Bli kund Annonsera
lördag 21 november 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 juni 2014,

Kan någon hjälpa oss domare?

De senaste årens reformer har begränsat domares självständighet och skapat oklarheter kring lönebildningen. Det skriver rådmannen Mikael Ohlsson i en debattartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ni kanske undrar över frågan och det kan också hända att ni finner den opassande. Frågan är ju inte i överensstämmelse med allmänhetens syn på domaren som en stark man eller kvinna med gott självförtroende, som barskt tillrättavisar den dåliga advokaten. Inte heller passar frågan till filmens värld där domaren tar emot i sitt stora välmöblerade tjänsterum med fin utsikt och vant och korrekt redovisar sin syn på en rättslig frågeställning. Jag ska motivera min fråga nedan.

Jag heter Mikael Ohlsson och tjänstgör sedan år 2005 som rådman vid Förvaltningsrätten i Malmö. Jag är också invald i domstolssektionens styrelse, Jusek. I denna artikel redovisar jag dock endast min uppfattning som domare.

Det är nog få som känner till hur domarnas inflytande och självständighet har begränsats alltsedan Stefan Strömberg tillträdde som generaldirektör för Domstolsverket år 1998.  Hans efterträdare har sedan följt hans målsättning att göra domaren till en alltmer ”vanlig” tjänsteman. Det nämnda och de nya organisationsformerna är några av orsakerna till att det uppkommit bl.a. rekryteringsproblem vid tillsättningen av nya domartjänster. Det är för få kvalificerade som söker tjänsterna.

Domares oberoende

Det finns många som är bättre rustade än jag att närmare beskriva domarens konstitutionella ställning, t.ex. jur. dr. Olof Wilske (tidigare Ställvik). I korthet kan sägas att det i grundlagen stadgas att ingen myndighet, och inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall (RF 11:2). De flesta kan nog instämma i att det inte är lämpligt att någon annan än domaren och rätten avgör t.ex. om någon är skyldig till brott eller inte. Eller att det inte är bra om någon i regeringen eller riksdagen dikterar hur långt straff som ska utmätas i ett specifikt fall. Det är givetvis viktigt att domarens ställning är sådan att självständigheten inte hotas på något sätt.

Att detta är viktigt har i vart fall tidigare uppmärksammats av någon politiker. I sin interpellation 2004/05:599 till den dåvarande justitieministern angav Jan Ertsborn (FP) bl.a. följande. ”Den enskilde domarens självständighet i dömandet är grundlagsfäst och ytterst viktigt för upprätthållande av det konstitutionella kravet på en oavhängig rättskipning. – Under den senare tiden har dock framkommit omständigheter som gör att man kan ifrågasätta om regeringen verkligen fortsätter traditionen att värna om domares oberoende och självständighet. Regeringens beslut förra året om förändrad handläggning av administrativa ärenden, som tidigare beslutats av domstolen i plenum eller kollegium, överflyttades till domstolschefen ensam och innebar otvivelaktigt att domarnas självständighet minskades och domstolschefens ställning stärktes. Även om regeringen formellt ägde rätt att besluta om förändringarna borde dessa principiella frågor ha underställts riksdagen. Under senare tiden har framkommit att Domstolsverket driver en fråga om individuell lönesättning av domare. Vid en första tanke kanske detta kan synas eftersträvansvärt och modernt. Snart kommer dock klarheten i att detta i själva verket blir en fråga om införande av ett belöningssystem i den dömande verksamheten, som i högsta grad kolliderar med domares oberoende och självständighet. Tanken bakom förslaget är att premiera skickliga domare men hur ska detta förenas med oberoendet och självständigheten? Den alldeles uppenbara slutsatsen måste bli att införandet av prestationslöner för domare ytterligare beskär domarnas självständighet och ger regeringen ytterligare ett instrument att styra domstolsväsendet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern: 1. Är justitieministern beredd att låta införa ett system med prestationsbaserade individuella löner för domare? 2. Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att klart och tydligt bibehålla och säkerställa principerna om domares oberoende och självständighet?”

I svar angav dåvarande justitieministern Thomas Bodströms bl.a. följande. ”Vad gäller lönebildningen har ett centralt ramavtal träffats mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. För närvarande pågår lokala löneförhandlingar mellan Domstolsverket och Jusek. I dessa förhandlingar diskuteras bland annat frågan om domarlönerna i framtiden ska kunna innehålla vissa individuella inslag. Den fria förhandlingsrätten är sedan lång tid tillbaka en grundsten på svensk arbetsmarknad. Detta gäller naturligtvis även inom det statliga avtalsområdet. Det är alltså de kollektivavtalsslutande parterna som, utan inblandning av regering och riksdag, inom ramen för gällande regler kommer överens om löner och former för lönesättningen. Jag har därför inte för avsikt att uttala mig i de frågor som är föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter.”

Individuell lönesättning

Nu har vi individuell lönesättning för domare genom avtalet den 25 maj 2011 mellan Domstolsverket och Jusek. Innan avtalstecknandet hade det under mer än tio år pågått en ”konflikt” om de individuella lönerna mellan Jusek och Domstolsverket. Såvitt jag förstår nekades också den aktuella styrelsen tillträde till justitieministern Beatrice Ask när den ville ha politiskt stöd i den principiella frågan. Det sistnämnda är egendomligt med tanke på justitieministerns tidigare redovisade inställning till individuella löner. Inför valet år 2006 skrev hon så här tillsammans med Johan Pehrson (FP), Peter Althin (KD) och Johan Linander (C): ”Men ur konstitutionell synvinkel anser vi att prestationsbaserade löner är svårförenligt med strävan att stärka domarnas ställning och oberoende. Domstolsverket, en förvaltningsmyndighet under regeringen, är formellt arbetsgivare och skulle därmed ytterst avgöra hur skicklighetskriterier ska tillämpas. I praktiken blir det fråga om rent skönsmässig bedömning. Redan den misstanken att lönebelöningar ges för att främja lojalitet i viss riktning är förödande för tilltron till domarnas integritet och opartiskhet. Vi i den borgerliga alliansen menar att tillsättningen av domare och deras avlöning bör vara en fråga om institutionell tilltro och inte en tillämpning av kollektivavtal. Önskar man i ett begränsat perspektiv differentiera lönesättningen, bör endast tjänster komma i fråga som kan sökas och besättas efter en öppen prövning. Att Internationella Domarunionen har intervenerat till förmån för den svenska domarkåren är utan motstycke och riskerar att leda till smickrande uppmärksamhet för vårt land.”

Det är svårt att inte ansluta sig till Beatrice Asks dåvarande bedömning. Vi har nu haft individuell lönesättning ett tag och resultatet förskräcker. Vid den första utvärderingen av avtalet var resultatet så dåligt att den dåvarande styrelsen, där jag också ingick, sade upp avtalet. Vid utvärderingen framkom bl.a. att två tredjedelar av domarna inte alls eller endast till viss del hade förstått på vilken grund lönerna hade satts. Till detta kom att en av tjugo domare uttryckligen ansåg att det vid lönesättningen förekommit en direkt reaktion eller påverkan på domarens rättstillämpning. Jusek (förbundsstyrelsen) underkände dock uppsägningen. Den andra utvärderingen som har ägt rum har inte heller påvisat någon klar förbättring. För att få ett bra och rättssäkert lönesystem för domarna har domstolssektionens styrelse tidigare utarbetat ett förslag om en Domarlönenämnd. Den tidigare generaldirektören för Domstolsverket, Barbro Thorblad, har emellertid svarat att förslaget inte kan läggas till grund för några fortsatta diskussioner.

Jag har ännu inte fått något bra svar på frågan hur skicklighetsbedömningen av domare i praktiken ska gå till. Är det meningen att domstolschefer ska läsa andra domares domar och beslut för att bilda sig en uppfattning i frågan? Eller ska han eller hon ha synpunkter på hur en domare handlägger och bereder ett mål? Ska chefen ha åsikter om antalet förlikningar i tvistemål och hur många mål som domaren sätter ut till muntlig förhandling? Eller ska chefen bilda sig en uppfattning genom att tala med underlydande personal om domares juridiska skicklighet? I de flesta fall blir det fråga om en överprövning av en domares materiella och processuella ställningstaganden. Jag avslutar mitt inlägg om individuella löner för domare genom ytterligare en fråga. Hur står sig det nuvarande svenska systemet till Europarådets rekommendation R (2010)12 art. 54-55 att ersättningen till domare inte får bero på resultatet av domarens arbete?

Slutrapport om arbetssituation

Som om detta inte vore nog framgår av Ernst & Youngs slutrapport den 9 november 2011 Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation att de ordinarie domarna inom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna till övervägande del inte är nöjda med hur arbetssituationen har utvecklats de senaste åren. De förändringar som förefaller haft störst betydelse för de ordinarie domarnas arbetssituation gäller i första hand det som har skett beträffande den inre organisationen, dvs. införandet av mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer. Av rapporten framgår att vid domstolar med beredningsorganisationer får ledningen ett större inflytande och betydelse än i en renodlad rotelorganisation. Möjligheten till självständighet och frihet att styra över planeringen och utförandet av det egna arbetet anges enligt rapporten som relativt viktiga faktorer för arbetssituationen. Möjligheten härtill anses ha minskat men enkäten indikerar att de ordinarie domarna och hyresråden är förhållandevis nöjda med hur det i praktiken fungerar.

Det finns givetvis domare som inte vill ha ett arbetsledande ansvar. Enligt min uppfattning vill dock de flesta domare att få ett större inflytande över sin egen arbetssituation. Stefan Strömberg och JK Anna Skarhed är rörande överens om att domarens självständighet inte hotas av nya arbetsformer. Jag kan bara konstatera att ”domstolsfabrikerna” som har byggts upp inte har ökat trivseln och arbetsglädjen ute på domstolarna. Enligt min mening har den anonyma arbetsformen också lett till att domarna har fått minskat intresse för verksamheten. Personligen tror jag att de nya arbetsformerna är ett av de största skälen till att det nu finns rekryteringsproblem till domstolarna. Ämnesrådet Mikael Forsgren, justitiedepartementet synes vara av samma uppfattning. Han skriver bl.a. följande i jubileumsboken ”Svea Hovrätt 400 år”. ”I nära samband med delaktigheten står möjligheten till flexibilitet i arbetet. Detta är en faktor som alltid har legat högre statstjänstemän varmt om hjärtat. Här har de omfattande förändringarna av domstolarnas inre organisation påverkat domaryrkets attraktivitet negativt.”

I ärlighetens namn anser jag att det inte behövs en återgång till rotelarbete i klassisk bemärkelse för att domarna ska få större inflytande och delaktighet i arbetet. Vid Förvaltningsrätten i Malmö finns det nu faktiskt två avdelningar som arbetar i grupper (gemensam beredning) och där domarna åter har fått en arbetsledande roll. Jag vet också att det finns åtminstone en tingsrätt med klassiska rotlar och en annan som arbetar i s.k. storrotlar. Det går således kanske att skönja ett svagt ljus framme i tunneln.

Det är svårt att enbart med det fackliga instrumentet åstadkomma de förändringar som krävs för att domarna ska få den ställning och oberoende som krävs i en rättsstat. Förhoppningen är att min artikel kan leda till att i vart fall någon politiker börjar ge sitt stöd till Sveriges domare. Frågan kvarstår alltså, kan någon hjälpa oss domare?

------------------

Mikael Ohlsson, rådman

Fyra nya domare

Regeringen har den 19 november utnämnt två chefsrådmän och två rådmän.

Birgitta Nyström får Emil Heijnes pris

Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning har beslutat att tilldela stiftelsens pris för förtjänstfull rättsvetenskaplig forskning till professor Birgitta Nyström.

Inhämtar inte förhandsavgörande

Patent- och marknadsöverdomstolen har beslutat att inte inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående om ett så kallat non-brand bidding-avtal kan anses utgöra en konkurrensbegränsning.

Lindahl prisas som attraktiv arbetsgivare

Lindahl har utsetts till Karriärföretag 2027 och får därmed utmärkelsen för andra året i rad.

Ny chefsjurist på FMV

Johan Stensbäck blir ny chefsjurist och chef för juridik- och säkerhetsstaben vid Försvarets materielverk, FMV.

Svenska partners i Clifford Chance

Clifford Chance har rekryterat Viktor Leisnert och Milad Kamali, med bas i Stockholm.

MAQS rekryterar skattejurister

MAQS i Malmö har rekryterat två seniora advokater till sin skatteavdelning.

Foto Michael Folmer

Åtal väckt om brott på Sigtunaskolan

Åklagare har i dag åtalat sex unga manliga elever för brott begångna på Sigtunaskolan. Två av eleverna åtalas för grovt sexuellt ofredande, grov misshandel och grovt olaga tvång.

Foto JOHANNES HANSEN

Aktuell miljörätt i fokus på konferens

Omkring 300 deltagare från domstolar, myndigheter och privat sektor samlades vid Stockholms universitet för en konferens om aktuell miljörätt. På programmet stod bland annat miljöprövning, samiska rättigheter, naturvård och aktuella förändringar i plan- och bygglagen.

DOMARBLOGGEN

Alkoholservering utan sittplatser inomhus

Kan en restaurang nekas serveringstillstånd enbart för att den saknar sittplatser inomhus? Den frågan prövades av Kammarrätten i Stockholm, som kom fram till att alkohollagen vid den aktuella tidpunkten inte ställde något generellt krav på inomhusservering.

Foto Igor Stevanovic

Myndighetsinsatser mot ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har inrättat gemensamma insatsteam för att identifiera, utreda och lagföra personer som hjälper andra att begå ekonomiska brott, så kallade möjliggörare.

Bolag åtalas för grovt miljöbrott i Kiruna

Åklagare vid Gällivare tingsrätt har väckt talan mot företaget LKAB efter ett mycket omfattande utsläpp av dieselolja. Enligt utredningen har två miljoner liter dieselolja läckt från en cistern på företagets område i Kiruna under nio månader år 2021. Åklagaren yrkar på 180 miljoner kronor i företagsbot.

Ny domstolsbyggnad uppförs i Sundsvall

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Sundsvall. Efter anbudsvärdering har Domstolsverket lämnat tilldelningsbeslut och avser nu att ingå ett hyresavtal med Diös Fastigheter.

PRAKTIKERARTIKEL

Företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter

I september presenterade utredningen om företagsansvar sitt betänkande om hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen föreslår en ny lag om företagsansvar som ställer krav på hur de största företagen hanterar risker för mänskliga rättigheter och miljö. I en praktikerartikel skriver nu tre jurister från Setterwalls om vad förslaget innebär och vilka frågor som kan uppstå när lagen ska tillämpas.

Foto v Wavebreakmedia

Särskild undersökning av ljudboksaffär

Konkurrensverket har beslutat att inleda en särskild undersökning för att närmare utreda ett planerat förvärv inom abonnemangstjänster för ljud- och e-böcker.

CauseyWestling anställer ny VD

Emma Rudenstam har utsetts till ny vd för CauseyWestling.

Foto Lars-Olof Rosell

Ny hovrättspresident i Göta hovrätt

Regeringen har den 12 november utnämnt sex nya domare varav en ny hovrättspresident i Göta hovrätt.

Foto Bruno Rosa

Vinmakare får skade-stånd från staten

Mannens dröm om att återuppväcka den persiska vintraditionen var nära att grusas när Livsmedelsverket felaktigt beslutade att förbjuda hans företag. Nu får han ersättning av staten med drygt 1,2 miljoner kronor för det olagliga beslutet.

Åtalas för grov brotts-lighet i Helsingborg

Åklagare har på onsdagen väckt åtal mot tre män i åldrarna 23–45 år för grov mordbrand, försök till mord och flera grova narkotikabrott i Helsingborg och på andra platser i januari och februari.

Foto MRR-photography

19 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 19 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto Mostphoto

RÅ vill att HD prövar häktad 14-åring

En 14-årig flicka, som är häktad på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, vill att Högsta domstolen ska häva häktningen och försätta henne på fri fot. Riksåklagaren anser att häktningsbeslutet ska kvarstå, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar häktningsfrågan eftersom det finns behov av vägledning framåt.

Åtalas för mord i Tyresö

Åklagaren har i dag väckt åtal i ett ärende där en 18-årig man sköts till döds på en buss vid Tyresö gymnasium den 25 mars i år. En 21-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott. Ytterligare fyra unga män åtalas för medhjälp till mordet.

Foto IULIIA_N

Dalahästen får skyddad geografisk beteckning

Dalahästen blir först i Sverige att registreras i EU:s nya system för geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Registreringen ger namnet ett skydd i hela EU.

Par åtalas för grova brott i Luleå

En man i 60-årsåldern och en kvinna i 50-årsåldern åtalas nu för mord på en man i 75-årsåldern, som anträffades i en utbrunnen bil i Sandnäset i Luleå kommun i december förra året. De åtalas också för grovt gravfridsbrott, grov falsk angivelse, inbrottsstöld samt bevisförvanskning, grovt brott.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 november utnämnt sju nya domare.

Ny ordförande för Centrum för rättvisa

Kristoffer Löf, advokat och partner på Mannheimer Swartling, har valts till ny styrelseordförande för Centrum för rättvisa. Han efterträder Tomas Nicolin, som lämnar uppdraget efter sjutton år i styrelsen, varav tio som ordförande.

Sveriges domstolar stöttar rättsväsendet i Palestina

Domstolsverkets internationella enhet genomförde i oktober en besöksresa till Västbanken i Palestina. I samband med besöket utbildades palestinska domare i den moderna domarrollen.

Söktjänster föreläggs att stoppa personsökningar

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat fyra söktjänster som behandlar stora mängder uppgifter om privatpersoner. Dessa visar att två söktjänster har behandlat uppgifter om brott på ett otillåtet sätt. De andra två har brustit vad gäller rätten till radering.

Foto Anders Erlman

Ny kammarrätts-president i Sundsvall

Regeringen har utnämnt lagmannen Anders Erlman till kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Stort åtal för grov näringspenningtvätt

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har väckt åtal mot en man för grov näringspenningtvätt. Mannen misstänks ha hanterat över två miljoner kronor genom ett upplägg med osanna fakturor och flera bolags bankkonton.

Lämnar Vinge för Advokatfirman Delphi

Tobias Kempas ansluter den 1 januari 2027 som partner i Advokatfirman Delphi där han kommer att vara verksam inom byråns affärsområden immaterialrätt och tvistelösning.

DOMARBLOGGEN

Så blir en EU-lag till

Många beslut som på-verkar vår vardag fattas i EU. Regler om miljö, digi-tala tjänster, resor och konsumentskydd är bara några exempel. Om detta lagstiftningsarbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Stort åtal för grova brott

Åklagare har nu väckt åtal mot 19 personer för olika grad av inblandning i en omfattande bedrägerihärva i Bergslagen. Med hjälp av fejkade polislegitimationer och genom att ringa upp målsägande och fjärrstyra deras datorer har de nu åtalade överfört pengar och kryptovaluta till utländska konton.

Foto JOHANNES HANSEN

Fakultet avstyrker nya lagförslag

I en ny utredning lämnas förslag om att avskaffa häktades rätt till enrum och möjliggöra placering i polisarrest ska bidra till att lösa Kriminal-vårdens platsbrist. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker nu dock flera av förslagen och varnar för att de kan leda till oacceptabla förhållanden för frihetsberövade.

Ny domstol

Från och med 9 november finns domstolarna i Växjö i nya lokaler på Bäckas-lövsesplanaden.

Westerberg & Partners utser tre nya delägare

Westerberg & Partners har utsett Siri Alvsing, Olof Olsson och Petter Larsson till delägare i byrån från och med den 1 januari 2027.

Foto Tommy Alvén

Grips i operation Candy

I veckan slog Ekobrottsmyndigheten och Polis-myndigheten till mot ytterligare en man inom ramen för operation Candy. Mannen, en person med ledande befattning i ett fastighetsbolag, har begärts häktad misstänkt för grovt penningtvättsbrott.

Åtal för mord och annan grov brottslighet

Den 26-åriga man, som i februari överlämnades från Grekland till Sverige, åtalas nu vid Södertörns tingsrätt som misstänkt för inblandning i ett flertal grova våldsbrott under 2023 och 2024 i Stockholmsområdet, Linköping och Uppsala.

Foto Mikael Damkier

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 15 oktober utnämnt en lagman i Blekinge tingsrätt och en chefsrådman i Umeå tingsrätt.

Kommunpolitiker åtalas för grovt tjänstefel

Åklagare har nu väckt åtal för grovt tjänstefel mot tre kommunpolitiker i Älvsbyns kommun efter att de på felaktiga grunder fattat beslut om att åtgärder enligt LVU skulle upphöra.

Kriminella nätverk styr genom digitala medier

Kriminella nätverk använder digitala medier för att locka barn och unga med snabba pengar i utbyte mot att de utför brott. Digitala medier används genom hela rekryterings- och utförandeprocessen för att etablera kontakt, förmedla uppdrag och instruera barn och unga i genomförandet av brotten. Det visar en ny forskningsstudie från Brå.

Ny partner till Next Law

Madeleine Sifvert ansluter nu som partner till Next Law från Walthon Advokater.

Lämnar AG Advokater för att gå till Cirio

Cirio har rekryterat Jenny Gustafsson som Managing Associate inom infrastruktur och projektutveckling.

DOMARBLOGGEN

Tillbaka på Svea hovrätt efter ett år i Ukraina

I det senaste inlägget på Domarbloggen skriver hovrättsrådet Mari-Ann Roos en slutrapport efter ett år i Ukraina vid Europeiska Unionens Rådgivande Mission. Hon är nu tillbaka i Sverige och berättar om sitt år i Kyjiv.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nämndemän granskas i rapport

Riksrevisionen har granskat hur Domstolsverket och domstolarna arbetar för att systemet med nämndemän ska fungera ändamålsenligt och kommit fram till att arbetet i flera delar fungerar väl, samtidigt som det finns områden som kan stärkas.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 8 oktober utnämnt och anställt ett antal nya domare.

Lämnar Baker McKenzie för Delphi

Stefan Balazs ansluter den 12 oktober 2026 som partner till Advokatfirman Delphi i Stockholm där han kommer att vara verksam inom byråns affärsområde aktiemarknad.

Keelion Law värvar från Tele2

Sofia Norling Janzon, tidigare Head of Labor Relations på Tele2, tillträdde i september som Legal Director i arbetsrättsgruppen på MAQS Advokatbyrå, som den 1 januari 2027 byter namn till Keelion Law.

Walthon och Ramberg går samman

Walthon Advokater och Ramberg Advokater avser att gå samman från årsskiftet 2026/2027 och bilda Walthon Ramberg.

Ny master ska få fler svenskar till EU-jobb

Sverige har för få medarbetare i EU: s institutioner. Stockholms universitet satsar därför vidare på ett masterprogram som kombinerar statsvetenskap, nationalekonomi och juridik.

DOMARBLOGGEN

Tävling mellan nordiska juriststudenter

Det senaste blogginlägget på Domarbloggen handlar om "Den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna", ett slags mästerskap för juridikstudenter i Norden.

Konkurrensverket får inhämta uppgifter om prissättningsverktyg

Efter att Konkurrensverket, inom ramen för en pågående utredning av ett misstänkt konkurrensbegränsande samarbete, ålagt Ica att inkomma med vissa uppgifter relaterade till bolagets prissättningsverktyg överklagade Ica beslutet. Patent- och marknadsdomstolen avslog överklagandet och Patent- och marknadsöverdomstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Foto Igor Stevanovic

Om penningtvätt och terrorfinansiering

Aktiebolag och utländska företag med fast drift-ställe i Sverige är de juridiska former som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det visar Samord-ningsfunktionens första riskbedömning.

Nya och utträdda advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 24 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde. Samtidigt lämnade hela 58 advokater, varav 39 stycken i Malmö, samfundet.

Foto Petra Kukofka

Problem vid över-klagade PBL-ärenden

Handläggningstiden för överklagade plan- och byggärenden är ofta lång, visar en ny granskning gjord av Riksrevisionen. Ansvariga myndigheter rekommenderas nu att vidta åtgärder för att undvika flaskhalsar och merarbete i handläggningen.

Foto Jagen51

Miljonregn över Lundaforskare

Två forskare vid Juridiska fakulteten i Lund har beviljats sammanlagt drygt tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten leds av Christian Dahlman, professor i allmän rättslära, och Lotta Maunsbach, docent i processrätt, och behandlar bevisvärdering av DNA i brottmål respektive centrala frågor om rättssäkerhet inom skiljeförfarande.

Sveriges Radio fälls av granskningsnämnden

Granskningsnämnden fäller SR för otillbörligt kommersiellt gynnande efter att ett varumärke varit synligt i bild. Det är första gången som SR fälls för en bildpublicering.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt