Bli kund Annonsera
onsdag 27 maj 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 december 2013,

Juristens roll – juridik som verktyg

Krönika av Christina Wainikka, som driver ett företag som ger råd och undervisning kring innovationer och icke-materiella tillgångar.
Christina Wainikka driver Wainikkas Innovationsbyrå och är juris doktor vid Stockholms Universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

När jag kom in på juristlinjen tyckte min bror att det var ett dåligt val. Ville jag verkligen bara arbeta med samhällets klantarsel? Denna syn på vad jurister arbetar med är tyvärr ganska utbredd. Vi fyller bara en funktion när något redan har hänt.

Vi jurister själva beklagar oss över detta. Vi försöker gärna framhålla att det blir mycket bättre om vi får komma in tidigare. Det är ju så mycket bättre om vi får skriva avtalet istället för att bara få försöka reda ut tvisterna som uppstått när parterna själva försökt skriva ihop något.

Problemet är bara att det här också bygger på att juristerna kommer in när allt redan är klart, när alla beslut redan är fattade. Det är som på film när förhandlingar avslutas med att "I'll let my people talk to your people". Juristen får då i uppdrag att gå från servettanteckningar till konkreta avtal. Juristens kompetens används till att se till att avtalen blir tydliga och att tvister kan undvikas. De som anlitar juristen blir nöjd och tycker att kostnaden för juristen motiveras av att tvisterna uteblir.

Det här synsättet bygger på att juristens roll är att hantera en del praktiska saker sent i värdekedjan. De som anlitar juristen ser då ofta juristen som det sista besvärliga hindret från idé till verklighet. Juristen krånglar till det. Juristen kostar pengar. Att anlita en jurist är något nödvändigt ont för att undvika något som kan göra betydligt ondare.

Juridikens verktyg - avtal, registrerande av rättigheter, skapande av bolag med mera - kan dock ses från ett helt annat perspektiv. De kan vara strategiska verktyg som kan användas som en del av idén, en del av hela affärskonstruktionen.

Det kan handla om att skapa rättigheter för att överhuvudtaget ha något att bygga en affär kring. Ett exempel på detta är hur varumärket Ironman används. Det är klart att ingen kan ha ensamrätt till att tävla i att simma långt, cykla superlångt och sedan springa ett marathon. Med varumärket som grund har ändå The World Triathlon Corporation kunnat bygga upp en affärsverksamhet kring dessa tävlingar. Tävlingsarrangörer vill sluta avtal med dem, tävlande vill tävla i just dessa tävlingar. Många som har gjort en Ironman-tävling tatuerar till och med in varumärket. Utan juridiken kring varumärket hade detta inte hänt. Det hade inte blivit en affärsverksamhet och hela fenomenet triathlon hade kanske inte vuxit sig så stort.

Det kan också handla om att en verksamhet möjliggörs tack vare att en del kliver av sina rättigheter. Wikipedia hade överhuvudtaget inte varit möjligt om inte jurister skrivit avtal om att de som bidrar med sin kunskap avstår från sin upphovsrätt. Den fantastiska kunskapsspridning som möjliggörs via Wikipedia hade inte varit möjlig om avtalen inte varit på plats. Kunskap är makt - Wikipedia ger denna makt till alla och envar.

Många av de affärsmodeller vi är lyckliga kunder i hade aldrig varit möjliga utan skickliga jurister som skrivit avtalen och byggt affärsmodellerna kring olika avtalsstrukturer. Försök att skapa Spotify eller Netflix utan avtal med rättighetshavare. Det går ju inte.

Den här bilden av vilken roll jurister kan spela handlar helt enkelt om att jurister kan spela en tydlig roll redan tidigt i en affärsutvecklingsprocess. Problemet är att detta innebär att jurister skall vara del av kreativa processer. Säg kreativ jurist och många börjar flacka med blicken. För många väcker tanken på en kreativ jurist rent stötande associationer.

Bilden förtjänar dock spridning, i dess positiva bemärkelse. De som skulle kunna ta med jurister i sitt kreativa arbete behöver bryta bilden av att jurister är krångliga försvårare av roliga idéer. Studenter som pluggar juridik behöver en uppdaterad bild av vad jurister kan göra.

Vi som själva är jurister behöver förändra vårt sätt att agera och kommunicera. Vi behöver bli tydliga med att vi verkligen inte bara är till för samhällets klantarsel och de som vill undvika att vara det.

----------------------------------

Christina Wainikka, driver Wainikkas Innovationsbyrå som ger råd och undervisning kring innovationer och icke-materiella tillgångar. Hon har tidigare arbetat med liknande frågor på Svenskt Näringsliv och som förbundsjurist på Medieföretagen och är juris doktor vid Stockholms universitet.

Par åtalas för flera grova brott i Uppsala

Åklagare har åtalat en man och en kvinna i 40-årsåldern för grova assistansbedrägerier, grovt bedrägeri och grov misshandel av en man med funktionsnedsättning i Uppsala.

Foto Harvepino

Ekobrott mot Sverige – från utlandet

Ekobrottsmyndigheten har för första gången tagit fram en samlad lägesbild över internationella aktörer som begår ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Kartläggningen visar att ett växande antal personer bedriver avancerade brottsupplägg från utlandet ofta utan att själva sätta sin fot i Sverige.

Ny byrå ansluter till juristsamarbete

Malmöbyrån Moll Wendén ansluter nu till AGRD Partners.

Foto TOMAS PICH

Tre nya rådmän

Regeringen har den 21 maj utnämnt tre nya domare i Malmö tingsrätt.

DOMARBLOGGEN

Om domstolarnas legitimationsprövning

I det senaste inlägget på Södertörns domarblogg beskrivs hur domstolar prövar så kallade legitimationsmål. Dessa rör rätten att utöva yrken där det krävs legitimation, till exempel läkare, sjuksköterskor, lärare och ordningsvakter.

Advokatsamfundet avstyrker lagförslag

I sitt remissyttrande över betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar (SOU 2026:13) riktar nu Advokatsamfundet omfattande kritik mot utredningens lagförslag.

Foto Inbj

Nya domare utnämnda

Regeringen har vid sitt senaste sammanträde utnämnt fyra nya domare.

Samtycke i straffrätten

När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.

Foto Andrey Popov

Rättsosäkerhet i konkursförfarandet

Sverige saknar lagstiftning för auktorisering av konkursförvaltare. Ett informellt system har därför uppstått, som leder till dubbelarbete och viss rättsosäkerhet. Det visar granskning som Riksrevisionen har genomfört och som också kommer fram till att staten har ett svagt fokus på utdelning vid konkurser.

DEBATT

Jurister kritiska till regeringens EU-politik

Regeringen har stoppat genomförandet av EU:s nya regler om öppenhet när det gäller löner. Men vändningen kommer så sent att den framstår som oseriös. Den skapar också osäkerhet och extra kostnader för företagen. Det skriver nu två jurister i en debattartikel.

Foto Rickard Kilström/Stockholms universitet

SU-forskare bakom ny internationell AI-guide

En ny internationell AI‑guide sätter upphovsrätt i centrum för reglering av AI. Guiden har tagits fram i samarbete med Eleonora Rosati, profes-sor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Foto Roland Magnusson

Fem nya domare

Regeringen har den 7 maj utnämnt tre kammarrättsråd och två rådmän.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär förtjänst och skicklighet?

Om dessa och andra rekryteringsfrågor skriver Viktoria Engsoo, som arbetar som HR-specialist på Södertörns tingsrätt, i det senaste inlägget på tingsrättens blogg.

Foto Mostphoto

"Barnfängelse historisk tillbakagång"

Riksdagen har röstat för att Sverige ska införa fängelse för barn och enligt Bris är detta både beklagligt och oroväckande. Föreningen menar att det finns andra alternativ som både är mer effektiva och i linje med barns rättigheter och att det därför är allvarligt att riksdagen nu ändå går vidare med barnfängelserna.

Umeåman åtalas för grova internetbrott

Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man i Umeå för en mängd grova brott begångna inom ramen för våldsbejakande nätverk på internet.

Foto Piotr Pawinski

Rekordstor brottsvinst i kryptovaluta säkrad

Kryptovaluta till ett värde av 127,6 miljoner kronor har säkrats efter att polis och åklagare i Sverige lyckats spåra tillgångar från sedermera nedstängda digitala narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2. En nyckel till framgång uppges vara samverkan mellan myndigheter i Sverige och det internationella samarbetet.

Ny överdirektör för Skatteverket

Regeringen har utsett juristen Gunilla Åsenius till överdirektör vid Skatteverket.

Foto © Per Björkdahl | Dreamstime.com

Polisman åtalas för grova brott

En polis i Skaraborg åtal-as för bland annat grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt.

DOMARBLOGGEN

Om nit och redlighet

Nit och redlighet i rikets tjänst är en utmärkelse som personer som varit anställda inom staten i minst 30 år kan tilldelas. Men vad är det egentligen?

Färre överprövningar av upphandlingsmål

Antalet inkomna överprövningsmål i förvalt-ningsdomstolarna minskade med 2,5 procent under 2025 jämfört med 2024. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Sam-tidigt ökade den genomsnittliga handläggnings-tiden i förvaltningsrätterna under 2025 med 15,4 dagar jämfört med året innan.

Foto GAMMA-MAN

Åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott

Åklagare har väckt åtal mot tolv personer, sju kvinnor och fem män, i ett ärende som rör hanteringen av 33 kilo kokain. I ärendet har 31 kilo kokain till ett gatuvärde av cirka 30 miljoner kronor tagits i beslag.

Foto Wavebreakmedia

Ny domare

Regeringen har den 30 april utnämnt en ny lagman.

Foto Michael Erhardsson

Härnösand får helt ny domstolsbyggnad

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Härnösand där förvaltningsrätten kommer att bedriva sin verksamhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt