Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 oktober 2023,

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. Det kan bero på att ett beslut är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att beslut underkastas omprövning om och om igen trots att det saknas någon som helst möjlighet att nå framgång med den förda talan. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.
Zack Norén

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Inledning
Möjligheten att om- och överpröva förvaltningsbeslut kan kortfattat uttryckas som instrument genom vilket rättslig kontroll sker i form av en ny prövning av samma sak som tidigare. I förlängningen utgör systemet en förvaltningsrättslig rättssäkerhetsgaranti på såväl individuell som samhällelig nivå (prop. 2016/17:180 s. 252 ff.). Dessa skäl har dock inte ensamt fått styra över hur gällande rätt är beskaffad. Utformningen av gällande rätt är nämligen ett resultat av en kompromiss mellan motstående intressen. För att tillgodose intressen av processekonomisk natur och för att undvika alltför stora praktiska olägenheter har enskildas möjligheter att ifrågasätta beslut behövt underkastas vissa begränsningar. Denna artikel avser, inom ramen för denna balansgång, att undersöka hur gällande rätt förhåller sig till enskildas överutnyttjande av sina rättsliga befogenheter.

Rättsliga möjligheter att ompröva förvaltningsbeslut
Det förvaltningsrättsliga omprövningsinstitutet finns redogjord hos en mängd källor varför jag här tillåter mig att endast överskådligt redogöra för den rättsliga regleringen. När ett förvaltningsärende anhängiggörs så sker det oftast hos en förvaltningsmyndighet, varvid förvaltningslagen (2017:900) (FL) blir tillämplig.

I 37 § 1 st. FL anges att en myndighet får ändra ett betungande beslut som den har meddelat som första instans. I övrigt finns det ingen uttrycklig reglering gällande rättskraft vid betungande beslut i FL. Istället har principer utarbetats i praxis med utgångspunkt i sedvanerättsliga förvaltningsrättsprinciper (se ex. RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16). Generellt vinner betungande beslut inte någon negativ rättskraft. Det är enbart när annat särskilt regleras i förvaltningsrättslig speciallagstiftning, såsom enligt miljöbalken (1998:808) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Det saknas således motsvarande bestämmelser om res judicata som finns inom den allmänna processrätten.

Tanken är att omprövningsförfarandet ska kunna bidra till att reda ut oklarheter i första instans och på så vis undanröja onödiga överklaganden (SOU 2010:29 s. 549). Samtidigt kan ju enskilda, även efter att en överinstans (t.ex. en förvaltningsdomstol) prövat ärendet och meddelat ett betungande beslut, alltid komma in med en ny ansökan till myndigheten om samma sak. När den nya ansökan sedermera behandlats kan den som beslutet angår överklaga och gå igenom hela processordningen igen vilket gör att syftet i dessa fall motverkas. Det enda kravet som ställs upp vid förnyad överklagandeprocess är, likt vid vanliga överklaganden, att det behöver vara fråga om ett överklagbart beslut som gått klaganden emot (41–42 §§ FL). Teoretiskt sett kan därför den enskilde som beslutet gått emot begära om-, och i sin tur, överprövning av samma fråga hur många gånger som helst.

Varför om- och överprövas beslut?
Det kan låta osannolikt att någon enskild skulle ha för avsikt att ompröva och sedermera överklaga samma ärende flertalet gånger. Att ha med sig är dock att talan mot ett beslut kan föras av en stor mängd olika orsaker. Det kan bero på att beslutet i sig faktiskt är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att ett beslut upprepade gånger begärs omprövat trots att det uppenbarligen är materiellt riktigt. Den senare beskrivna typen av ärenden är problematiskt utifrån flertalet synpunkter och därav av särskilt intresse för den aktuella framställningen.

Överutnyttjande inom förvaltningsförfarandet
Om- och överprövanden av materiellt riktiga beslut kan ske till följd av alltifrån att beslutet har en bristfällig motivering som inte har kunnat övertyga den enskilde till att den enskilde har en stark tro på att ha rätt i moralisk mening, trots att lagen inte ger denne rätt. Ibland kan omprövning och efterföljande överklagande därför utgöra en protest mot gällande regler med opinionsbildande syften, såsom när en med författningsstöd uttagen avgift i ett enskilt ärende överklagas som en protest mot myndighetens avgiftsuttagande i allmänhet. Det förekommer också att ett beslut prövas på nytt i rent förhalningssyfte. Slutligen kan påstridigheten ha sin grund i att den enskilde helt enkelt är en rättshaverist eller uppvisar sådana tendenser, d.v.s. till följd av psykologiska förklaringar (Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f.).

Studier visar på att överutnyttjande av rättsliga befogenheter är ett vanligt förekommande fenomen och sker av särskilt påstridiga personer i form av bland annat omprövningar och överklaganden (se Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff.). Mer exakt hur utbrett fenomenet är i Sverige finns det inga undersökningar på. Utländska studier visar däremot att ärenden grundade i rättshaverism tar mellan 15 och 30 procent av handläggarnas arbetstid i anspråk (se Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29).

Risken med denna typ av ärenden är att myndighetens resurser förbrukas, vilket påverkar ärendebalanserna och minskar tillgänglig tid för resterande ärenden och detta är självklart inte att föredra processekonomiskt. Detta leder nämligen till att det inte längre blir praktiskt möjligt att besluta i ärendena utan orimligt långa handläggningstider. Vid upprepade ansökningar som inges omedelbart efter det att samma ansökan avslagits bör förvisso räcka med en kortare motivering om att det inte finns skäl att göra en annan bedömning än vad som gjorts tidigare (jfr JO 2002/03 s. 218 och SOU 2010:29 s. 588). Detta förändrar dock inte faktumet att varje ärende kräver beredning och att det tar tid för varje handläggare att sätta sig in i ärendenas material, särskilt i de fallen en mängd nya skrivelser åberopas.

Vad som stadgas ovan innebär inte nödvändigtvis att det finns skäl att ifrågasätta varje omprövning eller överklagande som inte har en materiellt rimlig grund. Även den som med all säkerhet inte har stöd för sin talan måste, i en demokratisk rättsordning, kunna välja att ifrågasätta ett förvaltningsbeslut för att ändå göra sig säker på att det inte finns någon svag punkt i beslutet. Det ska alltså ändå vara möjligt att överklaga även “för säkerhets skull". Däremot i de fallen där ett ärende redan passerat genom hela instansordningen och sedermera blir omprövat och överklagat på nytt om och om igen kan det finnas skäl att införa en begränsning. I nästkommande avsnitt diskuteras hur denna typ av överutnyttjanden kan stävjas.

Lösningar
En lösning som ofta föreslås för att minska ärendebalanserna är att kvalitetsförbättra förvaltningsbesluten (se ex. prop. 2016/17:180 s. 284 f.). Det är förvisso sant att sådana åtgärder kan få en generell effekt i form av färre överklaganden. Högre grad av beslutskvalitet är emellertid ingen avgörande garanti för att få bukt med överutnyttjandet. Som konstaterat blir ju dessa beslut ofta om- och överprövade till följd av helt andra anledningar än att beslutet faktiskt är materiellt felaktigt. Oavsett hur tydlig eller klargörande en beslutsmotivering är kan den i sig inte hindra exempelvis en klagande med enbart opinionsbildande motiv.

Det går att föra resonemang om att det på förvaltningsrättens område behövs införas omprövningsbestämmelser som hindrar nya prövningar av samma ärende. Redan nu finns ju som nämnt sådana regleringar på ett antal specialområden. På så vis kan förfarandet bli mer effektivt samtidigt som enhetligheten stärks. Att ha i åtanke är dock att en inskränkning av besluts ändringsmöjligheter i högre grad gör att felaktiga förvaltningsbeslut riskerar att bli bestående. Även om intresset av materiellt riktiga avgöranden är oerhört starkt så kan det ändå argumenteras vara motiverat med en inskränkning, särskilt mot bakgrund av att de extraordinära rättsmedlen såsom resning och återställande av försutten tid ändå kvarstår.

En mindre ingripande lösning vore att, för de ärenden som redan prövats ett antal gånger, införa en ansökningsavgift för anhängiggörande på nytt i underinstans. Detta kan bidra med viss tröghet i systemet vilket sänder signaler till påstridiga klagande om att det inte vore värt att ompröva ärendet. På en samhällelig nivå skulle dessa typer av åtgärder troligen kunna få positiva processekonomiska effekter till följd av förkortade handläggningstider och därigenom i viss mån en allmänt ökad legitimitet för rättsväsendet (jfr Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419).

Inom ramen för ovan beskrivna lösningsförslag uppstår en mängd gränsdragningsfrågor. Ett införande av en för mild begränsning av omprövningsrätten riskerar exempelvis att inte ha någon påverkan för problematiken med överutnyttjande medan en för hård begränsning riskerar att hamna i konflikt med förvaltningsrättssystemets grundläggande principer om rättssäkerhet och legalitet. Klart står därför att en eventuell ändring av gällande rätt behöver vara effektiv men samtidigt inte begränsa klagande med genuina motiv. Som görs tydligt är det en skör linje som balanseras.

Slutsats
Det är en sak att ett beslut omprövas och överklagas till följd av ovetskap om gällande rätt. Däremot är det en annan sak när det sker i form av överutnyttjande. I avvägningen mellan den ovetandes klagande och den överutnyttjande så är det lätt att känna sympati med den ovetande. Så som överklagandeinstitutet är konstruerat finns det därför skäl att vara allmänt återhållsam med förändringar av systemet, just för att undvika oönskade resultat för klagokollektivet med genuina intressen. Trots detta är det dock ändå möjligt att genomföra vissa begränsningar vad avser betungande besluts rättskraft utan att tumma på grundläggande demokratiska värden. Det finns därför skäl att vidare undersöka möjligheten att förhindra överutnyttjande av omprövningsrätten. Inte minst för att tillgodose de processekonomiska intressen som legat till grund för institutet.

FAKTA

Rättsområde: Förvaltningsprocessrätt

Datum: 2023-10-03

Lagrum: förvaltningslagen (2017:900) miljöbalken (1998:808) skatteförfarandelagen (2011:1244)

Rättsfall: RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16 JO 2002/03 s. 218

Förarbeten: prop. 2016/17:180 s. 252 ff SOU 2010:29 s. 549 SOU 2010:29 s. 588

Litteratur: Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f. Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29 Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt