Bli kund Annonsera
tisdag 26 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 18 februari 2014,

Unionsdomstolen på fast mark – och på hal is!

Helt nyligen, den 13 februari, kom EU-domstolens dom i mål C-466/12, Retriever, om den upphovsrättsliga relevansen hos länkningsåtgärder på internet. Åtminstone ytterligare två domar i länkningsorienterade frågor kommer sannolikt från EU-domstolen under innevarande år varför Retrieverdomen således är den första av en rad domar som kommer att utveckla den upphovsrättsliga internetproblematiken.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Retrieverdomen innehåller åtminstone två ställningstaganden som är principiellt värdefulla och av fundamental betydelse i sammanhanget. Det ena rör länkningsåtgärders natur av upphovsrättsliga förfoganden över skyddade verk – här är EU-domstolen på fast mark – det andra gäller bestämningen av begreppet allmänheten – här är EU-domstolen milt sagt på hal is.

Den första frågan anknyter till om artikel 3.1 i direktiv 2001/29 ska tolkas så att tillhandahållandet av klickbara länkar till skyddade verk, som är tillgängliga på en annan webbplats, utgör överföring till allmänheten även om verken i fråga är tillgängliga utan begränsningar på den andra webbplatsen.

EU-domstolen konstaterar här att begreppet överföring till allmänheten består av två kumulativa förutsättningar, nämligen att en åtgärd som kan kallas ”överföring” utförts och att den adresserar ”allmänheten”. Domstolen klargör också att överföring äger rum redan när en åtgärd leder till ”potentiella mottagare” - det räcker med att personer ur den publik som skyddade verk riktats till faktiskt kan få del av verken, men oberoende av om de faktiskt utnyttjat denna möjlighet eller inte. Detta ligger helt i linje med vad svensk domstolspraxis sedan gammalt gett uttryck åt.

EU-domstolen kommer helt logisk till slutsatsen att den som lägger en klickbar länk, tillgänglig för en allmänhet, d.v.s. för ”ett obestämt och relativt stort antal mottagare”, till en öppen webbplats åstadkommer överföring till allmänheten på sätt omtalas i artikel 3.1 i direktiv 2001/29. Domstolen för inte något resonemang om relevansen av typ av länk i teknisk mening som används, annat än att den ska vara ”klickbar”. Domstolen uttalar dock att det inte spelar någon roll om mottagaren/användaren uppfattar sig ha blivit ”förflyttad” i nätmiljön eller ha blivit kvar på en och samma webbsida. Detta understryker att typen av länk, dess tekniska beskaffenhet etc, saknar principiell relevans – det är effekten av en åtgärd, att den förmår möjliggöra tillgängliggörande för allmänheten som avgör dess upphovsrättsliga relevans.

Så långt allt gott. Värre blir det när domstolen laborerar med begreppet ”allmänheten”. För ett par år sedan introducerade EU-domstolen ett resonemang om att sådan överföring till allmänheten som faller inom ramen för artikel 3.1 i direktiv 2001/29 bara sker om överföringsåtgärden är riktad till en ”ny publik”, nämligen en publik som upphovsmännen inte beaktade när de lämnade sitt tillstånd till en ursprunglig överföring till allmänheten (se målen C-306/05, SGAE, och C-136/09, Organismos. Trots att det således är tredje gången som EU-domstolen laborerar med begreppet ”ny publik” är det alltjämt högst oklart vad som rimligen ska förstås därmed.

Dock inte i alla hänseenden; att (i) kringgå en teknisk begränsning, t.ex. med en länkningsåtgärd, eller att (ii) länka till ett verk som rättsinnehavaren inte längre tillgängliggör på en öppen webbplats, eller (iii) till ett verk som endast är tillgängligt för en begränsad publik gör länkningsåtgärden beroende av medgivande från rättsinnehavarna (förutsatt att länkarna når ett ”obestämt” antal mottagare som omfattar ett ”ganska stort antal personer”). Det torde också vara så att EU-domstolen ser användning av en annan teknik för överföringen än den som redan använts av någon annan som ett kriterium för att en ny överföring till allmänheten sker. Exempelvis har EU-domstolen uttalat att det är ett nytt upphovsrättsligt relevant förfogande att samtidigt och oförändrat webbsända av tv-program som fångats upp som rundradiosändning, se mål C-607/11, TVCatchup, särsk. vid nr 26.

Men med domstolens lakoniska uttryckssätt i Retrievermålet är länkning till en helt öppen webbplats, även om länkningen alltså utgör en överföring till allmänheten, upphovsrättsligt irrelevant eftersom den inte träffar en ”ny publik” relativt den som redan är adresserad genom den öppna webbplatsen (i princip hela det öppna internet). Det ter sig helt orimligt att ge en så enkel slutsats bokstavligt genomslag! Det kan omedelbart konstateras att en sådan norm, som ju närmast skulle introducera en ny så kallad konsumtionsprincip för överföringsrätten, saknar allt stöd av eller står i direkt konflikt med Bernkonventionen, artikel 8 WCT, WIPO Copyright Treaty, och direktivet 2001/29. Inom ramen för det internationella regelverket har det aldrig spelat någon som helst roll för den upphovsrättsliga relevansen hos en överföringsåtgärd huruvida (en och samma) allmänhet adresseras för första, andra eller tusende gången – det är bl a därför rätten varar under decennier.

Saken får rimligen hanteras så (om nu inte EU-domstolen korrigerar sig i nära förestående domar) att begreppet ny publik ges en synnerligen snäv tolkning så att grundläggande funktioner hos upphovsrätten konventionsenligt kan tillgodoses. En länkningsåtgärd kan uppenbarligen etablera en sådan (ny) kommersiell exploatering som en rättsinnehavare rimligen bör få del av oavsett om vederbörande förmått åstadkomma detta vid sin egen initiala presentation av verket i webbmiljön. Överföringsrättens grundläggande upphovsrättsliga och förmögenhetsrättsliga värden skulle i stort sett pulvriseras om EU-domstolens laborerande med offentlighetsbegreppet gavs bokstavligt erkännande.

Begreppet ”ny publik” i Retrieverdomen smakar resultatpolitik, inte rättstillämpning. Möjligen har också tanken på någon form av ”implied licence” spökat, d.v.s. att den som placerar sitt verk i webbmiljön utan tekniska restriktioner därmed skulle ha medgett alla andras vidare exploatering av verket i webbmiljön. Även EU-domstolen måste acceptera att något sådant skulle vara att introducera en inskränkning i upphovsrätten som kräver åtgärder av lagstiftaren. Den sistnämnde skulle emellertid få ansenliga problem i så fall med att runda ingångna internationella traktater och avtal.

Jan Rosén

Professor i civilrätt, Stockholms Universitet

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Krister Karlsson
27 februari 2014 10:06

Rosén ogillar uppenbarligen sådana nymodigheter som Google som just innebär länkning till en ny publik. Hans uppdragsgivare skulle dock knappast se positivt på att Roséns tolkning får genomslag eftersom detta skulle innebära en kommersiell dödsstöt för flera näringsidkare. Existerar du inte på internet finns du inte och du förlorar då affärer. Roséns dröm om en återgång till gamla tiders telefonkatalog kommer sannolikt inte att realiseras. Flera dagstidningar och företagsanknutna hemsidor uppmanar numera till länkning. Man har lagt in applikationer för delning i olika sociala nätverk som twitter, facebook etc. Jag är rätt övertygad om att denna vetskap har spelat roll för EU-domstolens tolkning, däremot verkar denna kunskap helt ha förbigått Rosén. Rosén tillhör upphovsrättsindustrins lobbyister. Detta är personer som skyr få medel för att bevaka sina profitintressen. Läs bl.a. här: http://hd.se/kultur/2007/07/14/kroenika-barnpornografi-som-vapen/ PS; Nu länkade jag och kanske jag då drar på mig Roséns ilska.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Carl
27 februari 2014 17:40

"Existerar du inte på Internet finns du inte." En ryslig tanke, filosofiskt sett.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

54 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 22 januari.

Två nya domarutnämningar

Regeringen har den 21 januari utnämnt Johan Sanner att vara lagman i Uddevalla tingsrätt och Marie Gerrevall att vara chefsrådman i Vänersborgs tingsrätt.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt