Bli kund Annonsera
tisdag 26 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 maj 2014,

Vilken lag är tillämplig i internationellt skiljeförfarande?

Krönika av Linn Bergman, doktorand inom internationella skiljeförfaranden, och tidigare verksam vid Stockholms Skiljedomsinstitut.
Linn Bergman

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Företag som ingår affärsavtal har en betydande frihet att utforma sina avtal enligt svensk rätt liksom enligt de flesta andra rättsordningar. Men vad händer om parterna inte har gjort något lagval? Gäller det en domstolstvist som ska avgöras gäller EU-förordningen om tillämplig lag som bl.a. säger att den utförande partens vanliga vistelseort bestämmer tillämplig lag vid försäljning av varor och tjänster.

När en tvist ska avgöras genom skiljeförfarande ges inte samma ledning. Lagen om skiljeförfarande innehåller inte någon bestämmelse som styr hur skiljemännen ska bestämma vilken materiell rätt som ska tillämpas. SCC-reglerna säger bara att skiljemännen ska tillämpa den lag som de anser är lämplig.

Frågan om tillämplig lag är aktuell av (minst) tre skäl. För svenskt vidkommande pågår en översyn av lagen om skiljeförfarande. Kommittédirektiven ger utredaren i uppdrag att "överväga om det i lagen om skiljeförfarande bör införas bestämmelser om hur skiljemännen ska fastställa den materiella rätt som ska tillämpas på tvisten" (dir. 2014:16). På EU-nivå genomförs en undersökning kring möjligheterna att införa en gemenskapsrättslig reglering av skiljeförfarande där lagvalet ingår som en delfråga. Frågan om tillämplig lag har också relevans i den sedan många år pågående debatten om tid och kostnader i skiljeförfarande.

Att skapa förutsägbarhet i rättstillämpningen är det huvudsakliga skälet till varför nationella rättsordningar innehåller regler om tillämplig lag. Inom skiljeförfarande brukar man hylla en motstående princip, nämligen flexibilitet. I direktiven till ny lag om skiljeförfarande beskrivs denna konflikt på följande sätt: "(a)tt i lagen om skiljeförfarande reglera de nu aktuella frågorna genom uttryckliga bestämmelser kan leda till större förutsägbarhet för parterna samt ett effektivare förfarande då skiljemännen genom regleringen vägleds i lagvalsfrågan och näraliggande frågor. Samtidigt har den nuvarande ordningen vissa fördelar, bl.a. genom att skiljemännen ges ett stort handlingsutrymme att ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet och att beakta den praxisutveckling som sker."

Skiljeförfarande har införts i Sverige och i många andra länder i syfte att tillgodose näringslivets behov av effektiv tvistlösning. Effektivitet uppnås enligt min mening dels genom att parterna och skiljemännen kan styra processens utformning, dels genom att rättstillämpningen är förutsägbar och fri från godtycke. Effektivitet uppnås med andra ord i vissa fall av flexibilitet, i andra fall av förutsägbarhet. Lagvalsregler syftar till att ge förutsebarhet och lagvalsregler måste därför också när de ska tillämpas av skiljemän vara utformade på så sätt att resultatet med rimlig säkerhet kan förutsägas.

Rättsläget är idag osäkert, inte bara på grund av att den svenska lagen om skiljeförfarande saknar lagvalsregler, utan också eftersom att de lagvalsregler som finns är alltför vaga för att ge skiljemännen tillräcklig vägledning.

Min avhandling kommer att kartlägga hur skiljemän har resonerat när de bestämt vilken materiell lag som ska tillämpas, främst i förfaranden som avgjorts under SCC-reglerna. Har de tillämpat nationell privaträtt, gjort en sammanvägning av några eller samtliga faktorer, tolkat avtalet utifrån "internationella principer" eller använt någon annan metod för att fastställa tillämplig lag? Utifrån analysen av hur skiljemännen har fastställt tillämplig lag hoppas jag kunna presentera ett förslag om hur en framtida lagvalsregel som uppfyller skiljeförfarandets krav på effektivitet och förutsägbarhet kan se ut. Frågan kommer också att behandlas på konferensen Stockholm Arbitration Summit: The Role of Law som hålls i Stockholm den 22 maj.

-----------------

Linn Bergman är doktorand vid Stockholms universitet där hon arbetar på en avhandling med titeln "The Function of International Private Law in Arbitration". Arbetet beräknas vara klart våren 2016. Hon har tidigare varit verksam på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC), senast som biträdande generalsekreterare.

54 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 22 januari.

Två nya domarutnämningar

Regeringen har den 21 januari utnämnt Johan Sanner att vara lagman i Uddevalla tingsrätt och Marie Gerrevall att vara chefsrådman i Vänersborgs tingsrätt.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt