Bli kund Annonsera
tisdag 25 februari 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 27 januari 2014,

Måste det gå till skiljedom?

Kostnaden för att påkalla en skiljedom och ta fram den första inlagan kan utan vidare uppgå till miljonbelopp trots att de flesta kommersiella tvister idag avslutas genom förlikning. Krönika av Viveca Bergstedt Sten.
Viveca Bergstedt Sten har under många år arbetat som chefsjurist, senast på Postnord. Hon är även författare till kriminalromanerna om Sandhamn.
Foto: Anna-Lena Ahlström

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Samma sak gäller för den övervägande delen av de tvister som går till allmän domstol - stora kostnader hinner ackumuleras innan dessa oftast når någon form av överenskommelse.

Företagets dilemma är många gånger detta: parterna har inte lyckats komma överens trots många försök till förhandlingar. Till slut framstår en skiljedom som den enda utvägen. Ett påkallande av en skiljeklausul kan då framstå som en proaktiv handling, äntligen händer det något i en segsliten tvist.  Internt kan en sådan lösning till och med vara lättare att förankra än alternativet att genast gå med på en förlikning eller ännu värre - betala en större summa som bot eller gottgörelse.

Den erfarne juristen vet dock att påkallandet endast är en försmak av vad som komma skall.

Ett skiljeförfarande ställer stora krav på företaget. Interna resurser måste tas i anspråk och dokumentation tas fram som stödjer händelsebeskrivningen. Olika nyckelpersoner ska förberedas inför vittnesmål och ibland efterfrågas utsagor från personal som inte ens är kvar i företaget.

För att inte tala om kostnaderna för de externa ombuden, olika experter och inte minst skiljemännens arbete.

Många gånger antar ett tvisteförfarande dessutom sitt eget liv.

Under processens gång blir de inblandade alltmer övertygade om sin starka position. Klient och ombud förstärker varandras uppfattningar: vi kommer att nå framgång i den här tvisten, det är vår hållning som kommer att triumfera till slut. Detta kommer att gå riktigt bra!

När skiljedomen sedan meddelas kan resultatet bli en stor besvikelse, och ytterligare belopp måste läggas till de redan upparbetade kostnaderna.

Därför finns det stora pengar att tjäna genom en tidig och objektiv bedömning av rättsläget - hur starkt en part egentligen står i en tvist - innan man slutgiltigt fattar beslutet.

Ska vi gå vidare? Och i så fall hur?

En skicklig och erfaren förhandlare kan ofta på ett tidigt stadium bedöma hur starkt parterna står. En slags juridisk ryggmärgsinstinkt, om man så vill, som kan utnyttjas inför det svåra beslutet att gå till skiljedom.

I Sverige införs nu en systematiserad form av expertbedömning genom advokatbyrån Vinge. Här erbjuds möjligheten att inkalla en särskilt sammansatt expertpanel som på ett tidigt stadium värderar det juridiska läget och lämnar en tydlig rekommendation med olika handlingsalternativ.

Tanken är att snabbt och effektivt (inom två veckor) bedöma de olika frågeställningarna för att säkra en optimal hantering av den aktuella tvisten. Samtidigt uppnås en sakkunnig genomlysning till bråkdelen av de kostnader som annars skulle bli aktuella.

I dagens kunskapssamhälle värderas information allt högre. Då kostnaderna för skiljeförfaranden drar iväg och stora krav ställs på en affärsmässig hantering av olika frågor, blir det än viktigare att använda sig av rätt information för att fatta rätt beslut. 

En tidig expertbedömning kan därför vara ett utomordentligt verktyg i den skicklige bolagsjuristens verktygslåda. 

Fakta
I Vinges expertpanel ingår bl a professor Christina Ramberg, professor Ulf Jensen, chefsjurist Mikael Wahlgren, advokat Finn Madsen, och förre chefsjuristerna Viveca Bergstedt Sten och Bengt Gustafson.

-------------------------------------

Viveca Bergstedt Sten har under många år arbetat som chefsjurist, senast på Postnord, och har publicerat flera juridiska fackböcker. Hon är även författare till kriminalromanerna om Sandhamn som har filmatiserats.

Inkomna mål ökade 2019

Antalet inkomna mål till domstolarna fortsatte under 2019 att öka och ligger nu på de högsta nivåerna någonsin. Arbetet med digitalisering av verksamheten har fortsatt och resulterat i nya e-tjänster.

Hundra nya åklagare

Åklagarmyndigheten har överlämnat 2019 års årsredovisning till regeringen och av den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

Nya domare

Regeringen har den 20 februari utnämnt respektive anställt två nya rådmän.

Två nya delägare till Lindahl

Advokatfirman Lindahl tar in advokaterna Monica Lagercrantz och Dennis Westermark som delägare i Stockholm. Dessutom ansluter juristerna Nicklas Bexelius och Lisa Liljekvist.

Nytt hovrättsråd

Regeringen har den 13 februari utnämnt ett nytt hovrättsråd.

Ny generaldirektör för Kriminalvården

Regeringen har utsett Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren till generaldirektör för Kriminalvården.

Foto Igor Stevanovic

Översyn av domstolars oberoende

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över formerna för ändring av grundlag och utreda åtgärder för att stärka domstolarnas och domarnas oberoende.

Foto © Dave Bredeson | Dreamstime.com

Ingen åtgärd mot advokater i musikvideo

De tre advokaternas medverkan i en inspelning av en musikvideo i en tingsrätt bröt inte mot god advokatsed och lämnas därmed utan åtgärd av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Skatteverkets kontroller

Skatteverket kommer i år att granska privata kostnader och oredovisade förmåner i företag samt städ- och transportbranscherna i kampen mot svartarbete. Dessutom görs insatser mot identitetsrelaterat fusk och skenutvandring.

Felaktig kommentar av advokat

Advokaten borde inte ha kommenterat ett inlägg på Instagram på sätt som skett. Det slår Advokatsamfundets disciplinnämnd fast i ett uttalande.

Professor i offentlig rätt

Pernilla Leviner befordrades den 1 februari till professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

Foto stocksnapper

Stor skillnad i andelen direktavskrivna brott

Direktavskrivning av brott skiljer sig mellan landets sju regioner. Brottsstrukturen förklarar en stor del av skillnaden. Det visar en ny kortanalys från Brå.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt