket EB-CRIME vid Uppsala Universitet. Förhoppningen är att kunna ge åklagare och domare mer kött på benen när de gör sina bedömningar i olika brottmål.

Åtalas för mord och brott mot griftefriden

Två unga kvinnor åtalas nu för mord och brott mot griftefriden på en 21-årig kvinna i Vetlanda förra året.

Foto © tomloel

Betänkande om dom-stolarnas oberoende

Grundlagskommittén har överlämnat sitt betänkande till justitieministern. Bland annat föreslås att det blir svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas.

Fler gärningspersoner betalar skadestånd

Under 2022 ökade intäkten från Brottsoffermyndighetens regressverksamhet med nära tio miljoner kronor. Det är en ökning med 25 procent från förgående år och innebär att fler gärningspersoner nu får ta ansvar för den skada de orsakat.

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Nio nya domare har utnämnts av regeringen.

Åtgärder när barn misstänks för brott

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen innehållande en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott.

Fem personer åtalas för mord i södra Stockholm

Åtal har väckts mot fyra män och en kvinna misstänkta för delaktighet i våldsbrott och vapenbrott som inträffade i Haninge i mars 2022. Brotten kan enligt åklagaren kopplas till en konflikt mellan olika kriminella grupperingar i Stockholmsområdet.

Ingen förundersökning om utlämnade av personuppgifter

Det inleds ingen förundersökning i ett ärende där en åklagare polisanmälts för att ha lämnat ut namn och bild på två efterlysta män till ett tv-program. Efter att programmet sänts blev en person, som var anhörig till en av männen, mördad i sitt hem.

DOMARBLOGGEN
Foto Anders Ludvigson

Invändningar om sömn-körning i domstolarna

Vad är sömnkörning och varför åberopas det ibland i trafikmål? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Brå granskar bak-grundsfaktorer för brott

I en ny rapport granskar Brottsförebyggande Rådet (Brå) vilka faktorer som kan medföra att vissa personer löper en ökad risk att begå brott.

Svenska Spel vinner varumärkespris

Signumpriset är instiftat av varumärkesbyrån Groth & Co och delades i år ut för 28:e gången.

PRAKTIKERARTIKEL

Överföring av person-uppgifter till USA - är vi närmare en lösning?

Sedan Schrems II- domen från juni 2020 har det varit mycket svårt att säkerställa en GDPR-förenlig användning av amerikanska IT-tjänsteleverantörer. Nu tycks perioden av osäkerhet gällande överföring av personuppgifter till USA lida mot sitt slut. Om detta skriver Erik Ullberg och Michaela Örtberg, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Yttrande om uppmärk-sammad våldtäktsdom

Överåklagaren på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har yttrat sig till riksåklagaren i ett uppmärksammat mål om våldtäkt mot barn och anser att det finns skäl att överklaga domen till Högsta domstolen.

Advokat åtalas för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot en advokat i Stockholm för grova ekobrott.

IMY kritiserar inkassobolag

Integritetsskyddsmyndigheten riktar kritik mot inkassobolag som brutit mot inkassolagen genom att driva in tvivelaktiga fordringar.

Foto User_61482

Förbud mot omarkerad reklam i sociala medier

Konsumentombudsmannen har beslutat om ett förbudsföreläggande mot en känd influencer för bristande reklammarkering i inlägg som gör reklam för hudvårdsprodukter.

Förväntad ökning av resurskrävande brott

De kommande tre åren beräknas särskilt resurskrävande brott såsom mord och våldtäkter att öka. Den bedömningen gör fem myndigheter i rättsväsendet i en ny rapport.

DOMARBLOGGEN

Europeiskt samarbete för starkare domstolar

Domaren Carin Westerlund representerar Sverige i det europeiska nätverket ENCJ och om arbetet däri skriver hon på Domarbloggen.

Ineffektiv hantering av mängdbrott

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.

Foto Roland Magnusson

Nytt forskningsinstitut för bolagsstyrning

Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) är sedan 2022 en ny del av Stockholm Centre for Commercial Law vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och bedriver tillämpad forskning och utbildning inom bolagsstyrningsområdet.

PRAKTIKERARTIKEL

Om överklagande av nyckelbiotoper

Frågan om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper utgör ett överklagbart beslut har på sistone blivit högaktuell. Bara under de senaste månaderna har samma kammarrätt kommit fram till helt olika slutsatser i frågan. I en praktikerartikel redogör juristerna Emilie Steen & Annie Kolvi för frågeställningen.

Åtal väckt i stort momsbedrägerimål

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot tolv personer i Sveriges hittills största momsbedrägerimål. Åtalen rör grova skattebrott, grova penningtvättbrott samt grova bokföringsbrott.

IMY granskar Uppsalas hantering av e-post

Integritetsskyddsmyndigheten inleder en granskning av om Region Uppsala har vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda patientuppgifter i e-post.

Foto Åke E:son Lindman

HFD presenterar 2022

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhets-berättelse för 2022 har nu publicerats och den innehåller alltifrån statistik, vägledande avgöranden till artiklar som beskriver verksamheten och medarbetare på domstolen.

Två nya delägare i Foyen

Helena Strömbeck och Anders Eriksson har valts in som nya delägare i Foyen

Ny delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har valt in Sara Malmgren som delägare och ansvarig för byråns IT-juridik.

Årets advokatbyrå

Analysföretaget Regi har sammanställt sin kvalitets- och branschstudie där klienter till affärsjuridiska advokatbyråer har utvärderat relationen med sin byrå under året som gått.

HD presenterar verksamhetsberättelse

Högsta domstolen publicerar sin verksamhets-berättelse för 2022. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och ny kanslichef samt redogörelser för viktiga händelser under året.

PRAKTIKERARTIKEL

Konkurrensklausuler i anställningsavtal – pågående trend mot totalförbud

Inom en snar framtid kan det finnas behov av att se över hur företag effektivt kan bibehålla och skydda know-how och kundrelationer i samband med att medarbetare lämnar företaget. Bakgrunden är att i USA finns ett förslag om att förbjuda konkurrensklausuler i anställningsavtal. En sådan utveckling kan på sikt komma att påverka även övriga världen. Dels för att andra jurisdiktioner kan komma att vara mer restriktiva med att tillåta konkurrensklausuler, dels på grund av det genomslag som internationella amerikanska företags beteende har på lokala marknader. Det skriver tre jurister från Gernandt & Danielsson om i en ny praktikerartikel.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahlhar rekryteriat Anna Wahlbom som ny delägare.

Foto Igor Stevanovic

Hur åklagare utreder krigsbrott

Åklagarmyndigheten har hållit ett seminarium om krigsbrott där kammaråklagare berättat om arbetsmetoder, erfarenheter och utmaningar i arbetet med att utreda folkrättsförbrytelser samt om arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina.

PRAKTIKERARTIKEL

Ansvar för varumärkes-intrång vid e-handel

I en ny praktikerartikel kommenterar Erik Ullberg och Andreas Salehi, Wistrand Advokatbyrå, EU-domstolens dom i varumärkesmålet mellan Louboutin och Amazon.

NY LITTERATUR

Riskabelt att ge myndig-heter för mycket makt

Under coronapandemin utfärdade Folkhälso-myndigheten allmänna råd som kraftigt begränsade enskilda individer och företag. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet, belyser i en ny bok vilka svårigheter den här typen av råd och föreskrifter kan ge.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt