Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 november 2023,

Rätten att öppna ett betalkonto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton. Samtidigt har bankerna också ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Betalkonto i dagens samhälle
För att kunna fungera i dagens samhälle är det närmast en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto där kunden åtminstone kan placera och ta emot medel. Avsaknaden av ett betalkonto kan innebära starka begränsningar för den enskilde i det vardagliga livet. Inom det alltmer kontantlösa samhället utgör nämligen innehavandet av ett betalkonto en grundläggande förutsättning för att kunna genomföra vardagliga nödvändigheter såsom att ta emot lön och bidrag eller betala hyra och handla i en butik. Särskilt lidande blir grupper som inte har etablerat sig i det svenska samhället, såsom asylsökande, utländsk arbetskraft och utländska studenter (prop. 2022/23:10 s. 7–8).

Trots att det idag närmast är en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto så har banker på senare tid i allt större utsträckning nekat uppstartande av betalkonton. Även om det saknas någon exakt statistik som utvisar antalet personer som nekats, så har både Finansinspektionen och Konsumenternas Bank- och finansbyrå noterat en ökad mängd klagomål från konsumenter som haft problem med att öppna betalkonton med grundläggande funktioner (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 10–11).

Rätten att öppna ett betalkonto
Bestämmelser om betalkonton finns i 4 a kap. lag (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) som är införlivat genom betalkontodirektivet, EU-direktiv 2014/92/EU. I 4 a kap. 1 § 1 st. betaltjänstlagen stadgas en rätt för konsumenter som lagligen är bosatta inom EES att öppna betalkonto med grundläggande funktioner. Banker och andra kreditinstitut har således en kontraheringsplikt vad avser att tillhandahålla betalkonton där konsumenter kan utföra vissa funktioner, såsom att betala och ta emot medel (4 a kap. 2 § betaltjänstlagen). Enligt 4 a kap. 1 § 2 st. betaltjänstlagen finns emellertid två undantag till rätten att öppna ett betalkonto, som behandlas var för sig nedan.

Penningtvätt eller finansiering av terrorism
Först och främst gäller inte rätten att öppna betalkonto om det skulle strida mot lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Av 3 kap. 1 § penningtvättslagen följer att en bank inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om den inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna 1) hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 2) övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen.

Penningtvättsregelverket är riskbaserat vilket innebär att det ställs olika höga krav på bankens agerande baserat på vilken risk som förknippas med den enskilda konsumenten. Banken ska bland annat klarlägga varför betalkontot behövs och hur det är tänkt att användas. Härigenom ska vissa åtgärder utföras för att uppnå kundkännedom, exempelvis identifikationskontroll (3 kap. 7 § penningtvättslagen, se även 3 kap. i Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2017:11 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism). Om en affärsförbindelse inleds ska även information inhämtas om dess syfte och art, vilka löpande och vid behov ska följas upp för att säkerställa kundkännedom (3 kap. 12–13 §§ penningtvättslagen).

I förarbetena uttalas att det vid behov kan behöva inhämtas närmare information om kundens ekonomiska situation, men att det i regel blir aktuellt först om risken bedöms som hög, eller om det behövs för att bedöma riskfyllda eller avvikande aktiviteter (prop. 2016/17:173 s. 248). Sådan information kan vara ett arbetsgivarintyg som banken bedömt sig behöva (se Allmänna reklamationsnämndens beslut den 30 april 2019 med änr 2018-11679). I lagen anges dock inte närmare hur omfattande kundkännedomsåtgärder som en bank ska vidta. Bedömning får istället ske utifrån den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som en kund utgör. Det är den enskilda banken som ansvarar för att avgöra vilka åtgärder som den anser är lämpliga (Finansinspektionens beslut 2020-06-17 med dnr 19-2342). Det kan därför vara svårt att avgöra hur en adekvat bedömning ska utformas från fall till fall.

Särskilda skäl
Det andra undantaget är när det finns särskilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto. Exempel på särskilda skäl är om konsumenten använt eller kan antas komma att använda ett betalkonto för olagliga ändamål eller om konsumenten tidigare misskött sig gentemot kreditinstitutet (prop. 2016/17:129 s. 35 och 66). Detta innefattar dock inte sådan misskötsamhet som innebär att konsumenten inte har betalat sina krediter eller avgifter i tid eller förekomsten av betalningsanmärkningar. Särskilda skäl bör endast komma på fråga i undantagsfall.

Vad som i det enskilda fallet mer exakt utgör särskilda skäl är tänkt att vara en fråga för rättstillämpningen (prop 2022/23:10 s. 9). Det finns dock i dagsläget en sparsmakad praxis på området, trots att konsumenten har möjlighet att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat hos ett antal instanser (jfr 4 a kap. 3 § 2 st. betaltjänstlagen). Vad avser allmän domstol är troligen rättegångskostnaderna ett hinder, vilket illustreras i ett nyligen avgjort mål om nekad rätt till betalkonto där konsumenten blev förpliktigad att ersätta bankens rättegångskostnader på drygt 600.000 kronor (se Stockholms tingsrätts dom 2023-06-08 med mål nr T 18599-21).

Rättegångskostnadernas storlek i kombination med ett snårigt regelverk kan medföra att privatpersoner upplever en osäkerhet i att vända sig till rättsväsendet. Detta utgör ett hinder dels för möjligheten att få till en korrekt prövning i det enskilda fallet, dels för bankerna att få vägledning i hur bedömningarna ska göras. I båda delarna riskerar enskilda att bli lidande.

Motsatsförhållandet mellan regleringarna
De svenska bankerna är idag en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Kontanternas minskade roll sätter nämligen ett stort samhällsansvar i bankernas händer att inte godtyckligt placera enskilda i ett finansiellt utanförskap. Samtidigt ställs också krav på bankerna att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Motsatsförhållandena i regelverken kan många gånger leda till tillämpningssvårigheter, vilket kan vara en orsak till varför det har konstaterats att bankernas nuvarande hantering brister (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 5).

En ytterligare dimension av problematiken, som här bara ska nämnas kort, är att det inte ställs upp något absolut krav på att bankernas beslut motiveras. Även om rätten till ett betalkonto måste vika mot andra mer framstående intressen ska det inte vara möjligt för en bank att neka kunder utan relevant anledning. Att gömma sig under ordet ”kundkännedom” eller “särskilda skäl” utan en närmare motivering ska inte vara tillräckligt.

Slutsats
I sammanhanget får jag nöja mig med att konstatera att så som gällande rätt är beskaffad förekommer ett antal tillämpningssvårigheter för bankerna. Nya lagkrav som säkerställer att gränsdragningen mellan regelverken inte sker godtyckligt är således nödvändigt. För närvarande pågår en utredning om rätten till betalkonto kan stärkas (se SOU 2023:16). Ett förslag som framförs är att införa krav på att bankerna vid förhöjd penningtvättsrisk först prövar alternativa lösningar, vilket skulle kunna förhindra att konsumenters rätt till betalkonto inte inskränks i onödan. Det återstår att se om lagstiftaren väljer att ta fasta på förslagen.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt