Bli kund Annonsera
fredag 29 maj 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 18 februari 2014,

Unionsdomstolen på fast mark – och på hal is!

Helt nyligen, den 13 februari, kom EU-domstolens dom i mål C-466/12, Retriever, om den upphovsrättsliga relevansen hos länkningsåtgärder på internet. Åtminstone ytterligare två domar i länkningsorienterade frågor kommer sannolikt från EU-domstolen under innevarande år varför Retrieverdomen således är den första av en rad domar som kommer att utveckla den upphovsrättsliga internetproblematiken.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Retrieverdomen innehåller åtminstone två ställningstaganden som är principiellt värdefulla och av fundamental betydelse i sammanhanget. Det ena rör länkningsåtgärders natur av upphovsrättsliga förfoganden över skyddade verk – här är EU-domstolen på fast mark – det andra gäller bestämningen av begreppet allmänheten – här är EU-domstolen milt sagt på hal is.

Den första frågan anknyter till om artikel 3.1 i direktiv 2001/29 ska tolkas så att tillhandahållandet av klickbara länkar till skyddade verk, som är tillgängliga på en annan webbplats, utgör överföring till allmänheten även om verken i fråga är tillgängliga utan begränsningar på den andra webbplatsen.

EU-domstolen konstaterar här att begreppet överföring till allmänheten består av två kumulativa förutsättningar, nämligen att en åtgärd som kan kallas ”överföring” utförts och att den adresserar ”allmänheten”. Domstolen klargör också att överföring äger rum redan när en åtgärd leder till ”potentiella mottagare” - det räcker med att personer ur den publik som skyddade verk riktats till faktiskt kan få del av verken, men oberoende av om de faktiskt utnyttjat denna möjlighet eller inte. Detta ligger helt i linje med vad svensk domstolspraxis sedan gammalt gett uttryck åt.

EU-domstolen kommer helt logisk till slutsatsen att den som lägger en klickbar länk, tillgänglig för en allmänhet, d.v.s. för ”ett obestämt och relativt stort antal mottagare”, till en öppen webbplats åstadkommer överföring till allmänheten på sätt omtalas i artikel 3.1 i direktiv 2001/29. Domstolen för inte något resonemang om relevansen av typ av länk i teknisk mening som används, annat än att den ska vara ”klickbar”. Domstolen uttalar dock att det inte spelar någon roll om mottagaren/användaren uppfattar sig ha blivit ”förflyttad” i nätmiljön eller ha blivit kvar på en och samma webbsida. Detta understryker att typen av länk, dess tekniska beskaffenhet etc, saknar principiell relevans – det är effekten av en åtgärd, att den förmår möjliggöra tillgängliggörande för allmänheten som avgör dess upphovsrättsliga relevans.

Så långt allt gott. Värre blir det när domstolen laborerar med begreppet ”allmänheten”. För ett par år sedan introducerade EU-domstolen ett resonemang om att sådan överföring till allmänheten som faller inom ramen för artikel 3.1 i direktiv 2001/29 bara sker om överföringsåtgärden är riktad till en ”ny publik”, nämligen en publik som upphovsmännen inte beaktade när de lämnade sitt tillstånd till en ursprunglig överföring till allmänheten (se målen C-306/05, SGAE, och C-136/09, Organismos. Trots att det således är tredje gången som EU-domstolen laborerar med begreppet ”ny publik” är det alltjämt högst oklart vad som rimligen ska förstås därmed.

Dock inte i alla hänseenden; att (i) kringgå en teknisk begränsning, t.ex. med en länkningsåtgärd, eller att (ii) länka till ett verk som rättsinnehavaren inte längre tillgängliggör på en öppen webbplats, eller (iii) till ett verk som endast är tillgängligt för en begränsad publik gör länkningsåtgärden beroende av medgivande från rättsinnehavarna (förutsatt att länkarna når ett ”obestämt” antal mottagare som omfattar ett ”ganska stort antal personer”). Det torde också vara så att EU-domstolen ser användning av en annan teknik för överföringen än den som redan använts av någon annan som ett kriterium för att en ny överföring till allmänheten sker. Exempelvis har EU-domstolen uttalat att det är ett nytt upphovsrättsligt relevant förfogande att samtidigt och oförändrat webbsända av tv-program som fångats upp som rundradiosändning, se mål C-607/11, TVCatchup, särsk. vid nr 26.

Men med domstolens lakoniska uttryckssätt i Retrievermålet är länkning till en helt öppen webbplats, även om länkningen alltså utgör en överföring till allmänheten, upphovsrättsligt irrelevant eftersom den inte träffar en ”ny publik” relativt den som redan är adresserad genom den öppna webbplatsen (i princip hela det öppna internet). Det ter sig helt orimligt att ge en så enkel slutsats bokstavligt genomslag! Det kan omedelbart konstateras att en sådan norm, som ju närmast skulle introducera en ny så kallad konsumtionsprincip för överföringsrätten, saknar allt stöd av eller står i direkt konflikt med Bernkonventionen, artikel 8 WCT, WIPO Copyright Treaty, och direktivet 2001/29. Inom ramen för det internationella regelverket har det aldrig spelat någon som helst roll för den upphovsrättsliga relevansen hos en överföringsåtgärd huruvida (en och samma) allmänhet adresseras för första, andra eller tusende gången – det är bl a därför rätten varar under decennier.

Saken får rimligen hanteras så (om nu inte EU-domstolen korrigerar sig i nära förestående domar) att begreppet ny publik ges en synnerligen snäv tolkning så att grundläggande funktioner hos upphovsrätten konventionsenligt kan tillgodoses. En länkningsåtgärd kan uppenbarligen etablera en sådan (ny) kommersiell exploatering som en rättsinnehavare rimligen bör få del av oavsett om vederbörande förmått åstadkomma detta vid sin egen initiala presentation av verket i webbmiljön. Överföringsrättens grundläggande upphovsrättsliga och förmögenhetsrättsliga värden skulle i stort sett pulvriseras om EU-domstolens laborerande med offentlighetsbegreppet gavs bokstavligt erkännande.

Begreppet ”ny publik” i Retrieverdomen smakar resultatpolitik, inte rättstillämpning. Möjligen har också tanken på någon form av ”implied licence” spökat, d.v.s. att den som placerar sitt verk i webbmiljön utan tekniska restriktioner därmed skulle ha medgett alla andras vidare exploatering av verket i webbmiljön. Även EU-domstolen måste acceptera att något sådant skulle vara att introducera en inskränkning i upphovsrätten som kräver åtgärder av lagstiftaren. Den sistnämnde skulle emellertid få ansenliga problem i så fall med att runda ingångna internationella traktater och avtal.

Jan Rosén

Professor i civilrätt, Stockholms Universitet

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Krister Karlsson
27 februari 2014 10:06

Rosén ogillar uppenbarligen sådana nymodigheter som Google som just innebär länkning till en ny publik. Hans uppdragsgivare skulle dock knappast se positivt på att Roséns tolkning får genomslag eftersom detta skulle innebära en kommersiell dödsstöt för flera näringsidkare. Existerar du inte på internet finns du inte och du förlorar då affärer. Roséns dröm om en återgång till gamla tiders telefonkatalog kommer sannolikt inte att realiseras. Flera dagstidningar och företagsanknutna hemsidor uppmanar numera till länkning. Man har lagt in applikationer för delning i olika sociala nätverk som twitter, facebook etc. Jag är rätt övertygad om att denna vetskap har spelat roll för EU-domstolens tolkning, däremot verkar denna kunskap helt ha förbigått Rosén. Rosén tillhör upphovsrättsindustrins lobbyister. Detta är personer som skyr få medel för att bevaka sina profitintressen. Läs bl.a. här: http://hd.se/kultur/2007/07/14/kroenika-barnpornografi-som-vapen/ PS; Nu länkade jag och kanske jag då drar på mig Roséns ilska.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Carl
27 februari 2014 17:40

"Existerar du inte på Internet finns du inte." En ryslig tanke, filosofiskt sett.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Var tionde incident är ett it-angrepp

Datainspektionen publicerar en rapport som analyserar de personuppgiftsincidenter som orsakas av olika former av it-angrepp.

Carler ändrar verksamhetsmodell

På advokatfirman Carler har de yngre delägarna har tagit över stafettpinnen och driver verksamheten vidare, i en lite förändrad tappning och som ett true partnership.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 maj utnämnt åtta nya domare, varav tre lagmän.

Foto Andrey Popov

Digitala förhandlingar fortsätter öka

Förra veckan genomfördes drygt 3.000 videokonferenssamtal från förhandlingssalar runt om i landet, vilket är en fördubbling jämfört med förra året.

Foto Dan Burch

Kamera- bevakning i hyreshus granskas

Datainspektionen ska undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag i Uppsala gjort den rättsliga bedömning som krävs för att få kamerabevaka i trapphus.

Fel publicera känsliga personuppgifter

Datainspektionens granskning visar att Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län gjort fel vid publicering av känsliga personuppgifter på regionens webbplats om en patient som är intagen på rättspsykiatrisk klinik.

28 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 28 ledamöter och 15 advokater har trätt ur samfundet. 

Foto Syda Productions

Jurist blir generaldirektör

Professor Per Bergling har utsetts till generaldirektör och chef för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Sanktionsavgift mot servicecenter

Datainspektionen utfärdar sanktionsavgift på 200.000 kronor mot Statens servicecenter för att ha dröjt med att underrätta Datainspektionen och berörda myndigheter om en personuppgiftsincident.

Krav på advokaters vidareutbildning tas tillfälligt bort

Kravet på vidareutbildning för advokater tas tillfälligt bort under 2020 för att underlätta advokaters situationen under coronaepidemin.

Foto Uppsala universitet

Anne Ramberg ordförande för Uppsala universitet

Regeringen har utsett ledamöter till Uppsala universitets styrelse och ny ordförande blir Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i advokatsamfundet. 

Ny delägare i Kastell

Katarina Mild har valts in i Kastell som delägare och kommer närmast från rollen som chefsjurist på Tengbom.

Foto Patrik Svedberg

Nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 45 nya advokater den 16 april.

Ny delägare i Linklaters

Linklaters globala delägare har valt Rasmus Kindlund till ny delägare.

Granskning av felskickade mejl

Polisen har anmält personuppgiftsincidenter till Datainspektionen som rör mejl som oavsiktligt hamnat hos fel mottagare. Datainspektionen ska nu granska Polisens rutiner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt