Bli kund Annonsera
torsdag 1 december 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 20 maj 2014,

Neurojuridikens utmaningar

Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.
Nicklas Lundblad, jur.kand. och filosofie doktor i informatik, är samhällspolitisk europachef på Google.
Foto: Eva Lindblad

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Minnet är en omistlig del av vad det är att vara människa. Vad vi minns, när vi minns det och hur vi minns definierar oss som individer och har en stor betydelse för rättssystemet. Minnets funktion i rättssystemet är svår att överblicka och enkelt utreda, men det tycks klart att våra minnen och det enkla faktum att vi minns spelar en stor roll i rättsliga sammanhang. Låt oss ta ett enkelt exempel.

Inom neurovetenskapen finns ett antal kända patienter med skador på just minnet. Den kanske mest kända av dessa är den patient som går under namnet HM. HMs egentliga namn var Henry Gustav Molaison och han drabbades i ung ålder av en skada som försatte honom i kraftiga konvulsioner. En läkare tillkallades som genomförd en operation på hjärnan i hopp om att kunna minska konvulsionerna. Operationen lyckades, men som en del av den skar läkaren - förmodligen av misstag - bort en del av hjärnan. Resultatet framgick snart: Henry hade förlorat förmågan att forma nya minnen. (Den som är intresserad av mer om ämnet kan läsa om HM i Michio Kakus nyligen utkomna bok Future of Mind (Allen Lane 2014)). 

Antag nu att HM skulle begå ett brott, mer eller mindre allvarligt, och att vi dagen efter skulle åtala honom för det. HM skulle då förstås helt sanningsenligt säga att han inte hade något som helst minne av att han gjort något fel, och det skulle vara - i strikt mening - sant. Skulle det vara särskilt meningsfullt att hålla honom ansvarig för sina handlingar? Skulle det vara rättvist? Här handlar det inte om att bedöma ansvarsfrågan utifrån om HM hade en neurologisk skada som fick honom att begå brottet, utan om huruvida det är meningsfullt att straffa någon som inte har något som helst minne av att ha begått ett brott. Det är lätt att tänka sig att någon skulle kunna argumentera utifrån positionen att HM saknar ansvar, eftersom han också saknar minne av händelsen. Situationen tycks skilja sig från frivillig berusning eller andra liknande fall där den som begått brottet själv handlat på ett sådant sätt att han eller hon saknar minnen av händelsen. HM saknar själva förmågan att minnas. Naturligtvis skulle man också kunna argumentera för att HM ändå skall hållas ansvarig eftersom han de facto begått handlingen, och vid handlingens utförande inte kunde hävda någon särskild ansvarsfrihetsgrund. Att han nu inte minns handlingen påverkar inte nödvändigtvis bedömningen. 

Så långt tycks vår neurologiska bedömning vara komplicerad, men ganska rättfram. Låt oss nu istället försvåra frågeställningen. Antag att vi har tillgång till teknik som låter oss radera minnen eller återställa dem. Kaku berättar i sin bok om experiment på möss vid ett kaliforniskt universitet där forskarna lyckats både radera minnen och spela in dem, för att sedan återimplantera dem i hjärnan med hjälp en av särskild optisk läs- och skrivteknik. Tekniken är fortfarande tidig, ja, den existerar i det ganska generösa rummet mellan science fiction och vetenskap, men experimentet visar att det i alla fall i teorin är möjligt att både radera, spela in och implantera minnen. Antag nu att en person begår ett brott och sedan raderar allt minne av brottet - men att vi ändå kan bevisa att de begått det. Förändrar det vår bedömning av ansvaret? Sannolikt svarar vi ja på den frågan, men varför? Vad är det som materiellt är annorlunda? Är det att HM inte kunde hjälpa, inte kunde välja att glömma utan var fysiskt oförmögen att bilda nya minnen? 

Den amerikanske forskaren Adam J Kolber har studerat denna fråga från ett annat, minst lika intressant perspektiv. Finns det en rätt att faktiskt välja att inte minnas vissa saker? Antag att du mördat någon och att minnet av det plågar dig varje dag - och att det finns en drog som skulle kunna hjälpa dig att glömma som i exemplet ovan med mössen. Har du då en rätt att glömma det brott du begått? Eller bör staten kunna tvinga dig att minnas dådet som en del av straffet? Bör minnet i sig bevaras för att du skall kunna betraktas som rehabiliterad? Hur bedömer vi risken för återfall i brott där brottslingen inte längre minns vilket brott det var han eller hon begick? Och är det då tillåtet att påminna om brottet även om det indviduella minnet av handlingen raderats ut? Kolbers analys av vad han kallar minnesfrihet snuddar vid samma tema som behandlas av filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) - en film där den som gått genom en smärtsam relation kan välja att radera minnet av denna relation i sin helhet. 

Minnet kan också utforskas genom olika typer av hjärnskanning. Genom att se vilka delar av hjärnan som aktiveras kan en sådan skanner i princip fungera som en sorts minnesläsare. Det går att avgöra om en person sett en annan förut, om en viss skildring aktiverar minnen eller ej. Precisionen i dessa verktyg är fortfarande låg - och kommer kanske att fortsätta vara det - men vissa av de forskare som sysslar med neuroskanning menar att denna teknik kommer att kunna bli mycket kraftfullare än vanliga lögndetektorer. Om det stämmer kanske våra minnen kommer att användas emot oss i rätten. 

Neurovetenskapens utforskande av minnet ger oss ytterligare utmaningar att tänka igenom från rättsvetenskapens sida. Här handlar det om en av de kanske mest komplicerade grunderna för det mänskliga som långsamt håller på att avmystifieras. Rättens relation till minnet kommer kanske att utmanas i grunden.

--------------------

Det här är den andra delen i en serie krönikor om neurojuridik av Nicklas Lundblad, fil dr i informatik och jur.kand. Skribenten är samhällspolitisk europachef på Google, men åsikterna i denna krönika är hans egna och representerar inte arbetsgivares eller andra affilierade parters.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Mikael Ludwigs
20 maj 2014 21:41

Huruvida man minns en brottslig handling är oväsentligt för frågan om ansvar. Förmågan att minnas har inget med rekvisitens uppfyllande eller uppsåtsbedömningen att göra. Det är uppsåt (eller oaktsamhet) som avgör ansvarsfrågan. Om man nu inte likställer minnesförluster med ansvarsbefriande psykisk störning? Sedan är det rätt kul att någon från GOOGLE skriver om förmågan att glömma eller minnas så här nära inpå "Right to be forgotten"-domen i EU-domstolen (Google Spain SL and Google Inc. V Agencia Española de Protección de Datos and Mario Costeja González, Case C 131/12, 13 May 2014).

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Beslut om snabbare lagföring av brott

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Foto Borislav Marinic Marinic

Ny handläggning av garantipension

Efter en tidigare EU-dom tvingades Pensions-myndigheten förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. Inspektionen för Socialförsökringen har nu granskat Pensionsmyndighetens handläggning.

Åtal väckt i stort narkotikaärende

Åtal har väckts i Borås tingsrätt mot sex personer misstänkta för bland annat grovt narkotikabrott i ett kokainförsäljningsärende.

Ny delägare i Bokwall Rislund

Bokwall Rislund har valt in advokat Omar El Khatib som ny delägare från och med den 1 januari 2023.

Ny upplaga av bok om ansvarsfrihet

Nu släpps en ny upplaga av boken Ansvarsfrihet, som behandlar ett antal frågor rörande ansvarsfrihet i aktiebolag, av advokat Carl Svernlöv.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Norburg & Scherp utser ny partner

Norburg & Scherp Advokatbyrå har utsett advokat Helena Selander till partner per den 1 januari 2023.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Foto feferoni

Straffrättsprojekt får miljonanslag

Ett projekt vid Uppsala universitet, som handlar om bevisning i brottmål, har beviljats ett forskningsanslag med 18 miljoner kronor.

Bättre lagföring av arbetsmiljöbrott

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.

Foto Hans Christiansson

Förundersökning om mutbrott läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Ny professor vid Umeå universitet

Markus Naarttijärvi har utnämnts till professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Foto © tomloel

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 november utnämnt Nicklas Söderberg att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt och Petrus Tired att vara chefsrådman i Förvaltningsrätten i Malmö.

MSA ansluter till klimatnätverk

Mannheimer Swartling vill ta ytterligare ett steg i sitt klimat- och miljöarbete och ansluter sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA).

Foto Andrey Popov

Nya AI-lösningar i domstolarna

I början av november sjösattes den första AI-lösningen inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller.

Foto Uppsala universitet

Nya hedersdoktorer

Fakulteterna vid Uppsala universitet beslutade nyligen vilka personer de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna finns två som är knutna till den Juridiska fakulteten.

E-tjänst underlättar in-lämning av handlingar

Sedan i slutet av oktober kan anställda på olika myndigheter använda en helt ny e-tjänst för att skicka in handlingar till förvaltningsdomstolar och mark- och miljödomstolar.

Foto Harvepino

Nyutnämnd svensk domare i Luxemburg

Hovrättsrådet Ingeborg Simonsson har blivit förordnad som lagfaren domare i den enhetliga patentdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 november utnämnt 13 nya domare.

61 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 61 nya ledamöter medan 54 ledamöter har lämnat samfundet.

Foto Gernandt & Danielsson

Flera jurister i regeringen

Sex av de 23 statsråden i Ulf Kristerssons nya regering är utbildade jurister.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förundersökning om misstänkt mutbrott läggs ner

Åklagare vid Riksenheten mot korruption har beslutat att lägga ner förundersökningen om misstänkt mutbrott begånget av Ericsson i Kuwait 2013.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 13 oktober utnämnt fyra nya chefsrådmän.

Regeringen vill ändra straff- och asylrätten

Sveriges nya regering vill genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen samt stora förändringar i asylrätten. Det sade statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen.

Bolag får hantera uppgifter om lagöverträdelser

Integritetsskyddsmyndigheten ger ett företag som erbjuder bakgrundskontroller tillstånd att i vissa fall hantera personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Ny kommunikations-chef till Lindahl

Advokatfirman Lindahl har rekryterat Laura Manninen som ny Chief Communications Officer (CCO). Hon kommer närmast från en motsvarande roll på KPMG.

Sveriges Domstolars första digitala dom

De första helt digitala tingsrättsdomarna i Sveriges Domstolar har expedierats. Det innebär att brottmålsdomarna i tingsrätt nu undertecknas digitalt och är digitala i originalformat.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt