Bli kund Annonsera
lördag 5 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 december 2013,

Retorik i rättssalen och i våra domar

Krönika av Janet Svensson, rådman i Förvaltningsrätten i Malmö.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

”This isn’t an argument. Yes it is. No it isn’t. Yes it is….” (Monty Python)

Retorik – ”talarlära”

Retorik förknippas ibland med något smått ohederligt i det att talet mer går ut på att göra intryck på sina åhörare genom allmän vältalighet, känslofyllda formuleringar och vädjanden gränsande till utpressning eller hot, än att väl underbygga sina påståenden i den aktuella talsituationen.

Retorik har oförtjänt dåligt rykte. Den moderna retoriken är en lära i att kommunicera effektivt. Det grekiska ordet rhetorike betyder, att tala. Syftet med talet var under antiken att på ett övertygande sätt förmå sin publik eller den person som talet riktade sig till, att åstadkomma det som man önskade uppnå med sitt tal. I en bra kommunikation känner vi oss delaktiga. Retorik fungerar på det sättet än idag, övertygande i syftet att påverka och göra delaktig.

Retorik är naturligtvis inte begränsad till själva talsituationen. När retoriken under antiken utvecklades talade man, eftersom avsikten var att i god demokratisk anda kunna nå ut till så många som möjligt. Forumet för detta var talet på offentliga platser. Atenarna lade grunden till ett kontradiktoriskt rättegångsförfarande där parterna tilläts att öppet och fritt argumentera gentemot varandra. Precis som att finna de rätta orden vid den givna tidpunkten gäller det att med vass penna formulera argumenten i skrift och redovisa den slutsats dessa lett fram till. Retorisk kommunikation, talad eller i skrift, vilar på samma grund nämligen att bygga en text i tal eller skrift och förmedla den.

Retorik och rätt

Den situation som jag ska uppehålla mig vid i den här artikeln är den rättsliga, den som äger rum i första hand i rätten, det vill säga mellan domaren och parterna. Vad som händer där i den situationen är av intresse för såväl den rättssökande allmänheten som allmänheten i stort. Vi ser detta inte minst genom det utrymme rättsliga frågor ges i våra medier. Flera gånger har jag hört från domarkollegor som undrar över hur våra domar egentligen återges i media. Varför ska domaren behöva "förklara" sig, som om domen inte bär sitt tydliga språk och förklarar det ”ofattbara”?

Alla typer av ”förklaringar” får svårigheter, när de inte går ihop med läsarens erfarenheter. Så förhåller det sig också med svårigheten att övertala någon om något.

För många år sedan när jag var notarie blev jag tillsagd av en domare att aldrig fästa mig vid eller ens lyssna på advokatens eller åklagarens pläderingar. Dessa slutord var helt ovidkommande och saknade betydelse för utgången i målet hette det. När jag senare arbetade som advokat inträffade följande händelse. Det var ett våldtäktsmål där jag företrädde en ung flicka som våldtagits av fem män. Omedelbart efter att all bevisning lagts fram, men innan rättegången hade avslutats beslöt domaren att försätta de misstänkta på fri fot. Beslutet kom mycket oväntat. Jag var övertygad om att de män som alltså kunde lämna rättssalen som ”fria” män var skyldiga, medan domaren genom bevisningen i stället hade övertygats om att de utpekade männen var oskyldiga. Vad skulle jag övertyga domaren om, som redan hade bestämt sig? När jag därför gjorde gemensam sak med åklagaren och sa att jag avstod från att plädera tog domaren till orda, riktade sig mot mig och sa; Advokaten borde åtminstone av hänsyn och respekt till målsäganden säga något! Jag har funderat på den situationen flera gånger sedan dess, och kanske gjorde jag fel. Ska man tala för döva öron, eller vem riktar jag talet till egentligen? Senare i hovrätten blev dock männen både omhäktade och dömda – mina ord till den förutbestämde domaren förutan.

Det kan knappast vara domens funktion att förklara och övertyga – eller?   

En dom som har vunnit laga kraft och jag bortser nu från att domar kan resas (rivas upp), behöver väl inte övertyga?  En dom är det avgörande svaret på frågan i målet. Konflikten mellan de motstående intressena är genom domen löst. I denna betydelse behöver knappast en dom göra intryck eller övertyga. Domen är sig själv nog och ska följas! Enligt mitt synsätt är det inte så enkelt.

Ingen tror på en dom sprungen ur någon självklar rättvisa eller vishet uppenbarad för domaren, som av det skälet inte behöver förklara eller närmare redogöra för sitt avgörande.

Inte heller rena så kallat auktoritetsskäl biter, det vill säga att en dom ska följas bara av den anledningen att den just är en dom. Auktoritetsskäl beskriver Aleksander Peczenik i ”Juridisk argumentation – en lärobok i allmän rättslära” ungefär såhär. Juridik är oupplösligt förbunden med auktoritet. Man kan hävda att en lag ska följas oberoende av dess innehåll, därför att den har meddelats av riksdagen. När det gäller auktoritetsskäl och en dom bör enligt min uppfattning krav ställas på transparens, förutsebarhet och rättvisa. Vi accepterar inte en rättstillämpning som i en dom uppfattas som vag, godtycklig, oförutsebar eller klart orättvis.

Det är närmast en självklarhet att de som berörs av en dom, i första hand parterna, förstår vad som står i den. De ska kunna följa hur rätten har resonerat. En informatör skulle måhända beskriva det som att läsaren av en dom avkodar den. Ju mer intentionen med en dom sammanfaller med hur läsaren uppfattar den, desto bättre eller mer övertygande framstår domen för honom eller henne. Jag hävdar att flera överklaganden skulle kunna undvikas genom övertygande domskäl. Jag påstår också att en sådan dom kan övertyga allmänheten om att rättvisa har skipats. En dom är inte bättre än dess domskäl – ”A naked organ of power”.

Apropå makt – domaren har en exklusiv rätt genom att som statens förlängda arm via fullmakt pröva det som lagts fram för henne eller honom. Denna prövning förväntas ske inom ramen för en rimlig tolkning av gällande rätt. En domare avgör en mängd frågor vars svar får mer eller mindre ingripande konsekvenser för den enskilde och samhällslivet.

Redan av detta skäl ska i en rättsstat domare motivera sitt domslut. Att så är fallet framgår också av lag. ”Av beslutet ska framgå de skäl som bestämt utgången”, Förvaltningsprocesslagen 30 §. ”Domar ska vara skrivna, med angivande av skäl och med uppgift om vad som är bevisat.” Rättegångsbalken 17 kap. 7 § och 30 kap. 5 §.

En bra dom svarar övertygande på de frågor som ställts i ett överklagande, bemöter de invändningar som rests mot ett anspråk. En bra dom förklarar varför det blev som det blev och redovisar vad domaren har ansett blivit bevisat.

Att ha rätt eller att få rätt

En väl avvägd dom med utförliga motiveringar uttrycker skillnaden i upplevelsen av att ha rätt, med den rätt man faktiskt fått och varför. Vare sig med juridik eller med den ädlaste retorik löser man i sig problemet om det verkligen är bevisat att man har rätt, endast av det skälet att man fått rätt.

I detta sammanhang kan man exemplifiera med ”Thomas Quick”, som numera sedan de åtta mordåtalen mot honom lagts ned, i debatten anses oskyldig till de åtta mord han tidigare har dömts för.

Retorik och juridik hör ihop

Juridik som metod för att lösa problem mellan människor i deras ageranden kan liksom retorik inte hanteras eller lösas med bara logik. Juridik liksom retorik bygger på resoneranden, avvägningar och överlägganden. Vi finner i dessa aktiviteter argumenten som stödjer våra slutsatser. Argumentationen kommer inte ur ett logiskt tvång utan ur själva argumentets styrka. Styrkan kommer ur situationen och utifrån det stöd som rättsläget ger. I retoriken talar man om doxa – en minsta gemensamma värdegrund, ett slags förgivettagande som finns till exempel i våra domstolar, mellan jurister som verkar inom det vi kallar rättsväsendet. En mer allmängiltig definition av begreppet är världsbild. Ett liknande uttryck är doktrin. ”Rättens” doxa kan beskrivas som rättsläget, lagen i vid mening, våra processregler, processmaterial, doktrinen, etcetera.

Aristoteles uttryckte i sina tankar om etik att det inte finns någon formel för att bestämma exakt vilka handlingar som är de rätta i en viss situation. Det är snarare fråga om att noga överväga vilka reaktioner som är de rätta med hänsyn till omständigheterna. Det är också Aristoteles som beskriver det retoriska beviset – entymemet – en slutledningsform inom retoriken.

Entymemet kommer ur ett resonerande för eller emot ett påstående genom argument. Ett påstående kan också uttryckas som en tes ett anspråk – ett yrkande, det som vi vill uppnå. I ett brottmål motsvaras tesen av ett gärningspåstående. Inom retoriken är ett argument ett konstaterande. Exempel på retoriska argument kan vara en berättelse/utsaga, ett vittnesmål eller en princip som till exempel att avtal ska hållas. Ett argument kan naturligvis också vara en bestämmelse.

I den retoriska slutledningsformen kommer slutsatsen först, att jämföra med våra domslut som numera kommer först i en dom för att därefter åtföljas av domskälen. Vi påstår något och hämtar sedan argument som stöd ur vår doxa. Liksom retoriken sysslar juridiken med sannolikheter och vad som kan vara rimligt. Retorik liksom juridik är ingen exakt vetenskap som genom slutledning gör anspråk på att har funnit sanningen om något. I den rättsliga situationen laborerar rätten med vad som kan vara sannolikt, mycket sannolikt eller till visshet gränsande. Vi känner igen det som uttryck för beviskrav.

I rättens doxa, det värdesystem ur vilken vi hämtar våra argument eller med andra ord våra domskäl finns också aktörer. Aktörerna är domaren och parterna. Vi förutsätter i vår doxa, att vi är överens om vilka spelregler som gäller och som ytterst respekteras eftersom de är givna av folket – lagstiftaren – i demokratisk ordning och som våra domstolar och myndigheter tillhandahåller och garanterar. Skyddet mot godtycklighet, tänker jag, sker genom ett visst planenligt agerande där aktörerna i den rättsliga situationen förväntas spela sina respektive roller väl. I denna situation liksom i den retoriska, etableras förtroende mellan aktörerna. Det sker, när den är som bäst, genom professionell och övertygande argumentation. Detta leder till det mest korrekta resultatet dvs. till den slutsats som står invändningsfri och som inte kunnat vederläggas. Inom retoriken beskriver man en aktörs status eller karaktär som dennes ethos.

Domaren ska övertygas men också domen

Till skillnad från en part ”känner domaren lagen”. Det vill säga han eller hon avgör till sist rättsfrågan. Domaren bestämmer mer eller mindre och beroende på vilken process det gäller, även över parternas handlingsutrymme. Domaren lyssnar först till parternas utvecklande av talan, det som brukar kallas för sakframställningen och som är själva underlaget för att alls kunna övertyga. Alternativet till detta är att domaren läser in sig på det skriftliga materialet. Därefter undrar domaren över vad som behövs, kan och är tänkt av parterna att ledas i bevis. När sedan bevisningen presenterats övergår domaren till att värdera den. Till sist kommer pläderingen – partens slutförande av talan – det som traditionellt i retoriken kallas för rättstalet.

Rättstalet är enligt den moderna retorikens syn handlingsutlösande och attitydskapande. Våra domar som blir resultatet den retoriska situationen, som jag beskrivit ovan blir handlingsdirigerande och attitydskapande för parterna i fråga. Genom domen uttrycks vad som är ”rätt eller fel”. Parten fick rätt till något, eller avslogs anspråket. Han eller hon befanns vara skyldig eller oskyldig.

En dom beroende på hur generellt den är skriven eller vad den svarar på för fråga kan även för andra än parterna ge anvisningar och påverka attityder som blir bestämmande för hur människor överväger och handlar i framtiden, det så kallade vägledande avgörandet. Sådana domar utvecklar praxis och kan även innehålla formulerade allmänna principer. Domaren skapar rätt. Domarens uppgift är visserligen att i första hand skipa rätt, dvs. att tillämpa lagbestämmelser och vedertagen praxis. Utrymmet för att skapa rätt kan i detta perspektiv tyckas snäv, men ibland uppstår ett glapp mellan bestämmelser och praxis som kan fyllas ut i syftet att ge ledning, styra och påverka attityder tänkta att fungera i framtiden. Även detta kräver god och övertygande argumentation av domaren.

Må rättvisan ha sin gång, om än jorden förgås…

Part – vilken handling eller princip vill Du se framträda ur en dom som en reaktion på Ditt tal? Domare – hur får Du din dom att framstå som tydlig, uppenbar och i princip invändningsfri som svar på partens tal?

En retoriskt välformulerad dom, med tillräckligt utförlig motivering ger oss bilden av rättvisa, klarhet och hur problemet eller skuldfrågan har lösts. Ägna Ditt resonerande, varifrån Du finner eller hämtar Dina argument uppmärksamhet och omsorg. Detta gäller för såväl domare som argumenterande part. Ett själlöst och rutinartat argumenterande eller domskrivande kan leda till större förluster för den som söker rättvisa i våra domstolar än vi kan ana och även undergräva vårt förtroende för rättsväsendet.

------------------------------

Janet Svensson, rådman vid förvaltningsrätten i Malmö. Hon har arbetat som advokat och åklagare samt i hovrätt och kammarrätt. Därutöver har hon olika föreläsningsuppdrag, bland annat inom retorik.

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt