Publicerad: 13 december 2013,
Juristens roll – juridik som verktyg
Krönika av Christina Wainikka, som driver ett företag som ger råd och undervisning kring innovationer och icke-materiella tillgångar.
Christina Wainikka driver Wainikkas Innovationsbyrå och är juris doktor vid Stockholms Universitet.
VERKTYG
När jag kom in på juristlinjen tyckte min bror att det var ett dåligt val. Ville jag verkligen bara arbeta med samhällets klantarsel? Denna syn på vad jurister arbetar med är tyvärr ganska utbredd. Vi fyller bara en funktion när något redan har hänt.
Vi jurister själva beklagar oss över detta. Vi försöker gärna framhålla att det blir mycket bättre om vi får komma in tidigare. Det är ju så mycket bättre om vi får skriva avtalet istället för att bara få försöka reda ut tvisterna som uppstått när parterna själva försökt skriva ihop något.
Problemet är bara att det här också bygger på att juristerna kommer in när allt redan är klart, när alla beslut redan är fattade. Det är som på film när förhandlingar avslutas med att "I'll let my people talk to your people". Juristen får då i uppdrag att gå från servettanteckningar till konkreta avtal. Juristens kompetens används till att se till att avtalen blir tydliga och att tvister kan undvikas. De som anlitar juristen blir nöjd och tycker att kostnaden för juristen motiveras av att tvisterna uteblir.
Det här synsättet bygger på att juristens roll är att hantera en del praktiska saker sent i värdekedjan. De som anlitar juristen ser då ofta juristen som det sista besvärliga hindret från idé till verklighet. Juristen krånglar till det. Juristen kostar pengar. Att anlita en jurist är något nödvändigt ont för att undvika något som kan göra betydligt ondare.
Juridikens verktyg - avtal, registrerande av rättigheter, skapande av bolag med mera - kan dock ses från ett helt annat perspektiv. De kan vara strategiska verktyg som kan användas som en del av idén, en del av hela affärskonstruktionen.
Det kan handla om att skapa rättigheter för att överhuvudtaget ha något att bygga en affär kring. Ett exempel på detta är hur varumärket Ironman används. Det är klart att ingen kan ha ensamrätt till att tävla i att simma långt, cykla superlångt och sedan springa ett marathon. Med varumärket som grund har ändå The World Triathlon Corporation kunnat bygga upp en affärsverksamhet kring dessa tävlingar. Tävlingsarrangörer vill sluta avtal med dem, tävlande vill tävla i just dessa tävlingar. Många som har gjort en Ironman-tävling tatuerar till och med in varumärket. Utan juridiken kring varumärket hade detta inte hänt. Det hade inte blivit en affärsverksamhet och hela fenomenet triathlon hade kanske inte vuxit sig så stort.
Det kan också handla om att en verksamhet möjliggörs tack vare att en del kliver av sina rättigheter. Wikipedia hade överhuvudtaget inte varit möjligt om inte jurister skrivit avtal om att de som bidrar med sin kunskap avstår från sin upphovsrätt. Den fantastiska kunskapsspridning som möjliggörs via Wikipedia hade inte varit möjlig om avtalen inte varit på plats. Kunskap är makt - Wikipedia ger denna makt till alla och envar.
Många av de affärsmodeller vi är lyckliga kunder i hade aldrig varit möjliga utan skickliga jurister som skrivit avtalen och byggt affärsmodellerna kring olika avtalsstrukturer. Försök att skapa Spotify eller Netflix utan avtal med rättighetshavare. Det går ju inte.
Den här bilden av vilken roll jurister kan spela handlar helt enkelt om att jurister kan spela en tydlig roll redan tidigt i en affärsutvecklingsprocess. Problemet är att detta innebär att jurister skall vara del av kreativa processer. Säg kreativ jurist och många börjar flacka med blicken. För många väcker tanken på en kreativ jurist rent stötande associationer.
Bilden förtjänar dock spridning, i dess positiva bemärkelse. De som skulle kunna ta med jurister i sitt kreativa arbete behöver bryta bilden av att jurister är krångliga försvårare av roliga idéer. Studenter som pluggar juridik behöver en uppdaterad bild av vad jurister kan göra.
Vi som själva är jurister behöver förändra vårt sätt att agera och kommunicera. Vi behöver bli tydliga med att vi verkligen inte bara är till för samhällets klantarsel och de som vill undvika att vara det.
----------------------------------
Christina Wainikka, driver Wainikkas Innovationsbyrå som ger råd och undervisning kring innovationer och icke-materiella tillgångar. Hon har tidigare arbetat med liknande frågor på Svenskt Näringsliv och som förbundsjurist på Medieföretagen och är juris doktor vid Stockholms universitet.
