Publicerad: 27 januari 2014,
Måste det gå till skiljedom?
Kostnaden för att påkalla en skiljedom och ta fram den första inlagan kan utan vidare uppgå till miljonbelopp trots att de flesta kommersiella tvister idag avslutas genom förlikning. Krönika av Viveca Bergstedt Sten.
Viveca Bergstedt Sten har under många år arbetat som chefsjurist, senast på Postnord. Hon är även författare till kriminalromanerna om Sandhamn.
Foto: Anna-Lena Ahlström
VERKTYG
Samma sak gäller för den övervägande delen av de tvister som går till allmän domstol - stora kostnader hinner ackumuleras innan dessa oftast når någon form av överenskommelse.
Företagets dilemma är många gånger detta: parterna har inte lyckats komma överens trots många försök till förhandlingar. Till slut framstår en skiljedom som den enda utvägen. Ett påkallande av en skiljeklausul kan då framstå som en proaktiv handling, äntligen händer det något i en segsliten tvist. Internt kan en sådan lösning till och med vara lättare att förankra än alternativet att genast gå med på en förlikning eller ännu värre - betala en större summa som bot eller gottgörelse.
Den erfarne juristen vet dock att påkallandet endast är en försmak av vad som komma skall.
Ett skiljeförfarande ställer stora krav på företaget. Interna resurser måste tas i anspråk och dokumentation tas fram som stödjer händelsebeskrivningen. Olika nyckelpersoner ska förberedas inför vittnesmål och ibland efterfrågas utsagor från personal som inte ens är kvar i företaget.
För att inte tala om kostnaderna för de externa ombuden, olika experter och inte minst skiljemännens arbete.
Många gånger antar ett tvisteförfarande dessutom sitt eget liv.
Under processens gång blir de inblandade alltmer övertygade om sin starka position. Klient och ombud förstärker varandras uppfattningar: vi kommer att nå framgång i den här tvisten, det är vår hållning som kommer att triumfera till slut. Detta kommer att gå riktigt bra!
När skiljedomen sedan meddelas kan resultatet bli en stor besvikelse, och ytterligare belopp måste läggas till de redan upparbetade kostnaderna.
Därför finns det stora pengar att tjäna genom en tidig och objektiv bedömning av rättsläget - hur starkt en part egentligen står i en tvist - innan man slutgiltigt fattar beslutet.
Ska vi gå vidare? Och i så fall hur?
En skicklig och erfaren förhandlare kan ofta på ett tidigt stadium bedöma hur starkt parterna står. En slags juridisk ryggmärgsinstinkt, om man så vill, som kan utnyttjas inför det svåra beslutet att gå till skiljedom.
I Sverige införs nu en systematiserad form av expertbedömning genom advokatbyrån Vinge. Här erbjuds möjligheten att inkalla en särskilt sammansatt expertpanel som på ett tidigt stadium värderar det juridiska läget och lämnar en tydlig rekommendation med olika handlingsalternativ.
Tanken är att snabbt och effektivt (inom två veckor) bedöma de olika frågeställningarna för att säkra en optimal hantering av den aktuella tvisten. Samtidigt uppnås en sakkunnig genomlysning till bråkdelen av de kostnader som annars skulle bli aktuella.
I dagens kunskapssamhälle värderas information allt högre. Då kostnaderna för skiljeförfaranden drar iväg och stora krav ställs på en affärsmässig hantering av olika frågor, blir det än viktigare att använda sig av rätt information för att fatta rätt beslut.
En tidig expertbedömning kan därför vara ett utomordentligt verktyg i den skicklige bolagsjuristens verktygslåda.
Fakta
I Vinges expertpanel ingår bl a professor Christina Ramberg, professor Ulf Jensen, chefsjurist Mikael Wahlgren, advokat Finn Madsen, och förre chefsjuristerna Viveca Bergstedt Sten och Bengt Gustafson.
-------------------------------------
Viveca Bergstedt Sten har under många år arbetat som chefsjurist, senast på Postnord, och har publicerat flera juridiska fackböcker. Hon är även författare till kriminalromanerna om Sandhamn som har filmatiserats.
