Publicerad: 7 maj 2014,
Vilken lag är tillämplig i internationellt skiljeförfarande?
Krönika av Linn Bergman, doktorand inom internationella skiljeförfaranden, och tidigare verksam vid Stockholms Skiljedomsinstitut.
Linn Bergman
VERKTYG
Företag som ingår affärsavtal har en betydande frihet att utforma sina avtal enligt svensk rätt liksom enligt de flesta andra rättsordningar. Men vad händer om parterna inte har gjort något lagval? Gäller det en domstolstvist som ska avgöras gäller EU-förordningen om tillämplig lag som bl.a. säger att den utförande partens vanliga vistelseort bestämmer tillämplig lag vid försäljning av varor och tjänster.
När en tvist ska avgöras genom skiljeförfarande ges inte samma ledning. Lagen om skiljeförfarande innehåller inte någon bestämmelse som styr hur skiljemännen ska bestämma vilken materiell rätt som ska tillämpas. SCC-reglerna säger bara att skiljemännen ska tillämpa den lag som de anser är lämplig.
Frågan om tillämplig lag är aktuell av (minst) tre skäl. För svenskt vidkommande pågår en översyn av lagen om skiljeförfarande. Kommittédirektiven ger utredaren i uppdrag att "överväga om det i lagen om skiljeförfarande bör införas bestämmelser om hur skiljemännen ska fastställa den materiella rätt som ska tillämpas på tvisten" (dir. 2014:16). På EU-nivå genomförs en undersökning kring möjligheterna att införa en gemenskapsrättslig reglering av skiljeförfarande där lagvalet ingår som en delfråga. Frågan om tillämplig lag har också relevans i den sedan många år pågående debatten om tid och kostnader i skiljeförfarande.
Att skapa förutsägbarhet i rättstillämpningen är det huvudsakliga skälet till varför nationella rättsordningar innehåller regler om tillämplig lag. Inom skiljeförfarande brukar man hylla en motstående princip, nämligen flexibilitet. I direktiven till ny lag om skiljeförfarande beskrivs denna konflikt på följande sätt: "(a)tt i lagen om skiljeförfarande reglera de nu aktuella frågorna genom uttryckliga bestämmelser kan leda till större förutsägbarhet för parterna samt ett effektivare förfarande då skiljemännen genom regleringen vägleds i lagvalsfrågan och näraliggande frågor. Samtidigt har den nuvarande ordningen vissa fördelar, bl.a. genom att skiljemännen ges ett stort handlingsutrymme att ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet och att beakta den praxisutveckling som sker."
Skiljeförfarande har införts i Sverige och i många andra länder i syfte att tillgodose näringslivets behov av effektiv tvistlösning. Effektivitet uppnås enligt min mening dels genom att parterna och skiljemännen kan styra processens utformning, dels genom att rättstillämpningen är förutsägbar och fri från godtycke. Effektivitet uppnås med andra ord i vissa fall av flexibilitet, i andra fall av förutsägbarhet. Lagvalsregler syftar till att ge förutsebarhet och lagvalsregler måste därför också när de ska tillämpas av skiljemän vara utformade på så sätt att resultatet med rimlig säkerhet kan förutsägas.
Rättsläget är idag osäkert, inte bara på grund av att den svenska lagen om skiljeförfarande saknar lagvalsregler, utan också eftersom att de lagvalsregler som finns är alltför vaga för att ge skiljemännen tillräcklig vägledning.
Min avhandling kommer att kartlägga hur skiljemän har resonerat när de bestämt vilken materiell lag som ska tillämpas, främst i förfaranden som avgjorts under SCC-reglerna. Har de tillämpat nationell privaträtt, gjort en sammanvägning av några eller samtliga faktorer, tolkat avtalet utifrån "internationella principer" eller använt någon annan metod för att fastställa tillämplig lag? Utifrån analysen av hur skiljemännen har fastställt tillämplig lag hoppas jag kunna presentera ett förslag om hur en framtida lagvalsregel som uppfyller skiljeförfarandets krav på effektivitet och förutsägbarhet kan se ut. Frågan kommer också att behandlas på konferensen Stockholm Arbitration Summit: The Role of Law som hålls i Stockholm den 22 maj.
-----------------
Linn Bergman är doktorand vid Stockholms universitet där hon arbetar på en avhandling med titeln "The Function of International Private Law in Arbitration". Arbetet beräknas vara klart våren 2016. Hon har tidigare varit verksam på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC), senast som biträdande generalsekreterare.
